Dupuytrens kontraktur är en långsamt fortskridande bindvävssjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och på fingrarnas insida. Bindvävsplattan blir kortare och tjockare, inte senorna. Förloppet kan variera, men de flesta får inga besvär och det finns behandling om besvär uppstår.
Dupuytrens kontraktur är en långsamt fortskridande bindvävssjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och på fingrarnas insida.1 Vid sjukdomen blir bindvävsplattan i handflatan kortare och tjockare.2 Det är alltså bindvävsplattan som förändras, inte senorna i handen.1
Förändringen kan börja med en knuta i handflatan. Med tiden kan knutan utvecklas till en sträng under huden i riktning mot ett finger. Strängen kan göra att ett eller flera fingrar dras ihop och blir böjda.2 Då kan fingrarna bli svåra att sträcka ut.
Dupuytrens kontraktur påverkar ofta lillfingret och ringfingret.2 Sjukdomen kan finnas i en hand eller i båda händerna.3 Den brukar inte göra ont, även om en knuta i början ibland kan kännas öm.2
Dupuytrens kontraktur är vanligast hos personer med nordiskt ursprung. Tillståndet är ungefär sex gånger vanligare hos män än hos kvinnor.1 Tillståndet förekommer alltså särskilt ofta hos personer med nordisk bakgrund.
Sjukdomen kallas ibland vikingasjukan eftersom den är vanlig i nordiska länder och sägs ha följt i vikingarnas spår.2 Namnet vikingasjukan är därför ett annat namn för Dupuytrens kontraktur och beskriver inte en annan sjukdom.
Sjukdomen utvecklas under lång tid.2 Förändringen kan börja som en knuta, som senare blir en sträng i bindväven. I ett senare skede kan fingrarna dras ihop och bli böjda.
Förloppet kan vara olika från person till person. Det kan ibland stanna upp helt, men kan också försämras snabbt. Dupuytrens kontraktur är en kronisk sjukdom, och det finns ingen permanent bot för Dupuytrens kontraktur.1
De flesta som har sjukdomen får inga besvär. Om fingrarna senare blir böjda kan det ändå påverka hur du använder handen. Det finns behandling om du får besvär, men vilken behandling som passar beror på hur handen påverkas.2
Den exakta orsaken till Dupuytrens kontraktur är okänd. Förändringen handlar om ett ämne som heter kollagen, som normalt ger fasthet och styrka åt kroppens vävnader. Vid Dupuytrens kontraktur förändras kollagenet i bindvävsplattan i handflatan.2 Forskning och vårderfarenhet har inte visat en enda förklaring som gäller för alla som får sjukdomen.
Dupuytrens kontraktur innebär att vävnaden under huden nära fingrarna blir tjockare och mindre elastisk.4 Vävnaden finns i bindvävsplattan i handflatan och på fingrarnas insida. Förändringen gäller alltså bindväven under huden, inte en känd skada på senorna.
Det går inte att säga att du har fått Dupuytrens kontraktur på grund av en viss händelse eller vana. Flera olika faktorer kan däremot vara kopplade till en högre risk eller påverka när besvären märks.
Ärftlighet verkar ha betydelse. Risken att få Dupuytrens kontraktur är högre om en biologisk familjemedlem har haft sjukdomen.4 Det betyder inte att du säkert får sjukdomen om någon i familjen har haft den, utan att familjehistorien kan påverka risken.
Dupuytrens kontraktur är vanligare hos män än hos kvinnor. Sjukdomen blir också vanligare efter 40 års ålder.3
Ett tidigt tecken på Dupuytrens kontraktur är en knuta i handflatan. Knutan är oftast hård, men kan ibland kännas öm.2 Den sitter i vävnaden under huden och kan efter hand bli synlig eller lättare att känna.
Knölarna kan göra huden på handflatan gropig eller skrynklig.5 Förändringen kan därför märkas både som något du känner med fingrarna och som en synlig förändring i huden. Ibland kan förändringen också ge en känsla av tryck eller spänning i handen.3 Klåda eller en brännande känsla kan förekomma, men sådana symtom är ovanliga. Svullnad i handen är också ett ovanligt symtom.5
Med tiden kan knutan utvecklas till en hård sträng under huden i fingrarnas riktning.2 Strängen bildas i bindväven i handflatan och kan fortsätta ut mot ett eller flera fingrar.
När strängen drar ihop sig kan fingret dras mot handflatan.
Diagnosen Dupuytrens kontraktur ställs vanligtvis genom att en vårdgivare undersöker dina händer och fingrar.5 Diagnosen är klinisk, vilket betyder att bedömningen framför allt bygger på det vårdgivaren ser och känner vid undersökningen.1 Typiska förändringar i handen räcker ofta för att ställa diagnosen.3
Vårdgivaren tittar efter förändringar i handflatan och på fingrarna. Hen känner efter knölar och strängar under huden.5 Vid undersökningen kan vårdgivaren också bedöma om ett eller flera fingrar har svårt att sträckas ut.
Vid en klinisk undersökning kan både aktiv och passiv sträckförmåga bedömas.1 Aktiv sträckförmåga är hur mycket du själv kan räta ut fingret. Passiv sträckförmåga är hur mycket fingret kan rätas ut när vårdgivaren försiktigt hjälper till. En sträckdefekt kan finnas i en eller flera av fingrets leder.
Mild Dupuytrens kontraktur behöver vanligtvis ingen behandling i tidiga skeden.4 Om du inte har några särskilda besvär behövs oftast ingen behandling. Behandling behövs om det blivit svårt att använda handen.2 Vid funktionellt hinder och tydlig svårighet att sträcka fingret kan behandling minska sträckdefekten och förbättra handens funktion.
Det är inte alltid lämpligt att behandla tidiga förändringar med operation. När knutorna är ömmande undviks kirurgiskt ingrepp, eftersom det kan påskynda sjukdomens utveckling. Om ett krokigt finger tänjs för hårt kan bindvävsplattan skadas, vilket också kan påskynda utvecklingen.1 Vilken behandling som passar beror därför på hur handen fungerar och hur uttalad sträckdefekten är.
Nålfasciotomi är en behandling där huden ovanför den förtjockade strängen lokalbedövas. Därefter delas strängen med upprepade nålstick eller med en steril kanyl.1 När strängen försvagas kan fingret sträckas ut och ibland åter bli rakare. Nålfasciotomi kan användas som ett alternativ till öppen operation.
Behandlingen görs genom huden och innebär att den förtjockade strängen delas utan att den sjuka vävnaden tas bort. Nålfasciotomi är en säker metod med få komplikationer när den utförs av vana behandlare. Det finns risk för bland annat skada på en nerv i fingret.
Övningar och stretching kan hjälpa fingrarna att återfå sitt vanliga rörelseomfång. Fysioterapi kan också hjälpa fingrarna att återfå sitt vanliga rörelseomfång.5 Vilka övningar som passar beror på om du har fått behandling och vilken återhämtning du behöver.
Följ instruktionerna om stretching eller fysioterapi så ofta som rekommenderats. Det är särskilt viktigt att följa rekommendationerna om du har opererats.5 Handövningar efter en operation kan hjälpa handen att återfå sin vanliga rörlighet.
För hård tänjning av ett krokigt finger kan skada bindvävsplattan och påskynda utvecklingen.1 Tänj därför inte fingret hårdare än vad du har fått instruktioner om.
Du kan följa förändringar i fingrarnas sträckförmåga med bordstestet. Lägg handen med handflatan nedåt på en plan yta, till exempel ett bord, och se om alla fingrar ligger plant. Om något finger inte ligger plant kan det tyda på att besvären tilltar.5
Du kan kontakta en vårdcentral om du har besvär av Dupuytrens kontraktur.2 Där kan du ta upp besvär som påverkar handen eller fingrarna. Vårdcentralen är en första kontakt när du vill få hjälp med dina besvär.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Du kan också besöka 1177.se för råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. På 1177.se kan du hitta vård, och många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.2 Du kan logga in för personliga e-tjänster och vårdärenden.
Nålfasciotomi kan utföras på en handkirurgisk eller ortopedisk mottagning.2 En ortopedisk handkirurg brukar utföra operationen fasciektomi, alltså en operation för att ta bort förtjockad bindväv.6
Du får information från mottagningen om hur du ska förbereda dig inför en operation. Efter en operation ingår också träning av handen, och mottagningen informerar om vilken rehabilitering som behövs.
Nej, förändringarna som orsakar Dupuytrens kontraktur är godartade, vilket betyder att de inte är elakartade tumörer. Förändringarna är därför inte ett tecken på cancer, även om knölarna kan kännas tydliga under huden och ibland väcker oro.5
Ja, samma typ av förändringar kan förekomma i fotvalven, men det är mindre vanligt än förändringar i händerna.2 Det betyder att förändringar i fotvalven kan höra ihop med Dupuytrens kontraktur, även om det inte är vanligt.
Vid svåra fall kan förändringar även förekomma i fotsulan eller penis.1 Sådana förändringar beskrivs alltså framför allt när sjukdomen är mer uttalad.
Fingret behöver inte bli helt rakt efter behandling, även om behandlingen kan förbättra hur du kan sträcka och använda handen.4 Hur rakt fingret blir efteråt kan därför variera mellan olika personer.
Fingret kan efter behandling vara mindre starkt och mindre rörligt än tidigare.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sjukdomen är vanligast hos personer med nordiskt ursprung. Den typiska åldern när sjukdomen börjar är omkring 50–60 år hos män. Hos kvinnor brukar sjukdomen börja ungefär 5–10 år senare.1 Det är en del av bakgrunden till namnet vikingasjukan, men namnet säger inte vad som har orsakat sjukdomen hos en viss person.
Vissa sjukdomar och levnadsvanor har kopplats till Dupuytrens kontraktur. Alkohol är också en riskfaktor som har kopplats till Dupuytrens kontraktur.3 Epilepsi och andra krampanfallssjukdomar har likaså kopplats till en högre risk.5 Följande faktorer kan öka risken:
En akut skada eller operation i handen kan ibland utlösa symtom eller påskynda förloppet.1 Det betyder att en förändring kan märkas efter en skada eller operation, men det visar inte säkert att händelsen har orsakat sjukdomen.
Orsakerna är alltså inte helt klarlagda.
Dupuytrens kontraktur brukar inte göra ont.2 En tidig knuta kan ibland vara öm, men ömheten kan senare minska.
Båda händerna är ofta drabbade.1 Förändringarna behöver inte vara lika tydliga i händerna, och det kan vara olika fingrar som påverkas.
Förloppet är vanligtvis långsamt och utvecklas under lång tid. Ibland stannar sjukdomen upp helt. I andra fall kan den försämras snabbt, så att strängarna blir tydligare och fingrarna gradvis blir mer böjda.1 Besvären kan därför variera från en knuta som knappt märks till en tydligare förändring som påverkar hur fingrarna kan rätas ut.5 När fingret inte längre går att sträcka ut kan handen bli svårare att använda i vardagen.2
De flesta får inga besvär av Dupuytrens kontraktur. Besvär uppstår framför allt när fingrarna blir svåra att sträcka ut eller när handens användning påverkas.
Du bör kontakta vården om du har besvär av Dupuytrens kontraktur. Kontakta en vårdcentral om du inte kan lägga handen plant mot ett bord.2
Du bör också kontakta vården om besvären gör vardagliga aktiviteter svåra. Det kan till exempel handla om att använda handen i sådant du brukar göra hemma eller på arbetet.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2
Åtgärd kan övervägas när böjfelställningen ger ett funktionellt hinder. Det gäller enligt en vanlig bedömning vid en böjfelställning på minst 30–40 grader i MCP-leden eller PIP-leden. Det exakta gradtalet kan variera beroende på mottagningens resurser och hur vårdgivaren bedömer när en åtgärd är motiverad.1
Ett funktionellt hinder betyder att handen inte fungerar som vanligt i vardagen. Bedömningen kan därför ta hänsyn både till hur mycket fingret är böjt och till vilka problem det orsakar när du använder handen. Diagnosen i sig avgör inte alltid om en åtgärd behövs.
Andra tester behövs sällan när de typiska tecknen räcker för diagnosen.3 Det innebär att blodprov eller röntgen vanligtvis inte behövs för att bekräfta Dupuytrens kontraktur när undersökningen visar det typiska mönstret.
Blodprov eller röntgen kan föreslås om vårdgivaren misstänker en annan sjukdom med liknande symtom.5 Sådana undersökningar kan alltså användas för att utreda möjliga differentialdiagnoser, alltså andra tillstånd som kan ge liknande besvär.
En passiv sträckdefekt utan en ärrsträng kan bero på:
Vilka undersökningar som behövs beror på vad vårdgivaren hittar när handen och fingrarna undersöks.
Nålfasciotomi har kort konvalescens. Många kan återgå till lättare arbete efter några dagar till en vecka.1 Sjukskrivningstiden kan ändå variera från dagar till veckor, bland annat beroende på om huden i handflatan eller på fingret spricker när fingret sträcks ut. Behandlingen kan ibland behöva göras i flera omgångar.
Efter nålfasciotomi är återfall vanligare än efter operation. Ungefär hälften av patienterna som behandlas med nålfasciotomi får återfall inom tre år.1 En fördel är att flera fingrar kan behandlas samtidigt.
Kollagenas är ett enzym som kan injiceras i den förtjockade vävnaden för att bryta ner kollagenet.3 Injektionen kan göra det möjligt att bryta upp den förtjockade vävnaden och räta ut fingret.
Kollagenasinjektion är sedan våren 2020 inte längre tillgänglig som behandlingsmetod enligt Internetmedicin.1 Därför används denna behandling inte längre som ett tillgängligt behandlingsalternativ i Sverige enligt den uppgiften.
Vid en operation tas den förtjockade sjuka bindväven i handflatan bort.2 En sådan operation kallas fasciektomi, alltså operation för att ta bort förtjockad bindväv. Målet är att minska det som drar fingret mot handflatan så att det blir lättare att sträcka och använda handen.
Operation kan göras med lokalbedövning eller narkos.2 Vid lokalbedövning är handen bedövad, medan narkos innebär att du sover under ingreppet. Vilken bedövning som används beror på ingreppet och den bedömning som görs inför operationen.
Operation kan bli aktuell vid svårare besvär. En operation kan förbättra handens funktion men botar inte sjukdomen permanent.6 Även om målet är att ta bort all sjuk bindväv är det inte alltid möjligt. Vid långvarig och uttalad sträckdefekt kan det också vara svårt att få fingret helt rakt under operationen.
Operationens risker omfattar bland annat nervskada, infektion, ärr och skador på blodkärl.5 Det kan även uppstå problem med sårläkningen. Vid uttalad Dupuytrens kontraktur, särskilt vid en operation efter återfall, finns risk för skada på blodkärl eller en nerv i fingret. I sällsynta fall kan ett finger förloras.
Hur stor risken för återfall är efter operation varierar mellan olika studier. Efter en operation för att ta bort förtjockad bindväv får cirka hälften av patienterna återfall inom fem år enligt Internetmedicin.1 En annan sammanställning anger att ungefär två av tio får någon form av återfall efter en fasciektomi. Skillnaderna mellan uppgifterna kan bero på att studierna har följt patienter på olika sätt och under olika lång tid.
Efter operation kan handen behöva hållas i högläge för att minska svullnad.2 Du får ett förband som håller de opererade fingrarna stilla. Hur länge handen behöver vara i förband och hur aktiviteterna ska anpassas beror på ingreppet och arbetet du har.
Rehabilitering och handträning ingår i behandlingen efter operation. Du får information från mottagningen om vilken rehabilitering som behövs. Träningen hjälper handen att återfå rörelse och kan motverka att lederna i fingrarna blir svullna eller stela.2
Läkningen efter operation tar enligt 1177 mellan två och fyra veckor.2 Du kan behöva vara sjukskriven längre om du har ett arbete där handen utsätts för kraftig påverkan. Efter mer omfattande kirurgi kan sjukskrivningen vara längre än efter ett mindre ingrepp.
Återhämtningen efter en fasciektomi kan innebära smärta, svullnad och stelhet i handen. Stickningar eller domningar i handen och fingrarna kan finnas kvar i flera månader. Fysisk behandling och handövningar efter operationen kan behövas för att förbättra rörelsen.
Dupuytrens kontraktur kan komma tillbaka efter behandling.2 Efter en operation kan kvarvarande frisk bindväv med tiden omvandlas till ärrvävnad och orsaka ett nytt återfall.1 Nålfasciotomi har större risk för återfall än operation, men även efter operation kan ytterligare behandling behövas.
Det kan vara hjälpsamt att göra testet på liknande sätt varje gång, så att du lättare kan jämföra förändringar över tid. Skriv gärna ned vad du ser eller ta ett foto för att kunna följa utvecklingen. Om du märker att besvären kommer tillbaka efter behandling kan du läsa mer i avsnittet om behandling.
Efter en operation för att ta bort förtjockad bindväv kan handövningar hemma ingå i återhämtningen.6 Fysisk träning efter operation hjälper handen att återfå normal rörelse.3 Övningarna kan också motverka att fingerlederna blir svullna eller stela.
En skena kan behöva användas i upp till tolv veckor efter en operation för att ta bort förtjockad bindväv.6 Använd skenan enligt instruktionerna du har fått om hur länge och när den ska användas. Skenan kan vara en del av återhämtningen tillsammans med handövningar hemma.
Efter operation för att ta bort förtjockad bindväv får ungefär två av tio personer ett återfall enligt Cleveland Clinic.6 Ett återfall betyder att Dupuytrens kontraktur kommer tillbaka efter operationen.
Risken för återfall anges på olika sätt i olika sammanställningar, beroende på vilket underlag som används och hur länge patienterna har följts.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum