Reumatiska sjukdomar är ett samlingsområde för många tillstånd som påverkar muskler, skelett och leder. Vårdcentralen kan göra en första bedömning och utredning vid reumatiska besvär.
Reumatiska sjukdomar är ett samlingsområde för många tillstånd som påverkar muskler, skelett och leder.1 Området omfattar både sjukdomar som främst påverkar lederna och tillstånd som även kan påverka muskler, senor, hud eller andra delar av kroppen. Hur besvären uppstår beror på vilket tillstånd du har.
Reumatiska sjukdomar kan förekomma hos barn, unga och vuxna.1 Barnreumatism är en inflammatorisk ledsjukdom hos barn, medan andra tillstånd oftare börjar senare i livet. Även samma sjukdom kan visa sig på olika sätt hos olika personer.
Besvärens uttryck och behandling beror på vilket tillstånd som finns, hur allvarligt det är och vilka delar av kroppen som påverkas.1 Behandlingen kan därför skilja sig mycket mellan olika reumatiska sjukdomar. Det som hjälper vid en inflammatorisk ledsjukdom behöver inte hjälpa vid artros eller fibromyalgi.
Det finns flera sorters reumatiska sjukdomar. Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händerna och fötterna.2 SLE är en inflammationssjukdom som kan påverka hela kroppen.3 Sklerodermi kan göra huden stel och även påverka inre organ.4 Sjögrens sjukdom kan ge torrhet i ögon och mun, trötthet och muskelvärk. Inflammatorisk ryggsjukdom kan ge smärta och stelhet i ryggen och bäckenet.5
Vanliga symtom i området är smärta, svullnad, rodnad eller värme i en led samt stelhet eller minskad rörlighet.1 Du kan också ha ont i musklerna eller känna ömhet i och runt lederna. Besvären kan göra det svårare att gå, greppa saker eller röra en kroppsdel som vanligt.
Trötthet och sjukdomskänsla kan förekomma tillsammans med besvär från leder och muskler.1 Vid ledgångsreumatism kan en pågående inflammation göra att du blir trött och känner dig sjuk. Vid SLE är det vanligt att känna sig mycket trött, även när du har vilat och sovit bra. Trötthet kan också vara ett framträdande symtom vid Sjögrens sjukdom och fibromyalgi.
Symtomen kan variera från dag till dag och mellan olika personer.1 Vissa sjukdomar ger perioder med mer besvär, så kallade skov, och perioder med färre eller inga besvär. Vid fibromyalgi kan smärtan sitta på olika ställen olika dagar och ha olika styrka. Vid SLE kan olika leder påverkas från dag till dag.
Reumatiska sjukdomar kan ibland ge besvär utanför lederna. Hudutslag, sår i munnen, håravfall, torra ögon eller torr mun kan förekomma vid vissa tillstånd. Andra kan få besvär från magen, lungorna, njurarna, ögonen eller nervsystemet. Det betyder inte att alla med en reumatisk sjukdom får sådana besvär.
Ledgångsreumatism beror på en inflammatorisk sjukdom, medan artros innebär att brosket i en led bryts ner.6 Vid ledgångsreumatism blir lederna ofta svullna och ömma, och vid kraftig inflammation kan de även bli varma och röda. Vid artros kan brosket bli tunnare och leden kan bli stel, göra ont eller svullna.
Gikt orsakas av kristaller av urinsyra i leden och ger ledinflammation.7 Besvären kommer ofta plötsligt, och en led kan snabbt bli mycket öm, röd och svullen. Gikt sitter ofta i stortåns grundled, men även andra leder kan påverkas.
Fibromyalgi är ett smärtsyndrom med långvarig, utbredd smärta och ökad smärtkänslighet.8 Smärtan sitter ofta i musklerna och kan finnas både i vila och vid rörelse. Många har också ömhet, trötthet, sömnstörningar eller morgonstelhet.
Inflammation är alltså inte den enda förklaringen till smärta i muskler och leder. Slitage i brosk, kristaller i en led och förändrad smärtkänslighet kan ge olika slags besvär. Därför behövs en bedömning av helheten när orsaken inte är tydlig.
En utredning kan omfatta samtal om symtom och sjukdomshistoria, kroppsundersökning, blodprov och bilddiagnostik. Du får ofta berätta när besvären började, hur de påverkar vardagen och om du har andra sjukdomar. Vid kroppsundersökningen kan vårdpersonalen bland annat bedöma svullnad, ömhet, rörlighet och muskelstyrka.
Blodprov kan visa tecken på inflammation eller vissa antikroppar, men ett enskilt blodprov räcker inte alltid för att ställa en diagnos. Bilddiagnostik kan göras med exempelvis röntgen, ultraljud eller magnetkamera. Vilka undersökningar som behövs beror på vilka symtom du har och vilket tillstånd som misstänks.
En reumatolog är en läkare som är specialist på att diagnostisera och behandla reumatiska tillstånd.1 Du kan få träffa en reumatolog om besvären behöver bedömas mer ingående eller om en inflammatorisk reumatisk sjukdom misstänks.
Behandling kan omfatta medicinsk behandling, fysioterapi, träning och egenvårdsstrategier.1 Vissa läkemedel minskar smärta och inflammation, medan andra påverkar själva sjukdomsprocessen. Fysioterapi och träning kan hjälpa till att bevara rörlighet, muskelstyrka och förmåga att fungera i vardagen. Vid långvarig smärta kan flera behandlingsmetoder kombineras och genomföras av ett vårdteam.
Vissa ledproblem behöver bedömas snabbt eftersom en plötsligt svullen led ibland kan bero på en infektion.9 Det kan vara svårt att skilja en varig ledinfektion från gikt utan undersökning av ledvätskan.10 Feber kan förekomma både vid gikt och vid en infektion i leden.7
Vid gikt kommer besvären ofta plötsligt, och leden blir snabbt öm, röd och svullen. Smärtan kan öka under några timmar och leden kan bli mycket känslig för beröring.7 Du kan också få feber och känna dig sjuk eller frusen.
Reumatiska sjukdomar kan omfatta både ledsjukdomar och tillstånd som påverkar andra vävnader eller organ. Artros räknas som en reumatisk sjukdom och är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige.6 Vid artros blir brosket i en led allt tunnare, vilket kan ge stelhet, värk, smärta och svårare att röra sig som vanligt.
Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händerna och fötterna.2 Lederna kan svullna, bli ömma och ibland varma eller röda när inflammationen är kraftig. Sjukdomen kan också ge inflammation i andra delar av kroppen, till exempel lungorna, lungsäckarna, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen.
SLE är en autoimmun inflammationssjukdom som kan påverka hela kroppen.3 Sjukdomen kan bland annat ge mycket trötthet, värk i muskler och leder, hudbesvär och symtom från blodet, njurarna eller nervsystemet.
Sklerodermi kan göra huden stel och påverka inre organ.4 Besvären börjar ofta i huden på fingrarna och händerna eller i ansiktet, men sjukdomen kan också påverka blodcirkulationen, magen och lungorna.
Barnreumatism innebär inflammation i en eller flera leder hos barn.
Om du tror att du har ledgångsreumatism ska du kontakta en vårdcentral. Där kan du boka läkartid och få en bedömning. Det är viktigt att kontakta vårdcentralen eftersom behandling behövs om du har diagnosen ledgångsreumatism. Vid läkarbesöket får du beskriva dina besvär och svara på frågor om din hälsa, dina levnadsvanor, andra sjukdomar och läkemedel.2
Återkommande eller långvarig ledvärk bör bedömas i vården. Kontakta en vårdcentral om du har återkommande eller långvariga besvär med ledvärk.9 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.
Om du har symtom på artros som påverkar dig i vardagen kan du kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut. En fysioterapeut kan undersöka dina besvär och ge råd om behandling och träning. Om du misstänker artros i handen eller fingrarna kan du kontakta en arbetsterapeut.6
För barn gäller en särskild väg in till vården. Om barnet har ont och svårt att röra sig kan ni kontakta en vårdcentral, barnavårdscentral eller elevhälsan. Detsamma gäller om barnet har andra tänkbara symtom på barnreumatisk ledsjukdom. Vid misstanke om barnreumatism får ni remiss till en barn- och ungdomsklinik om läkaren tror att det är barnreumatism eller inte helt kan avgöra vad besvären beror på.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Regelbunden rörelse och träning är en viktig del av egenvården vid många reumatiska sjukdomar. Rörelse och träning stärker musklerna och lederna, och personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna.9
Vid ledgångsreumatism kan de flesta fortsätta med sina fysiska aktiviteter och träna som vanligt. Undvik däremot aktiviteter som ger alltför stor belastning på inflammerade och svullna leder, till exempel vissa bollsporter, löpning och träning med mycket hopp.2 En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta träningsformer som passar.
Vårdcentralen är ofta den första vårdkontakten när du har reumatiska besvär. Där kan läkaren gå igenom dina symtom, ställa frågor om din hälsa och göra en kroppsundersökning. Vid ledvärk kan vårdcentralen också bedöma om det behövs blodprov, röntgen, ultraljud eller prov på ledvätska.9 Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.
Vid misstanke om en reumatisk sjukdom kan vårdcentralen skicka en remiss till specialist. En reumatolog är en läkare som är specialist på reumatiska sjukdomar och kan bedöma om dina besvär beror på ett reumatiskt tillstånd samt vilken behandling som kan behövas.2 Vid ledgångsreumatism får du så snabbt som möjligt träffa en reumatolog om läkaren misstänker sjukdomen.
Vid psoriasisartrit gör vårdcentralen den första bedömningen och utreder samt följer upp dig om du inte behöver immunmodulerande behandling. I de flesta fall fortsätter utredning, diagnostik och behandling i reumatologisk öppenvård.12 Den specialiserade vården kan också bedöma behandling som ges inom specialistvården.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland behövs en remiss till den öppna specialiserade vården. Vid misstanke om sklerodermi kan du också skriva en egen vårdbegäran till en reumatologmottagning och berätta om dina symtom och varför du vill ha en utredning.
Reumatiska sjukdomar är ett samlingsområde för tillstånd som påverkar muskler, skelett och leder. Det kan handla om både sjukdomar som främst påverkar lederna och tillstånd som även ger besvär i andra delar av kroppen.1 Besvären kan därför se olika ut beroende på vilket tillstånd du har och vilka delar av kroppen som påverkas.
Området omfattar bland annat följande diagnoser:
Artros innebär att brosket i en led bryts ner, medan ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom.2 Gikt är en ledinflammation som beror på kristaller av urinsyra i leden.7 Fibromyalgi är ett smärtsyndrom med långvarig, utbredd smärta och ökad smärtkänslighet.8
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hos barn kan infektion eller skada vara vanligare orsaker till inflammation än reumatism. Ett barn med barnreumatism kan få ont och svårt att röra sig.11
Reumatiska sjukdomar kan ge besvär i olika delar av kroppen, och samma diagnos kan påverka flera områden samtidigt. Inflammatorisk ryggsjukdom ger rygg- och bäckenrelaterad inflammation med smärta och stelhet i ryggraden.5 Besvären kan vara periodvisa eller mer långvariga och kan med tiden begränsa rörligheten i ryggen.
Psoriasisartrit kan ge perifera ledproblem, ryggbesvär eller en kombination av båda.12 Den kan också ge inflammation i senfästen, svullnad av ett helt finger eller en hel tå och förändringar i hud eller naglar.
Sjögrens sjukdom ger ofta torrhet i ögon, mun, underliv och hud samt trötthet och generell muskelvärk. Inre organ som mage och tarm, lungor, nervsystem och njurar kan också påverkas, men det är mindre vanligt.
Polymyalgia reumatika ger värk och stelhet i nacke samt skulder- och bäckengördel hos äldre.13 Det kan bli svårt att lyfta armarna, kamma sig eller resa sig från sittande. Trötthet, sjukdomskänsla, matleda och viktnedgång kan också förekomma.
Besvär från muskler, senor och senfästen kan förekomma tillsammans med led- eller ryggbesvär. Vid vissa former av barnreumatism och psoriasisartrit kan det finnas inflammation i senfästen, så kallad inflammation i senfästen. Ett helt svullet finger eller en hel tå kallas daktylit.
Vård och stöd kan anpassas efter diagnosen och vilka besvär som påverkar din vardag. Ett vårdteam vid reumatisk sjukdom kan bestå av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator.2 Teamet kan tillsammans sätta upp mål för behandling och stöd.
Fysioterapeuten kan hjälpa dig med träning och fysisk aktivitet som passar dina besvär. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med vardagsanpassningar och hjälpmedel.2 Det kan till exempel handla om redskap och stöd som skonar lederna eller om förändringar i hemmet som gör vardagliga aktiviteter lättare.
En kurator kan ge stöd kring problem i det dagliga livet och hjälpa dig att hitta rätt bland samhällets resurser, regler och bestämmelser. Du kan träffa kuratorn enskilt eller i grupp.
Dagvård kan ge rehabilitering under några timmar varje dag under en tidsperiod.2 Där kan du bland annat få anpassad fysisk träning i grupp eller individuellt, hjälp att hitta sätt att hantera problem i vardagen och samtal med en kurator.
Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.2 Du kan till exempel beskriva dina symtom och boka tid för ett vårdbesök. Logga in på 1177 om mottagningen erbjuder den möjligheten.
Om du tror att du har sklerodermi kan du kontakta en vårdcentral.4 Du kan också skriva en egen vårdbegäran till en reumatologmottagning. I en egen vårdbegäran berättar du om dina symtom och varför du vill ha en utredning.
Vid misstanke om SLE kan du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan kontaktas genom att logga in på 1177. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Vid misstanke om ledgångsreumatism får du så snabbt som möjligt träffa en reumatolog.2 Reumatologen bedömer om dina symtom kan bero på ledgångsreumatism och om du behöver antireumatisk behandling.
Vid misstanke om SLE får du remiss till en reumatolog.3 SLE kan ge många olika symtom och kan likna flera andra sjukdomar, vilket gör att läkaren kan behöva utreda orsaken till besvären innan diagnosen ställs.
Vid psoriasisartrit görs den första bedömningen och utredningen på vårdcentralen. Vårdcentralen följer också upp patienter som inte behöver immunmodulerande behandling. De flesta patienter med psoriasisartrit remitteras därefter till reumatologisk öppenvård för fortsatt utredning, diagnostik och behandling.12
Vid misstanke om psoriasisartrit rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård för snar diagnos. Det gäller särskilt om du har artrit, svullet helt finger eller en hel tå, inflammation i senfästen eller misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4 Kontrollera därför med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar tid.
Om du vill förbereda kontakten med vården kan du skriva ner vilka besvär du har, när de började och hur de påverkar vardagen. Du kan sedan använda uppgifterna när du kontaktar vårdcentralen eller 1177.
Vid fibromyalgi kan lågintensiv träning, till exempel promenader, simning eller vattengymnastik, ha god effekt. Försök att träna regelbundet under några månader, eftersom det kan ta tid innan du märker effekten.
Om lederna är inflammerade och svullna är det klokt att undvika aktiviteter som ger alltför stor belastning. Du kan i stället minska hur mycket eller hur hårt du gör en aktivitet, eftersom besvär av artros varierar mellan olika personer.
Bra skor kan ge stöd underifrån och minska risken för fotbesvär vid ledgångsreumatism.2 Skor som är tillräckligt breda, har stabil hälkappa och snörning kan vara bra val. Enkla övningar kan också hjälpa dig att behålla rörligheten i fötterna.
Hjälpmedel kan underlätta vardagen om sjukdomen gör det svårt att göra vissa saker. Det finns redskap och stöd som kan skona lederna och minska smärtan, till exempel en stödskena eller ortos om du är svag i handen eller handleden.2
En arbetsterapeut kan hjälpa dig att hitta hjälpmedel och föreslå förändringar i hemmet.2 Det kan till exempel handla om att byta vanliga vattenkranar till engreppsblandare eller att byta badkar mot dusch. En arbetsterapeut kan också ge råd om hur aktiviteter i hemmet och på fritiden kan fungera bättre.
Vid artros kan du använda en värmekudde eller kylkudde om det känns skönt och lindrar värken. Värme kan göra att musklerna slappnar av och att leden känns mjukare, medan kyla kan kännas skönt om leden är svullen eller varm.6
Vid sklerodermi är det bra att undvika kyla och försöka hålla dig varm.4 Du kan använda varma kläder och värmehjälpmedel, till exempel handvärmare, värmefilt eller värmeväst.
Vid SLE kan du anpassa dina aktiviteter när du känner av sjukdomen mycket och vila när du behöver det. Du kan också röra på dig dagligen, eftersom fysisk aktivitet kan minska långvarig trötthet.3
Vid Sjögrens sjukdom kan regelbundna ögondroppar eller konstgjorda tårar lindra torra ögon.14 Starka vindar och rök kan förvärra besvären från torra ögon, och solglasögon utomhus kan skydda ögonen från att torka ut.
Vid fibromyalgi kan du behöva hitta en balans mellan aktivitet och vila. En del personer får mer ont några dagar efter att de börjat med en ny träningsform eller ökat intensiteten, men den träningsrelaterade smärtan brukar klinga av när kroppen har anpassat sig.
Rökning kan öka risken för sjukdomar som beror på åderförfettning vid ledgångsreumatism.2 Fysisk aktivitet och regelbunden träning kan minska den risken.
Det finns inga studier som tydligt visar att någon särskild kost kan minska ledinflammationen vid ledgångsreumatism.2 Ät ändå hälsosamt och varierat, eftersom sjukdomen ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Vid gikt kan regelbunden rörelse, minskad alkoholkonsumtion och viktnedgång vid övervikt minska risken för besvär.7 Undvik också öl, även alkoholfri öl, samt drycker som är sötade med fruktos.
Kunskap om ditt tillstånd kan hjälpa dig att fatta informerade beslut om din vård och att delta aktivt i vården.1 Det kan vara hjälpsamt att skriva ner dina besvär och frågor inför ett besök.
Du kan läsa mer om egenvård vid artros, ledgångsreumatism, SLE, sklerodermi, gikt, fibromyalgi och Sjögrens sjukdom på varden.se.
Rehabilitering kan ibland ske i dagvård. Då kommer du till en mottagning några timmar varje dag under en tidsperiod och kan få anpassad fysisk träning, stöd med vardagsproblem och samtal med en kurator.
Om du har kontakt med många personer i vården kan en fast vårdkontakt hjälpa till att samordna vården.3 En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med samordningen av dina vårdkontakter.
Reumatikerförbundet erbjuder information, råd och stöd i frågor som kan påverka livet med reumatisk sjukdom.2 Förbundet ordnar också träffar och kurser där du kan prata med andra som har reumatisk sjukdom. Läs mer om vårdgivare och stöd via länkarna på varden.se.
Utredningen börjar ofta med att du får berätta om dina symtom och din sjukdomshistoria. Läkaren eller annan vårdpersonal gör en kroppsundersökning, och beroende på besvären kan du få lämna blodprov eller genomgå bilddiagnostik. Vid ledvärk kan bilddiagnostik till exempel vara röntgen eller ultraljud, och ibland kan ett prov på ledvätskan behövas.
Vid behov kan du få en remiss till en reumatolog, som är specialist på reumatiska sjukdomar.2 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en förfrågan till en annan mottagning eller specialist för fortsatt bedömning. Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom och vilken sjukdom som misstänks.
Behandlingen kan bestå av flera delar:
Olika reumatiska sjukdomar behandlas på olika sätt. Läkemedel kan användas för att minska smärta och inflammation, medan annan behandling kan hjälpa dig att behålla rörlighet, muskelstyrka och förmåga att fungera i vardagen.
Vårdcentralen kan göra en första bedömning och utredning vid reumatiska besvär. Om du behöver mer specialiserad bedömning kan du få träffa en reumatolog. Vid vissa tillstånd sker den fortsatta utredningen och behandlingen i reumatologisk öppenvård.
Ett vårdteam kan bestå av flera yrkesgrupper beroende på dina behov:2
En fysioterapeut kan hjälpa dig med träning och fysisk aktivitet. En arbetsterapeut kan ge råd om vardagsanpassningar och hjälpmedel, medan en dietist kan ge information och råd om mat och näring. En kurator kan hjälpa dig att hitta rätt bland samhällets resurser, regler och bestämmelser.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta vård.2 Många mottagningar kan också kontaktas genom att du loggar in på 1177.
Fysisk aktivitet är viktig för att behålla muskelstyrka och ledrörlighet samt för att hantera smärta.1 Regelbunden rörelse och träning stärker musklerna och lederna, och personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Vilken aktivitet som passar beror på dina besvär och din förmåga.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram.1 Du kan få råd om hur träningen kan anpassas efter smärta, stelhet, svullnad och andra besvär. Vid vissa reumatiska sjukdomar kan även arbetsterapeut, dietist eller annan yrkesgrupp hjälpa dig med egenvård och vardagsanpassningar.
Kunskap om ditt tillstånd kan hjälpa dig att fatta informerade beslut och delta aktivt i vården. Skriv gärna ner vilka besvär du har och hur de påverkar vardagen inför ett vårdbesök, så att du lättare kan beskriva situationen för vårdpersonalen.