Lupus är en kronisk autoimmun inflammationssjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen och som kan påverka hela kroppen och olika organ. Sjukdomen går inte att bota, men läkemedel kan dämpa besvären och målet är att hålla sjukdomsaktiviteten låg över tid.
Lupus är en autoimmun inflammationssjukdom som kan påverka hela kroppen. Det betyder att immunförsvaret angriper den egna kroppen i stället för att bara skydda den.1 När immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader uppstår inflammation. Inflammationen kan påverka olika delar av kroppen och ge olika besvär.
Systemisk betyder att sjukdomen kan påverka flera delar av kroppen, och lupus räknas som en kronisk reumatisk systemsjukdom.2 Det innebär att sjukdomen kan finnas kvar under lång tid och att den kan drabba i stort sett alla organ.3
Lupus kan påverka olika organ och vävnader på olika sätt. Sjukdomen är mycket olika hos olika personer.1 Därför kan två personer med lupus ha helt olika besvär och behöva olika slags uppföljning och behandling.
Besvären vid lupus kommer oftast i skov. Ett skov innebär att du under en period får mer besvär, följt av en period med färre eller inga besvär. Mellan skoven kan du må bättre eller känna dig frisk.1 Vissa personer har däremot besvär som finns kvar mer hela tiden.
Lupus kan vara lindrig eller ge mycket svåra besvär som påverkar livet.1 En lindrig variant kan framför allt ge besvär från leder, hud och slemhinnor. Vid svårare sjukdom kan inflammation påverka viktiga organ och vävnader. Hur sjukdomen påverkar dig kan också förändras över tid.
Sjukdomen kan påverka bland annat hud, blod, leder, njurar, hjärna, hjärta och lungor.1 Inflammation kan också påverka nervsystemet och blodkärlen. När olika organ påverkas kan besvären därför se mycket olika ut, och nya besvär kan komma senare i sjukdomsförloppet.
Det går inte att förutsäga exakt hur lupus kommer att utvecklas för en enskild person. Sjukdomens svårighetsgrad och vilka organ som påverkas skiljer sig mellan olika personer.2 Även mellan perioder hos samma person kan sjukdomsaktiviteten variera.
Det är oklart vad som orsakar lupus.1 Det finns alltså ingen enskild orsak som kan förklara varför en person får sjukdomen. Forskare undersöker bland annat genetik, miljöfaktorer och problem i immunförsvaret som möjliga orsaker eller utlösare.3 Det betyder att flera olika delar av kroppens arv och omgivning kan vara av betydelse, men det går inte att säga att en viss faktor ensam leder till lupus.
Lupus är inte smittsamt.4 Att en infektion kan finnas med bland möjliga utlösare betyder därför inte att lupus förs vidare från en person till en annan genom smitta. Det går inte heller att avgöra orsaken till lupus genom att bara se på en enskild händelse i livet.
Vissa genetiska variationer kan göra det mer sannolikt att få lupus.5 Gener är delar av arvsmassan som påverkar hur kroppen fungerar. Vid lupus har forskare bland annat sett samband med gener som hör ihop med immunförsvarets funktion. Sådana genetiska samband visar en ökad benägenhet, men innebär inte att du säkert kommer att få sjukdomen.
Om en nära biologisk släkting har lupus kan det därför finnas en ärftlig del av risken. Ärftlighet är ändå bara en av flera möjliga delar bakom sjukdomen.
Kvinnor får lupus mycket oftare än män.
Lupus kan kännas på många olika sätt. Symtomen kan också likna besvär vid flera andra sjukdomar, så det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån hur du mår. Hur sjukdomen märks skiljer sig mycket mellan olika personer.1
Symtomen kommer oftast i skov. Under ett skov har du mer besvär, medan du mellan skoven kan må bättre eller känna dig frisk.1 Ett skov kan pågå i några veckor eller längre.
Lupus ger många olika symtom som också kan likna symtom vid flera andra sjukdomar. Därför kan det ta tid innan du får diagnosen lupus. Diagnosen bygger på symtom som är typiska för sjukdomen.1
Läkaren gör en kroppsundersökning om hen tror att du har lupus. Du får sedan remiss till en reumatolog. En reumatolog är specialist på reumatiska sjukdomar.1 Läkaren frågar om dina symtom och din sjukdomshistoria. Du får också berätta om sjukdomar som finns i släkten.3 Uppgifter om när besvären började och hur de förändras kan hjälpa läkaren i bedömningen.5 Eftersom lupus kan påverka flera organ behöver läkaren bedöma om mer än ett organsystem är påverkat. Diagnostik och behandling bör ske parallellt när ett större skov misstänks, men den fortsatta utredningen hjälper till att avgöra behandlingens längd och intensitet.2
Vid bedömningen tittar läkaren på om det finns tecken på en inflammatorisk sjukdom som påverkar flera delar av kroppen. I ett praktiskt kliniskt sammanhang kan en lupusdiagnos ställas när det finns tecken på inflammatorisk systemsjukdom med lupusliknande påverkan på minst två organsystem och blodprover som stödjer lupus, vanligen positiv ANA.
Lupus går inte att bota, men läkemedel kan dämpa de besvär som sjukdomen ger.1 Behandlingen riktas både mot inflammation och mot immunförsvarets angrepp på kroppen.
Ett övergripande mål är att hålla sjukdomsaktiviteten låg över tid.2 Det kan minska organskada och dödlighet. Behandlingen planeras utifrån vilka organ som är påverkade, hur mycket besvär du har och om det rör sig om ett mindre eller större skov.
Behandlingen ges framför allt under perioder när du har besvär. När du mår bättre och sjukdomsaktiviteten är låg kan läkaren minska behandlingen eller ibland ta bort den under en period. Om du får mycket besvär kan behandlingen ändras och anpassas.1
Många med lupus behöver flera läkemedel samtidigt. Vissa läkemedel lindrar smärta och inflammation, medan andra bromsar immunförsvarets angrepp. Behandlingen följs upp för att se om den ger tillräcklig effekt och om den behöver ändras.
De vanligaste läkemedlen vid lupus är:
När sjukdomen känns mycket kan du anpassa dina aktiviteter och vila när du behöver det.1 Att planera in pauser kan göra det lättare att hushålla med energin och minska risken att du blir alltför trött. Det är också bra att försöka vara aktiv, även under en sämre dag.
Det kan vara svårt att röra på kroppen när du har ont. Träning i varmvattenbassäng, promenader, cykling och andra typer av lugna aktiviteter fungerar för många. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta sätt att röra dig på som känns bra och är skonsamma mot kroppen.1
Avslappning kan göra det lättare att hantera stress.4 Du kan till exempel pröva avslappningstekniker för att hantera stress, eftersom stress kan göra symtomen värre.
Vid misstanke om lupus är vårdcentralen en vanlig första vårdkontakt. Där kan du berätta om dina besvär och få hjälp att gå vidare med en utredning. En läkare kan göra en kroppsundersökning och, om läkaren tror att du har lupus, skriva en remiss till en reumatolog.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Många vårdcentraler kan du också kontakta genom att logga in på 1177.se.
En reumatolog är specialist på reumatiska sjukdomar. Vid misstänkt lupus kan läkaren remittera dig till en reumatolog för fortsatt bedömning och utredning.
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet.1 Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Kontrollera därför med mottagningen vad som gäller innan du bokar tid.
Om du har kontakt med många vårdpersoner kan du få en fast vårdkontakt. Den personen kan hjälpa till att samordna din vård och göra kontakterna lättare att hålla ihop.1
Vad är lupus?
Lupus är en autoimmun inflammationssjukdom som kan påverka hela kroppen. Det betyder att immunförsvaret angriper den egna kroppen och att inflammation kan uppstå i olika organ och vävnader. Lupus är en kronisk sjukdom, vilket betyder att du inte blir helt frisk från sjukdomen.1
Är lupus samma sjukdom för alla?
Sjukdomen kan vara lindrig för vissa och ge mycket svåra besvär för andra. Lupus är mycket olika hos olika personer, och vilka delar av kroppen som påverkas kan skilja sig åt.1
Kommer symtomen hela tiden?
Besvären vid lupus kommer oftast i skov. Ett skov innebär att du har perioder med mer besvär och perioder med färre eller inga besvär.1
Mellan skoven kan du må bättre eller känna dig frisk.1 Skoven kan pågå i några veckor eller längre, men hur ofta de kommer och hur länge de varar skiljer sig mellan olika personer.7
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Solljus och solarieljus kan öka risken för lupus eller förvärra sjukdomen.1 Solljus nämns som en miljöfaktor, och både ultraviolett A- och ultraviolett B-ljus kan ha betydelse. Det innebär inte att solljus är den enda orsaken, eftersom lupus också har samband med ärftlighet och immunförsvarets funktion.
Vissa läkemedel kan öka risken för lupus.1 Exempel som nämns är vissa antibiotika och antiepileptika. Det gäller alltså inte alla läkemedel, och det går inte att dra slutsatsen att ett visst läkemedel har orsakat lupus utan en medicinsk bedömning.
Rökning kan också göra sjukdomen värre. Om du röker och är orolig för lupus kan du ta upp det med vården, där du kan få råd om stöd att sluta röka.
Skoven kan påverka vardagen olika mycket. Ett skov kan framför allt märkas genom trötthet, värk i leder och muskler, feber, håravfall, hudutslag eller sår i munnen. Nya symtom kan också komma senare, eftersom olika delar av kroppen kan påverkas vid olika tidpunkter.
Lupus kan orsaka flera typer av hudutslag. Utslagen kan komma efter att du har varit i solen. Ett vanligt utslag är fjärilsutslaget, som breder ut sig från näsryggen över kinderna i formen av en fjäril.1 Utslaget kan komma plötsligt eller finnas kvar längre tid. Ibland syns utslag också på handryggarna.
Hudbesvär kan vara en del av ett skov. Håravfall och sår i munnen kan också förekomma som andra symtom vid lupus. Berätta om nya hudförändringar, sår eller förändringar i håret vid kontakt med vården, eftersom nya besvär kan vara viktiga att bedöma.
När lupus påverkar andra delar av kroppen kan du få symtom från bland annat lungor, hjärta, njurar, blodkärl eller nervsystem. Besvären kan vara tydliga, men vissa förändringar i organ kan också ge få eller inga tydliga symtom i början.
När fingrarna bleknar och domnar kallas det Raynauds fenomen.1 Vid lupus kan fingrarna ibland också bli blåaktiga. Det märks mest om du har ljus hy.
Lupus kan ge njursymtom som att du kissar mer än vanligt eller att urinen skummar. Njurinflammation är en annan möjlig påverkan på njurarna, men njurpåverkan behöver inte alltid ge tydliga symtom i början.
Risken för blodpropp kan öka om du har lupus. En blodpropp kan uppstå i underbenet eller i lungan. Om en blodpropp sitter i underbenet kan benet bli svullet. Om den sitter i lungan kan du bli andfådd och hosta blod.1 En blodpropp kan också bildas i hjärnan och leda till stroke.
Lupus kan även påverka hjärtat och lungorna. Inflammation i vävnaden runt lungorna kan göra ont när du andas. Inflammation i hjärtat, hjärtats hinnor eller hjärtklaffar kan också förekomma.
Vissa symtom från lupus kan vara allvarliga och behöver bedömas av vården.
Vid symtom från hjärnan kan du till exempel få kramper, psykos eller svårt att minnas och lära dig nya saker. Sådana symtom kan försvinna med behandling, men de behöver ändå tas på allvar. Se avsnittet om när du ska söka vård för information om vårdrutter.
Det finns inget enskilt prov som avgör om du har lupus eller inte. Du får lämna blodprov och urinprov som läkaren analyserar för att se tecken på sjukdomen.1
Blodprover kan visa vissa antikroppar som innebär förändringar i immunförsvaret. Sådana förändringar kan tyda på lupus. ANA är nästan alltid positivt vid lupus, men provet har låg specificitet.2 Det betyder att ett positivt prov inte ensamt visar att du har lupus.
Blodstatus kan visa blodbrist. Provet kan också visa ett lågt antal blodplättar eller ett lågt antal vita blodkroppar. Blodprover kan även användas för att undersöka om det finns inflammation och för att mäta nivåerna av komplement. Läkaren kan också analysera antikroppar mot kardiolipin, β2-glykoprotein och lupus antikoagulans. Dessa prover kan vara aktuella när läkaren utreder blodproppar eller andra tecken på det associerade fosfolipidantikroppssyndromet.2
Andra blodprover kan användas för att undersöka inflammation, antikroppar och komplementnivåer. Antikroppar mot dsDNA är positiva i ungefär hälften av fallen, men när de är positiva tyder de nästan alltid på lupus. Komplementnivåerna C3 och C4 är ofta sänkta vid lupus.
Urinprovet kan visa protein eller blod i urinen. Det kan vara tecken på att njurarna är påverkade. Tidig inflammation i njurarna behöver inte ge tydliga symtom, så urinprov kan vara viktigt även när du inte märker några njurbesvär.2
Beroende på vilka symtom du har kan fler undersökningar behövas. Det kan till exempel vara:
Vid misstänkt påverkan på njurarna kan läkaren ibland behöva undersöka njurvävnad med ett vävnadsprov. Vid påverkan på lungorna kan ytterligare undersökningar av lungfunktionen behövas. Vilka undersökningar som görs beror på vilka organ som kan vara påverkade. Ett EKG kan också ingå bland de kompletterande undersökningarna. Vid misstänkt påverkan på njurarna kan läkaren bedöma njurarnas funktion med en särskild undersökning.2
NSAID används framför allt för besvär från leder och muskler. De kan minska värken snabbt, men det kan ta en till tre veckor innan den fulla effekten på inflammationen kommer. NSAID har inte någon långsiktig effekt på själva sjukdomen och kombineras därför ofta med behandling som dämpar immunförsvarets reaktion.
Kortison kan ha snabb och god effekt vid inflammation. Det finns som tabletter och kan också användas som kräm eller salva när huden behöver behandlas. Vid mycket svåra skov kan kortison vara direkt livräddande. För att minska risken för biverkningar försöker läkaren undvika höga doser under lång tid.6
Malarialäkemedel kan både lindra och förhindra nya skov. De används främst mot besvär från leder och hud, men kan också minska risken för besvär från njurinflammation, skydda organ från långvarig skada och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det kan ta en till tre månader innan full effekt kommer.
Cellhämmande läkemedel hämmar immunförsvaret, vilket i sin tur dämpar inflammationen. De kan även minska besvär från leder och hud. Effekten kommer inte alltid direkt, utan det kan ta från några veckor upp till tre månader beroende på vilket läkemedel du får.6
Biologiska läkemedel bromsar särskilda processer i immunförsvaret. De kan ges som spruta eller dropp. Rituximab används mest vid lupus, särskilt vid svåra skov med symtom från njurarna. Belimumab och anifrolumab används framför allt vid svårbehandlade besvär från hud och leder.
Ett allvarligt skov med svårare symtom från exempelvis njurar eller nervsystem kan behöva behandlas på sjukhus.6 Större skov ska behandlas i slutenvården och ledas av en reumatolog.2 Eftersom flera organ kan vara påverkade kan även andra specialister behöva delta i behandlingen.
Vid ett större skov behandlas du vanligtvis med högdos kortison tillsammans med cellhämmande läkemedel. Cellhämmande läkemedel används ofta tillsammans med kortison när viktiga inre organ är påverkade.6 Vilket läkemedel som passar beror bland annat på vilket organ som är påverkat och på dina övriga förutsättningar.
Vid njurinflammation är cyklofosfamid och mykofenolatmofetil likvärdiga behandlingsalternativ.2 Behandlingen vid njurinflammation följs ofta av en behandling som ska hålla sjukdomen lugn och minska risken för nya besvär. Belimumab kan användas som tillägg till standardbehandling vid njurinflammation.
Vid lupuspsykos kan immunhämmande behandling kombineras med antipsykotisk behandling.2 Behandlingen behöver då ta hänsyn både till påverkan på nervsystemet och till risken för att lupus fortsätter att vara aktiv.
Vid svåra sjukdomssymtom kan biologiska läkemedel användas om kortison och cellhämmande läkemedel inte ger tillräcklig effekt. Om standardbehandlingen inte hjälper kan specialistvården överväga andra kombinationer eller behandlingar vid en högspecialiserad enhet.
Långvarig behandling med malarialäkemedel följs upp med ögonkontroller. Vid höga doser under lång tid finns en liten risk för skador på näthinnan.6 Risken är betydligt mindre med hydroxiklorokin än med klorokinfosfat, men läkaren bedömer vilken uppföljning som behövs.
Cellhämmande läkemedel kan påverka levern och blodet.6 Därför behöver du regelbundet lämna blodprover under behandlingen. Läkemedlen kan också påverka benmärgen, vilket kan leda till för lågt antal vita eller röda blodkroppar eller blodplättar. Då kan du lättare få infektioner eller börja blöda.
Biologiska läkemedel och cellhämmande läkemedel påverkar immunförsvaret. Biologiska läkemedel kan öka risken för infektioner, och cellhämmande läkemedel kan göra att du lättare får infektioner. Vilka biverkningar som kan uppstå beror på vilket läkemedel du tar.
Östrogen kan ge mer besvär av lupus.1 Det gäller till exempel östrogen i p-piller eller behandling mot klimakteriebesvär. Prata med läkare om du får eller erbjuds sådan behandling, så att behandlingen kan bedömas utifrån din lupus.
De flesta med lupus kan bli gravida och föda barn.1 Graviditet kan ändå kräva planering och ibland extra behandling. Prata med läkare om du planerar att bli gravid, eftersom vissa läkemedel behöver ändras inför graviditeten.
Gravida med lupus får regelbundna kontroller inom specialistmödrahälsovården under hela graviditeten.1 Berätta om graviditeten för läkaren så att sjukdomens aktivitet och behandlingen kan följas.
Vissa malarialäkemedel kan användas under graviditet. Du bör inte sluta ta malarialäkemedel som innehåller hydroxiklorokin under graviditeten, eftersom det kan öka risken för besvär av lupus.6
De flesta cellhämmande läkemedel ska inte användas under graviditet.6 Det finns samtidigt cellhämmande läkemedel som kan fortsätta användas under en graviditet. Prata med läkare inför en planerad graviditet för att bedöma behandlingen.
Du som använder biologiska läkemedel ska prata med läkare i god tid före en planerad graviditet.6 I de flesta fall behöver behandlingen pausas en tid före graviditeten, och hur länge beror på vilket läkemedel du tar.
Försök att skydda dig mot smitta och undvika infektioner, eftersom en infektion kan försämra sjukdomen. Det är bra att vaccinera sig mot influensa och lunginflammation för att förebygga infektioner.1
Rökning kan förvärra lupus, och det är viktigt att sluta röka.4 Rökning minskar också effekten av vissa malarialäkemedel.6
Ät en allsidig kost och försök att hålla en hälsosam vikt. En hälsosam, balanserad kost kan också innehålla vitamin D och kalcium.4 En hälsosam livsstil med allsidig kost, hälsosam vikt och att inte röka kan förebygga hjärt-kärlsjukdomar.1
Det kan vara bra att berätta för arbetsgivaren att du har lupus.1 Då kan det bli möjligt att anpassa arbetet eller arbetstiderna efter dina behov. Du kan behöva vara sjukskriven när du har skov.
Be gärna familj, vänner och vårdpersonal om hjälp när du behöver stöd. Reumatikerförbundet ger information och ordnar träffar och kurser där du kan prata med andra som har lupus.1 Det kan vara ett stöd både för dig och dina närstående. Det kan också hjälpa att lära dig mer om lupus och att hitta sätt att hantera stress. Motion och avslappning kan göra det lättare att hantera situationen.3
Lupus: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Kan besvären förändras över tid?
Lupus kan påverka olika organ vid olika tidpunkter.3 Nya symtom kan därför komma, och symtomen kan skilja sig mycket mellan olika personer.1
Finns det ett prov som visar om jag har lupus?
Det finns inget enskilt prov som avgör om du har lupus. Blod- och urinprov analyseras i stället för att leta efter tecken på sjukdomen.1
Hur ställs diagnosen då?
Diagnosen bygger på symtom som är typiska för lupus tillsammans med undersökningsresultat. Läkaren gör en kroppsundersökning, och fler undersökningar kan behövas beroende på vilka symtom du har.1
Utredningen kan ta tid eftersom lupus ger symtom som kan likna symtom vid flera andra sjukdomar. Vid misstänkt lupus kan du få remiss till en reumatolog, som är specialist på reumatiska sjukdomar.1
Går lupus att bota?
Lupus går inte att bota, men läkemedel kan dämpa de besvär som sjukdomen ger.1 Målet med behandlingen är att hålla sjukdomsaktiviteten låg över tid, vilket minskar organskada och dödlighet.6
Varför får många flera läkemedel?
Många med lupus får flera olika läkemedel. En del läkemedel används för att dämpa inflammation och andra för att bromsa immunförsvarets angrepp på kroppen.1
Behandlingen kan bestå av bland annat NSAID, kortison, malarialäkemedel, cellhämmande läkemedel och biologiska läkemedel.6 Vilka läkemedel som används beror på vilka besvär och organ som är påverkade.
Kan jag bli gravid om jag har lupus?
De flesta med lupus kan bli gravida och föda barn. Graviditet kan kräva planering och ibland extra behandling under graviditeten.1
Vad behöver jag göra om jag planerar graviditet?
Den som planerar graviditet bör prata med sin läkare. Gravida med lupus får regelbundna kontroller inom specialistmödrahälsovården.1
Vilka läkemedel som kan användas under graviditet beror på behandlingen.6 Därför är det viktigt att graviditeten planeras tillsammans med läkare.