Reumatologi är det medicinska området för reumatiska sjukdomar, som oftast påverkar bindväven och rörelseapparaten, däribland skelett, leder, muskler, senor och ledband. Sjukdomarna kan vara långvariga och komplexa, men reumatologin utreder och behandlar sådana tillstånd med behandling som anpassas efter hur sjukdomen svarar.
Reumatologi är det medicinska området som handlar om reumatiska sjukdomar. En läkare inom reumatologi har särskild utbildning i inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Arbetet omfattar därför sjukdomar som kan vara både autoimmuna, inflammatoriska och degenerativa. Reumatiska sjukdomar påverkar oftast bindväven och rörelseapparaten, till exempel skelettet, lederna, musklerna, senorna och ledbanden.1 Det handlar alltså inte bara om ledinflammation, även om lederna ofta är en viktig del av besvären.
Många av sjukdomarna inom reumatologi är långvariga. En del är autoimmuna sjukdomar, vilket betyder att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Inflammatoriska sjukdomar kan påverka muskler, leder eller skelett. Det finns också degenerativa sjukdomar och sjukdomar i rörelseapparaten som har börjat efter en skada och sedan blivit långvariga.1
Reumatologi omfattar därför flera olika slags sjukdomar. Besvären kan finnas i en del av kroppen eller påverka flera vävnader samtidigt. I vissa fall kan även sjukdomar som är ovanliga eller ärftliga höra till området.
En läkare inom reumatologi utreder och behandlar komplexa sjukdomar som påverkar rörelseapparaten och bindväven.1 Utredningen kan behöva skilja mellan olika orsaker till smärta, stelhet, svullnad eller nedsatt rörelseförmåga. Bedömningen kan bygga på din sjukdomshistoria, en kroppslig undersökning och olika medicinska undersökningar.
Målet med vården kan vara att dämpa långvarig inflammation och hjälpa dig att hantera smärta från rörelseapparaten. En läkare inom reumatologi kan också följa hur sjukdomen förändras över tid och anpassa vården efter hur du mår och hur besvären utvecklas. Många reumatiska sjukdomar är långvariga och komplexa, vilket gör att uppföljning kan vara en viktig del av vården.1
Reumatologi omfattar flera sjukdomar där inflammation påverkar leder, ryggrad eller muskelfästen. Sjukdomarna kan se olika ut och kan ge besvär i en eller flera delar av kroppen.
Vid psoriasisartrit kan inflammationen finnas i leder eller muskelfästen. Psoriasis kan vara tydlig, diskret eller saknas när ledproblemen börjar. Vid axial spondylartrit kan även stora leder och muskelfästen påverkas. Gikt drabbar ofta en led, men vilken led som helst kan påverkas.
Systemiska autoimmuna sjukdomar kan påverka flera organ eller vävnader. SLE är en autoimmun sjukdom som kan påverka olika organ och vävnader i kroppen.
Utredningen börjar med ett samtal om hur besvären har utvecklats, vilka sjukdomar du har haft och vilka läkemedel du använder.1 Därefter görs en undersökning av kroppen, där vårdpersonalen bland annat letar efter svullna eller ömma leder, muskelsvaghet, hudförändringar och tecken på påverkan på andra organ.
Vid misstänkt reumatoid artrit undersöks alla perifera leder, särskilt smålederna i händer och fötter. Senskidorna i händer och fötter kan också palperas, alltså undersökas genom att vårdpersonalen känner på dem.2
Vid misstänkt inflammatorisk muskelsjukdom bedöms muskelstyrka och uthållighet.8 Vid förekomst av feber och lungsymtom går utredningen vidare med lungröntgen för att utesluta lunginflammation.
Vid misstänkt axial spondylartrit kan rörligheten i ryggen och bröstkorgen undersökas. Det kan göras med Schobers test, sidoböjning och mätning av bröstkorgens utvidgning vid in- och utandning.
De kan också visa sjukdomsspecifika antikroppar.
Vid misstänkt inflammatorisk muskelsjukdom kan proverna omfatta CK, LD, ASAT, ALAT, myoglobin, ANA, ENA och myositantikroppar.
Värk, ömhet, stelhet eller svullnad i flera leder kan vara tecken på en inflammatorisk reumatisk sjukdom. Besvären kan komma smygande eller börja mer akut.2 Reumatiska sjukdomar kan också ge symtom från flera delar av kroppen samtidigt, till exempel leder, muskler, hud eller blodkärl. Feber och trötthet kan förekomma tillsammans med sådana besvär.1
Det är särskilt viktigt att söka bedömning om symtomen återkommer, pågår under längre tid eller påverkar din vardag. Inflammatoriska sjukdomar kan ibland börja med besvär från en enda led eller ett muskelfäste och senare omfatta flera leder. Ryggsmärta och stelhet som debuterar före 40 års ålder, varar längre än tre månader och blir bättre av rörelse kan tala för axial spondylartrit.
Snabbt tilltagande symtom eller plötslig debut behöver bedömas eftersom vissa reumatiska sjukdomar kan orsaka bestående vävnadsskada.1 Vid reumatoid artrit är tidig diagnos och tidig behandling viktig för sjukdomens fortsatta förlopp.2 Vid systemisk skleros kan lungor, hjärta och njurar påverkas, och lungfibros behöver upptäckas tidigt för att sjukdomsprocessen ska kunna bromsas eller förhindras.
Reumatologi handlar framför allt om komplexa inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar som påverkar rörelseapparaten och bindväven.1 Det kan till exempel handla om ledinflammation, sjukdomar i muskler och muskelfästen eller sjukdomar som påverkar flera organ samtidigt. Ortopedi arbetar i stället med skador och mekaniska problem i rörelseapparaten, och ortopedisk kirurgi kan bli aktuell när leder har skadats eller behöver korrigeras kirurgiskt.10
Vid reumatoid artrit kan leddestruktioner och felställningar ibland leda till behov av ledkorrigerande kirurgi, trots medicinsk behandling. Reumatologi och ortopedi kan därför komplettera varandra när både inflammation och en skadad led behöver hanteras. Vid reumatoid artrit kan ortopedkirurg och handkirurg behöva engageras över tid.2
Psoriasisartrit är en inflammatorisk ledinflammation eller muskelfästesinflammation som hör ihop med psoriasis.3 Därför kan både leder och hud behöva bedömas, och reumatologi och hudsjukvård kan behöva samarbeta.
Inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan också påverka andra delar av kroppen. Vid ögon- eller lungpåverkan kan ögonläkare eller lungspecialist därför behöva bidra i vården.
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral.11 Där görs en första bedömning av de besvär du har. Oftast är det en läkare som skriver en remiss, men det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral.
Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.11 Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på den enhet som tar emot remissen.
Remissreglerna varierar mellan olika mottagningar och regioner. På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan. I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egen vårdbegäran.11
En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egen vårdbegäran. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka en egen vårdbegäran.
Reumatologisk vård kan ges av ett team med flera yrkesgrupper.2 Teamet kan bestå av:
Vid behov kan även ortopedtekniker, ortopedkirurg och handkirurg ingå i vården.2 Över tid kan ortopedtekniker, ortopedkirurg och handkirurg behöva engageras.
Vilka yrkesgrupper du träffar beror på vilken vård du behöver. Fysioterapeuten kan hjälpa till med fysisk aktivitet och träning. Arbetsterapeuten kan ge råd om hjälpmedel och vardagliga aktiviteter. Kuratorn kan ge samtalsstöd. Du kan läsa mer om aktuella mottagningar och yrkesgrupper på webbplatsens sidor om vårdgivare.
Patientavgiften beror bland annat på vilken typ av vård du får och vilken region som ger vården. För offentlig vård och privata vårdgivare som har avtal med en region betalar du den patientavgift som gäller i regionen där du får vården.12
Högkostnadsskyddet gäller även om du söker öppenvård i en annan region än där du bor.
Reumatologi handlar om reumatiska sjukdomar som kan påverka bindväv och rörelseapparaten, till exempel leder, muskler, senor och ledband. En läkare inom reumatologi behandlar därför inte bara ledinflammation utan också andra muskel-, bindvävs- och autoimmuna sjukdomar.1
En utredning kan bestå av flera olika delar beroende på vilka besvär du har.1 Det kan till exempel handla om en kroppsundersökning, blodprov, röntgen, ultraljud, datortomografi, magnetkamera, vävnadsprov eller organfunktionsprov.
Vid reumatiska sjukdomar används både blodprover och undersökningar som visar förändringar i kroppen.
Behandlingen kan innehålla kortison, immunhämmande läkemedel eller sjukdomsbromsande läkemedel.1 Den kan också omfatta ledinjektioner, hjälpmedel samt fysisk behandling eller behandling av arbetsterapeut.
Behandlingen anpassas efter dina symtom och efter hur sjukdomen svarar på behandlingen.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 25 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Systemisk skleros kan påverka hud, underhud, blodkärl och inre organ genom inflammation och ärrbildning.6 Lungorna, hjärtat och njurarna hör till de organ som främst kan påverkas. Vid systemisk skleros kan även mag-tarmkanalen, lederna och musklerna påverkas.
Sjögrens sjukdom är en autoimmun systemsjukdom som framför allt påverkar spottkörtlar och tårkörtlar.7 Sjögrens sjukdom kan även ge symtom från flera andra organsystem. Det kan till exempel handla om leder, muskler, hud, lungor, njurar och nervsystem. Det kan leda till torrhet i munnen och ögonen. Sjukdomen kan också ge symtom från andra organsystem, till exempel leder, muskler, hud, lungor, njurar och nervsystem.
Reumatologi omfattar även sjukdomar där muskler, blodkärl eller bindväv påverkas. Inflammatoriska muskelsjukdomar kan ge trötthet, feber eller subfebrilitet, muskelsvaghet och muskelsmärta.8 Sådana sjukdomar kan också påverka hud, lungor, hjärta, mag-tarmkanal och leder.
En läkare inom reumatologi kan också behandla kärlsjukdomar, bindvävssjukdomar, muskelsjukdomar och vissa ovanliga ärftliga sjukdomar. Exempel på tillstånd inom reumatologin är vaskulit, sklerodermi, Sjögrens syndrom, SLE, gikt, myopatier och reumatoid artrit.1
Besvär från flera områden samtidigt kan förekomma vid reumatiska sjukdomar. Därför kan en sjukdom som främst märks i lederna också påverka exempelvis hud, muskler, blodkärl eller inre organ. Läs mer i avsnitten om de enskilda sjukdomarna för information om symtom, undersökningar och behandling.
Vid reumatoid artrit kan varken reumatoid faktor eller anti-CCP ensamt bekräfta eller utesluta diagnosen.2 Även normala värden på SR eller CRP utesluter inte reumatoid artrit.
Vid misstänkt gikt är det säkraste sättet att ställa diagnosen att påvisa uratkristaller i ledvätskan.4 Ett ledvätskeprov tas med en tunn nål från den svullna leden och undersöks i mikroskop.
Förhöjt urat i blodet räcker inte ensamt för att ställa diagnosen gikt. Om det är svårt att få fram ledvätska kan ultraljud eller datortomografi med dubbelenergiteknik användas som diagnostiska komplement i oklara fall.
Vid vissa sjukdomar kan vården också undersöka andra kroppsvätskor eller ta prover från ett organ. Vid systemisk lupus erythematosus kan exempelvis urinprov, blodstatus, njurvärden, komplement och antikroppar användas för att bedöma om njurar eller andra organ är påverkade.
Vanliga bilddiagnostiska metoder inom reumatologi är röntgen, ultraljud, datortomografi och magnetkamera.1 Vilken undersökning som passar beror på vilka leder, muskler eller organ som behöver bedömas.
Röntgen av händer och fötter kan göras tidigt vid misstänkt reumatoid artrit som ett utgångsläge inför behandling. Ultraljud kan ibland upptäcka inflammation och tidiga förändringar i leder eller mjukdelar.
Magnetkamera kan tidigt visa inflammation i anslutning till bäckenets sakroiliakaleder vid axial spondylartrit.9 Undersökningen kan därför ge stöd vid tidig sjukdom även när förändringar ännu inte syns på vanlig röntgen.
Vid inflammatoriska muskelsjukdomar kan muskelbiopsi, elektromyografi och magnetkamera användas i utredningen.8 Magnetkamera kan också hjälpa till att hitta en lämplig plats för en muskelbiopsi och skilja inflammation från muskelförtvining.
Vid misstänkt systemisk skleros kan undersökningar av lungor, hjärta, njurar och matstrupe behövas. Exempel är spirometri, högupplöst datortomografi av bröstkorgen, ultraljud av hjärtat och undersökning av matstrupens rörelser.
Behandling inom reumatologi kan bestå av läkemedel, ledinjektioner, fysioterapi och arbetsterapi.1 I vissa fall behövs även hjälpmedel, patientutbildning eller stöd från flera yrkesgrupper.
Vid reumatoid artrit kan sjukdomsbromsande läkemedel minska symtomen och bromsa sjukdomens utveckling.10 Behandlingen kan behöva justeras om inflammationen fortsätter eller om läkemedlet inte tolereras.
Biologiska läkemedel ges ofta som injektion och används vanligen när sjukdomsbromsande läkemedel inte har räckt till.10 Innan vissa biologiska läkemedel startas kan vården behöva undersöka om du tidigare har haft tuberkulos eller hepatit B.
Fysioterapi kan hjälpa till att förbättra kondition, muskelstyrka och ledrörlighet vid reumatoid artrit.10 Arbetsterapi kan ge råd och träning som underlättar vardagliga aktiviteter och hjälper dig att skydda lederna.
Vid gikt kan en ledinjektion med kortison övervägas, och vid andra inflammatoriska ledsjukdomar kan lokala injektioner användas i leder, muskelfästen eller senskidor. Vilken behandling som passar avgörs av vårdpersonalen utifrån sjukdom och undersökningsfynd.
Reumatologisk behandling följs ofta med återkommande undersökningar och provtagning för att kunna ändra behandlingen vid behov.1 Uppföljningen kan omfatta frågor om smärta och funktion, undersökning av leder och blodprover som SR eller CRP.
Vid inflammatoriska muskelsjukdomar följs bland annat muskelstyrka och muskelenzymer. Lungfunktion och andra organ kan också behöva följas eftersom sjukdomen ibland påverkar mer än musklerna.
Du kan läsa mer om hur remiss och egen vårdbegäran fungerar på 1177.se.
Vid misstänkt reumatoid artrit kan följande fynd tala för att en vuxen behöver bedömas av en läkare inom reumatologi:
Ett blodprov kan inte ensamt bekräfta eller utesluta reumatoid artrit.2 Normal SR eller CRP utesluter inte heller sjukdomen. Vid en välgrundad misstanke om reumatoid artrit är det viktigt att du bedöms tidigt, eftersom behandlingen behöver påbörjas innan den första röntgenförändringen för att ge bästa resultat.
Nytillkommet Raynauds fenomen i vuxen ålder behöver bedömas särskilt om du samtidigt har tecken som kan passa med systemisk skleros. Sådana tecken är sår eller ärr på fingertopparna, svullna fingrar eller sklerodaktyli samt kalkinlagringar. Nytillkommen och oförklarad andfåddhet, lungfibros, pulmonell arteriell hypertension eller sväljsvårigheter kan också vara skäl för att du bedöms av en läkare inom reumatologi.6
Vid inflammatoriska muskelsjukdomar kan trötthet, feber eller temperaturstegring, muskelsvaghet och muskelsmärta förekomma.8 Nytillkommen muskelsvaghet som utvecklas under två till fyra veckor behöver följas upp, och om du inte blir bättre kan du behöva bedömas av en läkare inom reumatologi. Vid myositer kan även andra organ än musklerna påverkas, så besvär från lungor, hjärta, matstrupe eller mage och tarm är inte ovanliga.
Ett större SLE-skov behöver vårdas på sjukhus, och vården leds av en läkare inom reumatologi.5 Vid ett större skov startar behandlingen samtidigt som utredningen, eftersom behandlingen inte ska vänta på alla provsvar.
Katastrofalt fosfolipidantikroppssyndrom kan ge påverkan på flera organ.5 Tillståndet kan behöva intensivvård, och snabb behandling är avgörande.
Snabbt påkommen andfåddhet med eller utan bröstsmärta kan vid SLE bero på blodpropp i lungan, hjärt- eller lunginflammation eller lungblödning.5 Vården behöver skilja de orsakerna från varandra vid bedömningen.
Akut ledinflammation med feber kan vara septisk artrit.4 Vården behöver skilja septisk artrit från gikt, eftersom ledvätskan vid de två tillstånden kan likna varandra. Se avsnittet om när du ska söka vård för fler råd om vårdkontakt.
Om behandlingen inte ger tillräcklig effekt eller om sjukdomen är mer komplex behövs specialist i reumatologi.
Vid välgrundad misstanke om reumatoid artrit ska du remitteras till läkare inom reumatologi, eftersom tidig diagnos och tidig behandling är viktiga för sjukdomens fortsatta förlopp.2 En remiss är ett besked om att du behöver mer specialiserad undersökning eller vård, men remissreglerna kan variera mellan regioner.
Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.11 Det är alltså mottagningen som avgör om du behöver en tid efter att du har skickat in en egen vårdbegäran.
Du har rätt att diskutera med din läkare om vart din remiss ska skickas. Vissa mottagningar kan ha lång väntetid. Då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid.11 Det är alltid den mottagning som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
För specialistmottagningar gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar för att få en besökstid på specialistmottagningen som du har fått remiss till.11 Den nationella vårdgarantin gäller när du får en remiss till en mottagning i din egen region. Vårdgarantin gäller inte längre om du får en remiss och väljer att söka vård i en annan region.
Under tiden du väntar på att få komma till den mottagning du har fått remiss till är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.11
Reglerna för remiss varierar mellan olika mottagningar och regioner.11 En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.
I många regioner kan du skicka en egen vårdbegäran till en specialistmottagning. Ta kontakt med mottagningen för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.11 En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan, och mottagningen bedömer sedan om du behöver en tid.