En reumatolog är en läkare med särskild utbildning inom inflammatoriska och reumatiska sjukdomar och arbetar med sjukdomar som påverkar rörelseapparaten och bindväven. Hos en reumatolog kan du få hjälp med utredning, behandling och uppföljning av sådana sjukdomar.
En reumatolog är en läkare med särskild utbildning inom inflammatoriska och reumatiska sjukdomar. Reumatologi handlar om reumatiska sjukdomar som påverkar kroppens rörelseapparat och bindväv. Det kan bland annat handla om skelett, leder, muskler, senor och ledband.1
Många reumatiska sjukdomar är långvariga. Vissa reumatiska sjukdomar kan gå i familjer. Reumatiska sjukdomar kan påverka flera olika delar av kroppen och flera olika sorters vävnader.1
Ordet reumatolog beskriver alltså en läkare som har valt reumatologi som sitt specialistområde. Specialiteten omfattar både inflammatoriska sjukdomar och andra sjukdomar som påverkar kroppens rörelseapparat. Många av sjukdomarna är komplexa, och vissa kan orsaka bestående skador i vävnader.
Reumatologi är en basspecialitet för läkare i Socialstyrelsens indelning av specialiteter.2 Det betyder att reumatologi finns bland de specialiteter där läkare kan uppnå specialistkompetens direkt, utan att först behöva specialistkompetens i en annan basspecialitet.
För att få ett bevis om specialistkompetens ska läkaren ha ett intyg om godkänd bastjänstgöring. Läkaren ska också uppfylla kraven på tjänstgöringstid och utbildningsaktiviteter. Dessutom ska läkaren uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen för specialiteten.2
Specialiseringstjänstgöringen för läkare ska genomföras under minst fem år och sex månader. Den ska inledas med minst sex månaders bastjänstgöring. Specialiseringstjänstgöringen består av tjänstgöring som läkare under handledning och deltagande i kompletterande utbildning.2
Under bastjänstgöringen ska läkaren tjänstgöra minst tre månader i primärvård och minst tre månader i akut sjukvård.2 Syftet är att läkaren ska få möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i målbeskrivningen för bastjänstgöringen.
En läkare under specialiseringstjänstgöring ska ha ett individuellt utbildningsprogram.2 Programmet ska bygga på målbeskrivningen för bastjänstgöringen eller specialiteten och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven.
Utbildningsprogrammet ska följas upp regelbundet och revideras vid behov.2 Det gör att utbildningen kan anpassas när det behövs under vägen mot specialistkompetens.
En reumatolog utreder komplexa sjukdomar som påverkar rörelseapparaten och bindväven. Utredningen bygger på flera delar, eftersom reumatiska sjukdomar kan vara svåra att fastställa. Den kan omfatta en kroppsundersökning, blodprover och bilddiagnostik, till exempel röntgen, ultraljud eller magnetkamera. Vid utredningen kan reumatologen också använda en undersökning av bentätheten, vävnadsprov eller tester av hur organen fungerar när det behövs.1 Vilka undersökningar som används beror på vilka besvär och sjukdomar som behöver bedömas.
Vid misstänkt reumatoid artrit bedömer reumatologen om symtomen kan bero på sjukdomen och om du behöver antireumatisk medicin.3 Vid undersökningen kan läkaren bland annat känna på lederna, och blodprover kan användas för att bedöma hur aktiv inflammationen är. Blodprover och röntgen räcker inte ensamma för att ställa diagnosen, men kan vara till hjälp.
SLE kan likna flera andra sjukdomar och ger många olika symtom.4 Därför kan du få en remiss till en reumatolog om läkaren tror att du har SLE. Utredningen kan då omfatta blodprov, urinprov och fler undersökningar beroende på vilka besvär du har.
Behandlingen kan bestå av läkemedel, injektioner och fysioterapi i olika kombinationer. Vilka metoder som används beror bland annat på dina symtom och hur du svarar på behandlingen. I vissa fall ingår även kortison, läkemedel som dämpar immunförsvaret eller antireumatiska läkemedel som påverkar sjukdomsförloppet. Reumatologen kan dessutom remittera till fysioterapi, arbetsterapi eller ortopedkirurg när sådana insatser behövs.
En reumatolog kan hjälpa dig vid flera inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Det är sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader eller där inflammation påverkar leder, muskler eller andra delar av kroppen.
Reumatoid artrit kan ge smärta, svullnad och stelhet i lederna. Sjukdomen kan också ge inflammation i andra delar av kroppen, till exempel i ögon, hud, hjärta, nerver, blod eller lungor. Systemisk lupus erythematosus kan påverka hela kroppen och ge besvär från bland annat muskler, leder, hud, blod, njurar och nervsystemet.
Reumatologen kan även hjälpa dig när besvären främst sitter i leder, muskler eller annan stödjevävnad. Det kan handla om både inflammatoriska sjukdomar och andra långvariga besvär i rörelseapparaten.
Om du tror att du har reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, ska du kontakta en vårdcentral för läkartid och bedömning. Det är viktigt att du får behandling om diagnosen RA ställs. Ju tidigare behandling sätts in, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna.3
Om läkaren misstänker RA får du så snabbt som möjligt träffa en reumatolog. Reumatologen bedömer om dina symtom kan bero på RA och om du behöver antireumatisk medicin.3 Bedömningen kan bygga på undersökning av lederna, blodprover och bilddiagnostik, men blodprover och röntgen räcker inte ensamma för att ställa diagnosen.
Om du tror att du har systemisk lupus erythematosus (SLE) ska du kontakta en vårdcentral. SLE kan ge många olika symtom och likna flera andra sjukdomar, och därför kan det ta tid innan diagnosen blir klar. Om läkaren tror att du har SLE får du en remiss till en reumatolog.4
Vid SLE kan undersökningen omfatta blodprov och urinprov. Det finns inte något enskilt prov som avgör om du har SLE eller inte.4 Diagnosen bygger på symtom som är typiska för sjukdomen.
Vårdcentralen är ofta den första kontakten när du har besvär.5 Där görs en första bedömning av dina besvär, och du kan få en remiss till en specialist om det behövs.
Vid misstänkt RA bedömer reumatologen om dina symtom kan bero på RA och om du behöver antireumatisk medicin.3 Reumatologen är alltså den läkare som gör specialistbedömningen vid misstänkt RA.
Om RA är i en lugnare fas under en längre tid kan det räcka att du har kontakt med en läkare på vårdcentralen.3 Kontakten med olika yrkesroller kan därför förändras över tid utifrån hur sjukdomen utvecklas.
Fysioterapeuten arbetar främst med rörelse, träning och behandling av besvär som påverkar kroppen. Du får träffa en fysioterapeut som undersöker dig, och tillsammans sätter ni upp mål för träning och behandling.3
Reumatologen ansvarar för läkarens specialistbedömning. Vid RA bedömer reumatologen också om du behöver antireumatisk medicin. Fysioterapeuten och reumatologen kan därför ha olika uppgifter i samma vårdteam. Fysioterapeuten kan ge dig personliga råd om träningen. Du behöver inte gå hos fysioterapeuten regelbundet utan kan få instruktioner för träningen som du sedan sköter själv.
Du kan behöva en remiss när du ska få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Oftast är det en läkare som skriver remissen.5
Vid misstänkt SLE kan läkaren skriva remiss till reumatolog.4 Vid misstänkt RA kan du först få en bedömning på vårdcentralen och därefter träffa reumatolog.3 Vårdcentralen gör då en första bedömning av dina besvär innan du går vidare till specialist om det behövs.
Remissen innehåller information om vilken vård du behöver, till exempel en undersökning eller behandling. Den kan också innehålla information om hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar eller besvär du har haft. Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen som tar emot den.
Du behöver inte alltid en remiss för att träffa en reumatolog. Vissa specialistmottagningar kräver alltid remiss från läkare för att ge dig en tid. Vilka remissregler som gäller bestäms av varje region.5
Vissa regioner har inget krav på remiss för specialiserad öppenvård.
Du kan själv välja vilken vårdmottagning du vill gå till för öppenvård.7 Det kan till exempel vara en vårdcentral eller en mottagning för specialiserad öppenvård. När du letar efter en reumatolog kan du därför börja med att söka bland specialistmottagningar på 1177 eller på webbplatsens vårdgivarlänkar.
Specialiserad öppenvård ges oftast på en särskild mottagning med specialistläkare.7 Du kan jämföra mottagningar och läsa deras kontaktuppgifter innan du väljer var du vill boka. Kontrollera också om mottagningen tar emot nya patienter och hur du ska gå till väga för att få en tid.
Reglerna för remiss kan vara olika mellan regioner och mottagningar. Läs därför mottagningens information om remiss eller egen vårdbegäran innan du försöker boka. Om du är osäker kan du börja med att kontakta en vårdcentral eller läsa vad som gäller i din region.
Många mottagningar kan kontaktas genom inloggning på 1177.7 På mottagningens sida kan du se vilka digitala tjänster som erbjuds och hitta telefonnummer eller andra kontaktvägar. Webbplatsens vårdgivarlänkar kan hjälpa dig att hitta rätt mottagning och gå vidare till dess egen information.
Genom 1177 kan du bland annat boka, omboka eller avboka tider hos många mottagningar.
En reumatolog är en läkare med särskild utbildning inom inflammatoriska och reumatiska sjukdomar. Reumatologen arbetar med sjukdomar som påverkar kroppens rörelseapparat och bindväv, till exempel leder, muskler, senor och ledband.1 Det kan handla om både inflammatoriska sjukdomar och andra sjukdomar som påverkar muskler, leder eller skelett.
En reumatolog kan hjälpa till vid flera olika reumatiska sjukdomar. Exempel på sjukdomar som reumatologer behandlar är:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Behandlingsplanen anpassas efter dina symtom och hur du svarar på behandlingen.1 Vid reumatoid artrit kan behandlingen också omfatta arbetsterapi och egen träning för att bevara funktionen i muskler och leder.3 Fysioterapi, arbetsterapi och egen träning kan hjälpa till att hålla muskler och leder i trim.
Vid SLE behandlas besvären när de uppstår.4 Behandlingen kan därför ändras eller anpassas när besvären blir större eller mindre. När du mår bättre och inte känner av sjukdomen lika mycket kan läkaren minska och eventuellt ta bort behandlingen under perioder.
Reumatologen följer ofta patienten med regelbundna kontroller och tester. Uppföljningen gör det möjligt att bedöma hur sjukdomen utvecklas och hur behandlingen fungerar. Kontrollerna kan därför innehålla återkommande tester och övervakning av sjukdomen. Om en inflammatorisk sjukdom förändras kan reumatologen behöva bedöma behandlingsplanen igen.1
Uppföljningen kan leda till att behandlingen justeras innan nya besvär uppstår.1 Reumatiska sjukdomar kan förändras över tid eller ge nya komplikationer, vilket kan göra att behandlingen behöver bedömas på nytt.
Vid reumatoid artrit kan ett vårdteam kring reumatologen bestå av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator.3 Tillsammans kan teamet sätta upp mål för behandlingen och samordna kontakterna kring din vård.
Reumatologen samarbetar med andra yrkesroller när det behövs. Reumatologen kan remittera vidare till en ortopedkirurg när det behövs.1
En arbetsterapeut kan undersöka händer, mäta handstyrka och ge råd om handträning vid reumatoid artrit.3 Arbetsterapeuten kan också ge förslag på sådant som kan underlätta tillvaron och berätta om hjälpmedel.
Reumatiska sjukdomar kan ge ömhet, stelhet eller svullnad i vävnader.1 Artros är en reumatisk sjukdom som kan göra lederna stela, ömma, svullna eller smärtsamma. Gikt, myopatier och bursit hör också till de sjukdomar och besvär som reumatologer kan behandla eller hjälpa till att utreda.
Reumatiska sjukdomar kan ge många olika symtom. Reumatiska sjukdomar kan påverka flera kroppsdelar samtidigt eller hela kroppen. De kan påverka muskler, blodkärl och hud. Feber och trötthet kan förekomma tillsammans med reumatiska sjukdomar.1
Vid reumatoid artrit kan du känna dig stel och öm när du rör dig, särskilt på morgonen.3 Vid systemisk lupus erythematosus kan du känna dig mycket trött trots att du vilar och sover bra.4
Besvären kan ibland likna andra sjukdomar. Vid systemisk lupus erythematosus finns det inte något enskilt prov som avgör om du har sjukdomen, och diagnosen bygger på symtom som är typiska för sjukdomen. Därför kan en reumatolog behöva väga samman flera olika uppgifter om dina besvär och undersökningar.
En reumatologisk utredning kan omfatta flera olika undersökningar. Vilka undersökningar som används beror på vilka besvär du har och vilka delar av kroppen som kan vara påverkade.
Vid reumatoid artrit kan lederna undersökas med röntgen, ultraljud och magnetkamera. Vid systemisk lupus erythematosus kan utredningen dessutom omfatta blodprov, urinprov, vävnadsprov från huden eller njuren, röntgen av lungorna och ultraljudsundersökning av hjärtat.
Behandlingen väljs utifrån sjukdomen och de besvär som behöver behandlas. Behandling kan omfatta kortison, immunhämmande läkemedel och sjukdomsbromsande antireumatiska läkemedel.1 Vid systemisk lupus erythematosus används bland annat läkemedel som lindrar värk och läkemedel som bromsar immunförsvarets angrepp på kroppen.
Behandlingen kan också omfatta ledinjektioner, ortoser, fysioterapi och arbetsterapi.1 En ortos kan till exempel vara en stödskena som underlättar om smärta gör handen eller handleden svag. Fysioterapi kan hjälpa dig att träna och röra dig på ett sätt som känns bra, medan arbetsterapi kan ge råd och hjälpmedel som underlättar vardagen.
Plötsliga eller snabbt försämrade symtom som talar för reumatisk sjukdom är skäl att träffa en specialist så snart som möjligt.1 Det är särskilt viktigt att reagera på en snabb förändring av besvären, eftersom vissa reumatiska sjukdomar kan förvärras över tid och påverka fler vävnader.
Besvär som kan förekomma tillsammans är bland annat:
SLE kan bland annat ge mycket trötthet trots vila och god sömn, feber utan andra tecken på sjukdom samt stela, svullna och ömma leder. RA kan bland annat ge stelhet och ömhet när du rör dig, värk i leder på båda sidor av kroppen och svullna eller ömma leder.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har RA. Där kan du boka läkartid och få en bedömning. Kontakten är viktig eftersom behandling behövs om diagnosen RA ställs.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård vid misstänkt RA.3 Många mottagningar kan också kontaktas genom att du loggar in på 1177.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har SLE. Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.4 Där kan du göra vårdärenden och kontakta mottagningen.
Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om var du kan söka vård vid misstänkt SLE.
Arbetsterapeuten fokuserar på hur sjukdomen påverkar dina händer och vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuten kan undersöka dina händer, mäta handstyrka och ge råd om handträning vid RA.3
Du kan också få förslag på hjälpmedel som underlättar tillvaron när sjukdomen gör att du inte kan göra vissa saker.3 Det kan till exempel handla om redskap eller stöd som skonar lederna och gör vardagen lättare.
Reumatologen kan remittera vidare till en ortopedkirurg när det behövs.6 Ortopedkirurgen är därför en annan specialist som kan kopplas in när en kirurgisk bedömning eller behandling kan vara aktuell.
Ortopedkirurgisk bedömning är en möjlig del av behandlingen som reumatologen kan hänvisa till.1 Sådana insatser kan ingå tillsammans med läkemedel, fysioterapi och arbetsterapi, beroende på dina besvär.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss. En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.5
I en egen vårdbegäran beskriver du hur du mår och varför du söker vård.5 Ibland finns det en blankett att fylla i, och i vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran genom att logga in på 1177.se. Kontakta mottagningen för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
Mottagningen bedömer egen vårdbegäran och skickar en kallelse om den bedömer att du behöver komma dit.5 En egen vårdbegäran betyder alltså inte automatiskt att du får en tid på mottagningen. För vård i en annan region kan du bara skriva en egen vårdbegäran om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.
Den mottagning som tar emot remissen avgör hur snabbt du får en tid.5 Du har rätt att diskutera med läkaren som skriver remissen vart den ska skickas. Om en mottagning har lång väntetid kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid.
För specialistmottagningar i den egna regionen gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på besökstid efter remiss.5 Vårdgarantin gäller inte längre om du väljer att söka vård i en annan region efter att ha fått en remiss; då avgör ditt medicinska behov hur lång väntetiden blir.
Du behöver välja rätt region på 1177 för att få information om regionala regler.7 Välj region högst upp på sidan innan du läser om remiss, egen vårdbegäran eller andra regler för specialiserad öppenvård. Det minskar risken att du följer information som gäller någon annan region.
1177 kan ge råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta.8 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. På varden.se kan du använda webbplatsens vårdgivarlänkar för att hitta vidare till mottagningar och deras kontaktuppgifter.
Reumatiska sjukdomar kan ge ömhet, stelhet eller svullnad i vävnader. Feber och trötthet kan också förekomma.1 Besvären kan påverka flera platser i kroppen samtidigt eller hela kroppen.
Det beror på vilka regler som gäller i din region och på den mottagning du vill besöka. Vissa mottagningar kräver alltid remiss från en läkare, medan vissa regioner inte har något krav på remiss för specialiserad öppenvård.5 Därför behöver du ta reda på vad som gäller för den mottagning du vill komma till.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss. Mottagningen kan då be dig att skicka en egen vårdbegäran, som också kallas egenremiss eller egenanmälan.5 I den beskriver du hur du mår och varför du söker vård, och mottagningen bedömer sedan om du behöver komma dit.
Under utredningen kan reumatologen göra en kroppsundersökning, ta blodprover och använda bilddiagnostik. Beroende på dina besvär kan bilddiagnostik vara röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera.1 I vissa fall kan även undersökning av bentätheten, vävnadsprov eller tester av organfunktion ingå.
Om du får behandling kan den följas upp med återkommande tester och kontroller.1 Uppföljningen hjälper reumatologen att övervaka sjukdomen och bedöma om behandlingen behöver ändras.