Kramp i benen är en plötslig, ofrivillig sammandragning av en muskel som gör ont och får muskeln att kännas hård och spänd. Den sitter oftast i foten eller vaden, kommer ofta när du vilar eller sover, och orsaken är oftast okänd, men ansträngning eller en obekväm ställning kan bidra.
Kramp i benen innebär att en muskel plötsligt drar ihop sig och gör ont.1 Det är ett kramptillstånd i musklerna och uppstår ofta nattetid.2 Kramp i en muskel skadar inte muskeln.1 Kramp i benen är en ofrivillig sammandragning av en muskel som inte slappnar av. Krampen kan omfatta hela muskeln eller bara en del av den. Besväret kan drabba en eller flera muskler. Kramp i benen skiljer sig från små muskelryckningar.3
Kramp är vanligast i foten eller vaden. När krampen kommer drar muskeln plötsligt ihop sig och det gör ont. Muskeln blir hård och spänd under krampen. Det är vanligt att både kunna se och känna att muskeln har dragit ihop sig.1
Kramp i benen kan göra det svårt att röra benet medan muskeln är ihopdragen. Besvären kan sitta i vadmuskeln, under knät på baksidan av benet eller i musklerna i foten. Musklerna i låren kan också påverkas, men det är mindre vanligt.4 Även musklerna på baksidan eller framsidan av låret kan drabbas. Kramp kan också kännas i fötterna, händerna, armarna, magen eller längs bröstkorgen.3
Muskelkramp är vanligt och brukar vara ofarligt. Kramp går ofta över av sig själv inom några minuter.1 Ibland varar krampen från några sekunder till tio minuter.4
Kramp i benen kommer ofta när man ska somna eller när man sover.1 Kramp i benen kan också komma när du vilar. Besväret varar ofta bara en kort stund. Det kan också komma när du vilar. Efter krampen kan muskeln kännas öm i upp till ett dygn.4 Under själva krampen kan muskeln kännas hård eller buktande.3 Krampen kan komma plötsligt och göra det svårt att röra den del av benet som påverkas.4
Alla kan få muskelkramp. Kramp är vanligt hos äldre. Kramp är också vanligt hos gravida, särskilt under senare delen av graviditeten.1
Det går inte alltid att hitta en tydlig förklaring till kramp i benen. Varför man får muskelkramp är oftast inte känt.1 Kramp kan ändå ha samband med hur musklerna har belastats eller med hur benet har varit placerat under en längre stund.
Kontakta vårdcentralen om du ofta har besvärlig kramp.1 Det är den vanliga vägen in till vården när krampen återkommer och besvärar dig.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Om din vårdcentral erbjuder den möjligheten kan du alltså använda mottagningens e-tjänster i stället för att ringa.
När du kontaktar vårdcentralen kan du beskriva hur ofta krampen kommer och hur den påverkar dig. Det kan hjälpa mottagningen att förstå vad du söker för. Om du redan har kontakt med vården kan du använda den kontaktväg som mottagningen har angett.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan ringa när du vill ha råd om vilken vård som passar bäst för dina besvär.
Om du är osäker på om du ska kontakta en vårdcentral eller behöver hjälp att hitta rätt vård kan 1177 vara en väg vidare. Ha gärna information om dina besvär nära till hands när du ringer, så att du kan berätta vad du vill ha hjälp med.
Krampen går ofta över av sig själv inom några minuter. Du kan pröva att gå några steg om du har kramp i benet eller foten. Du kan försöka få krampen att släppa genom att massera muskeln. Du kan också försiktigt sträcka ut muskeln för att försöka få krampen att släppa.1 Om du vill sträcka ut muskeln kan du göra det försiktigt och samtidigt massera området.5 Massage och stretchning av vadmuskulaturen kan prövas före sänggående.2 Om krampen kommer när du vilar kan det hjälpa att resa dig och belasta benet en stund. Du kan prova den åtgärd som känns bäst för dig, eftersom kramp ofta går över utan att du gör något.4
Du kan ställa dig upp och trycka foten mot golvet om du har kramp i vaden. Du kan också sträcka ut vadmuskeln genom att böja upp foten och trycka den mot en sänggavel eller en vägg. Ett annat sätt är att stå upp, ta ett steg bakåt med det smärtande benet och trycka foten mot golvet.1
Om du ofta har besvärlig kramp i benen kan en utredning göras för att undersöka om det finns ett bakomliggande problem. Utredningen kan omfatta en undersökning av leder, muskler, blodcirkulation och nervsystemet i benet. Undersökningen görs på benet och kan visa om det finns förändringar i leder, muskler, blodcirkulation eller nervsystem. I regel är undersökningen normal, men vadmuskulaturen kan ibland vara stel. Utredningen kan också behöva skilja kramp i benen från andra tillstånd som ger besvär i benen.2
Vid misstanke om ett bakomliggande problem kan blodprover ingå i utredningen. Proverna kan bland annat undersöka hemoglobin och ferritin.2
Sköldkörtelns funktion kan också undersökas med blodprov när ett bakomliggande problem misstänks.2
Blodprover kan dessutom omfatta elektrolyter, till exempel natrium, kalium, kalcium och magnesium. Vilka prover som behövs beror på vad som kommer fram vid bedömningen. Vid en sådan bedömning kan vården även överväga andra blodprover, till exempel vitamin B12, folsyra och blodsocker, om det behövs för att undersöka ett bakomliggande problem. Även urinprov kan ingå i utredningen.2 Alla prover behöver inte tas vid varje utredning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, oavsett var i landet den finns. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Kontrollera därför med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar tid.
Du kan också läsa mer om mottagningar och vård på 1177.se. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Det kan vara ett alternativ om mottagningen erbjuder e-tjänster och du vill skicka en fråga eller göra ett vårdärende digitalt.
Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom och att hitta rätt vård.
Du kan kontakta 1177 när du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär. På 1177.se kan du läsa råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.1
Kramp i benen är ett kramptillstånd i musklerna och kan ha olika orsaker.2 Ofta är orsaken inte känd, så kramp i benen behöver inte betyda att du har en sjukdom. Varför man får muskelkramp är oftast inte känt. Orsaken till muskelkramp kan också vara olika sjukdomar, även om det är ovanligt. Vätskedrivande läkemedel kan göra att du lättare får kramp. Det betyder att kramp i benen kan förekomma både utan känd orsak och som en del av ett annat hälsoproblem. Ibland kan kramp i benen bero på en annan sjukdom, även om det är ovanligt.1
Det är därför inte alltid möjligt att hitta en tydlig förklaring till besvären. Om krampen återkommer kan det ändå finnas flera möjliga orsaker att ta hänsyn till, till exempel en annan sjukdom eller läkemedelsbehandling.2 Vilken betydelse krampen har beror på sammanhanget där den uppstår.
Krampen går ofta över inom några minuter.1 Den kan pågå från några sekunder till tio minuter.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 20 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ibland kan muskelstelhet vara en möjlig grundorsak. Det gäller till exempel efter längre promenader på hårt underlag.2 Muskelstelhet kan då vara en av flera möjliga förklaringar till besvären, även när det inte går att fastställa en enda orsak.
Balansen av vätska och olika mineraler i kroppen kan påverka hur lätt kramp utlöses. Vätskebrist anges som en möjlig faktor. Kramp kan också bli lättare att utlösa vid rubbningar i kroppens halter av mineraler och elektrolyter.
Elektrolyter är ämnen i kroppen som bland annat omfattar magnesium och kalcium. När halterna av sådana ämnen är rubbade kan kramp alltså vara lättare att utlösa. Hormonrubbningar kan också bidra till kramp.
Vissa läkemedel kan påverka risken för kramp. Vätskedrivande läkemedel kan göra att kramp lättare uppstår.1 Andra läkemedel anges också som möjliga utlösare.
Kramp kan lättare utlösas under den senare delen av en graviditet. Den sista trimestern är den period som anges i samband med denna möjliga utlösande faktor.
Olika sjukdomar kan ibland ligga bakom kramp i benen, även om det är ovanligt. Njur- och leversjukdom anges som möjliga bakomliggande faktorer.2 Leversjukdom kan också förekomma i samband med mycket alkohol, vilket anges som en möjlig orsak till kramp.
Blodflödet till eller från benen och nervernas funktion kan ha betydelse för kramp. Flera olika tillstånd anges därför som möjliga faktorer som kan göra kramp lättare att få.
Det finns alltså flera möjliga orsaker och utlösande faktorer, men för en del krampbesvär förblir orsaken okänd.
Ett sätt att förebygga kramp är att pröva att stretcha regelbundet. Det är bra att stretcha musklerna när de är uppvärmda, till exempel efter en promenad.1 Regelbunden stretching kan minska kramp, men hindrar inte alltid att krampen kommer tillbaka.4 Du kan lägga in stretching i din vanliga motionsrutin. Om du tränar eller idrottar kan du värma upp och varva ner ordentligt. Vätska kan drickas före, under och efter träning. En regelbunden massage kan också bidra till att minska muskelspänning.5 Massage och stretching av vadmuskulaturen kan prövas före sänggående. Vätskeintag innan sänggåendet kan prövas.2
Behandlingen riktas mot grundorsaken när det finns en sådan.2 Det kan därför finnas olika behandlingsalternativ beroende på vad utredningen visar.
Stödstrumpa kan ibland användas som behandling vid kramp i benen.2
Kalciumblockeraren diltiazem kan prövas vid vadkramper.2
Ibland kan muskelavslappnande läkemedel i form av bensodiazepin behöva användas. Läkemedelsbehandling behöver bedömas av vården. Vilken behandling som väljs beror på vad som bedöms ligga bakom besvären. Målet med behandlingen kan vara att minska kramperna, förbättra sömnen och förebygga nya besvär. Läkemedel som diltiazem eller bensodiazepin kan därför bara bli aktuella efter en medicinsk bedömning.2
Kinin rekommenderas inte vid vadkramper på grund av möjliga biverkningar och bristande dokumentation.2
L-dopa och dopaminagonister har inte visat effekt vid vadkramper.2
Effekten av B-vitaminer, magnesium och selen vid vadkramper är inte dokumenterad. Det finns därför inte stöd i den svenska informationen för att använda dessa behandlingar som behandling mot vadkramper. Kinin har tidigare använts, men rekommenderas inte längre vid vadkramper på grund av möjliga biverkningar och bristande dokumentation.2
Massage och stretching av vadmuskulaturen kan prövas före sänggående. Vätskeintag innan sänggåendet kan också prövas.2 Läs mer om sådana åtgärder i avsnittet om vad du kan göra själv vid kramp i benen.
Kramp i benen: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Efter krampen kan vadmuskulaturen vara stel. I regel är undersökningen normal efter kramp i benen. Vadmuskulaturen kan ibland vara stel även när krampen har gått över.2 Själva krampen och stelheten efteråt är därför inte samma sak. Muskeln kan också kännas öm efteråt, även när själva krampen har släppt.4 Besvären efter krampen kan finnas kvar längre än den kraftiga sammandragningen.
Ja, kramp i benen kan komma när du ska somna. Muskelkramp kommer ofta när du ska somna eller när du sover. Det kan alltså hända innan du har somnat eller efter att sömnen redan har börjat. Kramp i benen behöver därför inte vara kopplad till fysisk aktivitet precis före läggdags. Den kan också komma medan du sover.1 Kramp i benen uppstår ofta nattetid eller när du vilar.4
Nattliga kramper drabbar därför inte bara den som har varit fysiskt aktiv under dagen. De kan också uppstå när kroppen är på väg från vakenhet till sömn eller när du redan sover. Det är vanligt att kramp i benen märks först genom att du vaknar av smärta eller spänning i muskeln.
Vadmuskulaturen drabbas främst av nattliga vadkramper.2 Kramp i benen kan också sitta under knät på baksidan av benet.1 Musklerna på baksidan eller framsidan av låret kan drabbas, men det är mindre vanligt.
Kramp i foten är en vanlig form av muskelkramp. Muskelkramp är vanligast i foten eller vaden. Vadmuskulaturen är alltså inte den enda delen av benet som kan drabbas. Besvären kan också sitta under foten.1 Kramp kan även kännas i musklerna i händerna, armarna, magen eller längs bröstkorgen. En eller flera muskler kan påverkas, och krampen kan omfatta hela muskeln eller bara en del av den.3
Vilken muskel som påverkas kan alltså variera, även om vaden och foten är vanliga ställen. Kramp i benen är inte samma sak som små muskelryckningar.3 Muskelkramp innebär att muskeln drar ihop sig och inte slappnar av.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.

Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.





