Åderbråck

Om klaffarna är svaga eller skadade kan blodet samlas i venerna i stället för att föras tillbaka mot hjärtat. När blod samlas där ökar belastningen på venerna. Venerna kan då svullna, och det kan leda till åderbråck.

• Svaga eller skadade klaffar kan göra att blod samlas i venerna.⁴
• När blod samlas i venerna svullnar de, vilket kan leda till åderbråck.⁴

Bakåtflöde av blod är den vanligaste orsaken till problem med blodflödet i venerna. Ett hinder i de djupa venerna kan också påverka blodets återflöde. En tidigare blodpropp i en djup ven kan lämna kvar förändringar som gör att blodet inte rinner tillbaka lika bra.⁵

Venerna i benen påverkas också av rörelser i benens muskler. När musklerna dras ihop pressas venerna ihop och blodet pressas i riktning mot hjärtat. Klaffarna hjälper då till att hindra blodet från att rinna tillbaka.

Riskfaktorer och ärftlighet

Alla som har en riskfaktor får inte åderbråck. Flera faktorer kan däremot göra det lättare för åderbråck att uppstå i benen.

• Ärftlighet kan öka risken för åderbråck i benen.¹
• Hög ålder är en riskfaktor för åderbråck.³
• Övervikt är en riskfaktor för åderbråck.³
• Graviditet kan öka risken för åderbråck i benen.¹
• Långa perioder av stående kan öka risken för åderbråck.³
• Långa perioder av sittande kan öka risken för åderbråck.³
• En tidigare blodpropp i en djup ven kan göra det lättare att få åderbråck.¹

Under graviditet kan åderbråck ibland gå tillbaka efteråt. En tidigare blodpropp i en djup ven kan däremot påverka blodflödet i benets djupare vener och göra det lättare att utveckla åderbråck. Riskfaktorerna påverkar alltså blodflödet på olika sätt, men den gemensamma följden kan vara att blodet får svårare att rinna tillbaka mot hjärtat.

Svullnaden kan sitta i underbenet, vid vristen eller omfatta en större del av benet. Du kan beskriva hur svullnaden känns för dig. Ett ben kan kännas trött, tungt eller spänt även när de synliga åderbråcken inte är särskilt många.

Det är också möjligt att ha tydliga åderbråck men få eller inga besvär. Hur mycket åderbråck syns stämmer inte alltid överens med hur mycket symtom du har. Därför går det inte att bedöma besvärens omfattning enbart genom att titta på benet.

När symtomen märks mer

Besvären kan märkas tydligare när du står eller sitter länge. Smärta i benet kan komma när du står eller sitter länge, och stillasittande eller långvarigt stående kan förvärra symtomen.

För många känns benen bättre när de får vila i högläge. Symtomen kan bli värre efter långvarigt stående och bättre när benen vilar i högläge.³ Du kan därför märka skillnad mellan en period då benen är nere under lång tid och en stund då du ligger eller sitter med benen högt.

Klåda, värk och kramper kan förekomma vid åderbråck. Sambandet mellan synliga tecken och symtom är samtidigt svagt, så besvärens styrka behöver inte följa hur utbredda eller framträdande åderbråcken är.² Klådan kan ibland komma från huden runt åderbråcket, medan värk eller kramper kan märkas på andra delar av benet.

Det kan vara hjälpsamt att lägga märke till när besvären kommer och vad som verkar påverka dem. Du kan skriva ner när besvären kommer och vad du själv upplever påverkar dem. Sådana uppgifter kan göra det lättare att beskriva symtomen vid kontakt med vården.

Hudförändringar och komplikationer

Svullnad som inte behandlas kan leda till inflammation, eksem eller svårläkta bensår.¹ Hudförändringarna kan sitta i huden runt åderbråcken eller på underbenet. Om huden kliar kan du beskriva förändringen när du berättar om dina besvär.

Ett bensår innebär att huden har gått sönder och att såret inte läker som det ska.⁶ Sådana sår kan vara svårläkta och behöver därför uppmärksammas. Om du ser en ny hudförändring, ett sår eller tydliga tecken på inflammation är det viktigt att inte bara utgå från hur åderbråcken ser ut.

Åderbråck kan ibland leda till blödning.³ Blödning kan komma från ett ytligt åderbråck, och den kan uppstå även om du inte tidigare haft andra tydliga symtom. Hudförändringar, bensår och blödning är komplikationer som skiljer sig från de vanligare besvären med tyngdkänsla, svullnad, värk eller klåda.

Ultraljud kan kartlägga blodflödet och visa bakåtflöde eller hinder i både ytliga och djupa vener.² Det innebär att undersökningen kan ge en bild av flera delar av vensystemet, inte bara av den ven som syns som ett åderbråck. Ultraljudet kan också visa om det finns förändringar i de vener som ligger djupare i benet.

Ultraljud är en viktig del av utredningen vid problem med blodflödet i venerna. Vid misstänkt ytligt problem behövs vanligtvis ingen ytterligare utredning efter ultraljudet.² Om ultraljudet visar ett tydligt ytligt problem kan utredningen därför ofta avslutas där.

Andra undersökningar i särskilda fall

I vissa situationer behöver vården undersöka venerna mer ingående. Datortomografi eller magnetkameraundersökning kan användas när djupa vener misstänks ha problem med blodflödet och ultraljudet inte ger ett tydligt svar. Sådana undersökningar kan användas för att kartlägga hinder i venerna och åderbråck som finns i bäckenet.²

Ultraljudet kan också användas före behandling för att upptäcka blodproppar i de djupa venerna.¹ Det är en del av kontrollen av venerna inför ett ingrepp och kan hjälpa vårdpersonalen att se om det finns en blodpropp som behöver beaktas.

Vilka undersökningar som behövs beror på vad som framkommer när du berättar om dina besvär och när benen undersöks. Om det finns misstanke om ett ytligt problem räcker ultraljudet vanligtvis, medan datortomografi eller magnetkameraundersökning kan bli aktuellt när ett djupare problem misstänks och ultraljudet inte ger ett tydligt svar.

Värmebehandling och laser

Endovenös värmebehandling innebär att den behandlade venen stängs genom energi från radiofrekvens eller laser.⁸ En tunn kateter eller fiber förs in i venen, och värmen gör att venen stängs så att blodet inte längre rinner genom den. Värmebehandling kan även göras med mikrovågor.¹

Värmebehandling görs vanligtvis med lokalbedövning, och du kan gå hem samma dag. Du är oftast vaken under behandlingen. Lokalbedövningen ges med flera stick, och det kan kännas obehagligt även om det vanligtvis inte gör så ont under själva ingreppet.¹

Behandling med värme eller mikrovågor tar ungefär 45 minuter.¹ Efter behandlingen kan du vanligtvis återgå till de flesta av dina vanliga aktiviteter direkt, men följ alltid de råd du får efter just ditt ingrepp.³

Vårdpersonalen berättar hur området ska följas upp och när du ska höra av dig om något förändras. Det kan också förekomma ömhet, rodnad eller en lokal inflammation över den behandlade venen.⁵ Om du känner dig orolig inför behandlingen kan du prata med vårdpersonalen om hur den går till och vilken bedövning som används.

Skumbehandling

Behandlingen kan göras med hjälp av ultraljud för att se att skummet hamnar på rätt plats.³

Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck. Du behöver ingen bedövning vid behandlingen.¹ Behandlingen görs vanligtvis på en mottagning och du kan gå hem samma dag.

Skumbehandling kan behöva upprepas eftersom den är något mindre effektiv än operation.¹ Det innebär att du kan behöva behandlas flera gånger för att uppnå önskat resultat.

Skumbehandling används när värmebehandling inte är lämplig.⁷ Metoden kräver inte narkos och kan därför vara ett alternativ när en värmebehandling inte passar.⁵ Det är vårdpersonalen som bedömer vilken metod som passar utifrån undersökningen och dina förutsättningar.

Operation och ordning mellan behandlingar

Operation kan vara aktuell vid stora, utbredda och slingriga åderbråck.¹ Det är ovanligt att åderbråck behöver behandlas med en öppen operation, men metoden kan användas när enklare behandlingar inte passar.

Vid operation tas huvudådrorna och de flesta synliga åderbråcken bort. De synliga åderbråcken tas ofta bort genom små snitt i huden. Såren sys eller tejpas ihop och får ett förband.¹ Efter operationen är det vanligt att få blåmärken.

I riktlinjernas behandlingsordning kommer endovenös värmebehandling först, skumbehandling därefter och operation om de tidigare alternativen inte passar.⁷ Ordningen betyder inte att samma behandling passar alla. Dina besvär, resultatet av ultraljudet och dina önskemål vägs in när behandlingen planeras.

Nya åderbråck kan utvecklas efter behandling.⁶ Därför kan besvär eller synliga åderbråck komma tillbaka även om den första behandlingen har fungerat. Ibland behövs mer än ett behandlingstillfälle.

Efter behandling

Efter behandling får du en linda runt benet som ska sitta kvar i ett dygn eller längre om läkaren rekommenderar det. Därefter kan du få rådet att använda en knälång stödstrumpa under en begränsad tid.¹ Följ den ordination du får, eftersom tiden kan bero på vilken behandling du har genomgått.

Efter en öppen operation sitter förbanden vanligtvis kvar i ungefär fem till sju dagar. Oftast används stygn som försvinner av sig själva, men ibland behöver en sjuksköterska ta bort stygnen efter ungefär en vecka.¹

Efter värme-, laser-, mikrovågs- eller skumbehandling används vanligtvis små plåster i ungefär fem dagar. Vanligtvis behövs inga stygn efter dessa behandlingar.¹

Efter operationen ska du undvika kraftigare fysisk ansträngning under den första veckan. Det kan till exempel handla om styrketräning eller löpning. Dagen efter operationen ska du ändå försöka röra dig som vanligt, till exempel promenera och cykla.¹ Efter ingreppet är det viktigt att du följer de instruktioner du får om stödstrumpa, förband och aktivitet. Råden kan skilja sig mellan olika metoder och mellan olika personer. Fråga vårdpersonalen vad som gäller för just ditt ben innan du lämnar mottagningen.

Det är ovanligt att få mycket ont efter operationen.¹ Vid en öppen operation är du vanligtvis sövd eller får ryggbedövning.⁹ Du kan vanligtvis gå hem samma dag, men det kan kännas obehagligt att röra sig under några dagar.^3,9 Smärta och blåmärken kan finnas kvar under några veckor. Smärta efteråt beror ofta på svullnad, och högläge kan då lindra besvären.¹ Om du behöver smärtlindring ska du följa de råd du får av vårdpersonalen.

När du sover kan du använda kuddar för att lägga benen högt. Det gäller särskilt om benen eller åderbråcken är svullna. Kläder och utrustning som trycker åt runt benen kan kännas obehagliga, så välj sådant som sitter löst.

Strumpor och hud

En stödstrumpa kan vara ett alternativ om svullnad är ett av dina besvär. Strumpan ska ge ett jämnt tryck över benet. Om du vill prova stödstrumpa kan du fråga en läkare eller apotekspersonal vilken modell som passar dig, eftersom det finns olika typer av strumpor och olika tryck.

• En elastisk stödstrumpa kan minska svullnad genom att ge ett jämnt tryck på benen.¹
• Vid torr, fjällande eller kliande hud kan mjukgörande kräm eller lotion hjälpa.³
• Undvik att skada benen för att minska risken för blödning.³

Håll uppsikt över huden på benen. Torr, fjällande eller kliande hud kan behöva mjukgöras med kräm eller lotion.

Egenvård kan lindra besvär, men passar inte alltid som enda åtgärd. Om svullnad, hudbesvär, bensår eller blödning tillkommer behöver besvären bedömas i vården.

Ådernät finns ytligt i huden och ger vanligtvis inga symtom, men de kan upplevas som kosmetiskt störande. Ådernät kan ha samband med problem med blodflödet i venerna, även om det inte betyder att du har åderbråck.⁵

Om du är osäker på vad du ser på benen kan en vårdcentral hjälpa dig att bedöma det. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.