Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Åderbråck är synliga, vidgade blodådror under huden, oftast på benen, som kan se blå, slingrande och knöliga ut. De är oftast ofarliga, men kan ge besvär; vård och behandling kan minska besvär och förebygga eller behandla komplikationer när det behövs.
Åderbråck är synliga, vidgade blodådror under huden, oftast på benen. De kan se blå och knöliga ut.1 Ådrorna ligger ytligt, vilket gör att de syns genom huden eller buktar ut under hudytan. Åderbråck kan därför märkas som slingrande eller ojämna blodådror på benet.
Åderbråck uppstår när trycket i blodådrorna ökar och kärlen vidgas. När kärlen har blivit bredare syns de tydligare under huden. Det är alltså själva förändringen av blodådrornas bredd och utseende som gör åderbråck synliga. Åderbråck kan se olika ut, från tydligt framträdande blodådror till mer knöliga och slingriga förändringar.1
Åderbråck är en förändring i blodådrorna som ligger under huden. De ska inte förväxlas med att blodådror bara syns tillfälligt på grund av hudens utseende, eftersom åderbråck är vidgade kärl. Det synliga utseendet kan vara det enda som märks, men andra delar av artikeln beskriver besvär och när du kan behöva söka vård.
Ungefär var tredje vuxen person har någon form av åderbråck.1 Det betyder att åderbråck är vanligt bland vuxna och att du inte är ensam om att ha synliga, vidgade blodådror. Åderbråck kan förekomma i olika omfattning, men uppgiften om ungefär var tredje vuxen gäller någon form av åderbråck.
Åderbråck är oftast ofarliga. För de flesta innebär det alltså inte ett allvarligt hälsoproblem. Ibland kan åderbråck ändå orsaka besvär, till exempel svullna ben, eksem eller bensår, och då kan behandling behövas.1 Hur åderbråck märks och vilka besvär de kan ge tas upp i avsnittet om symtom.
Att åderbråck oftast är ofarliga betyder inte att alla förändringar ska ignoreras.1 Om du har besvär finns det vård att få, och vården kan bedöma om behandling behövs. Information om när och var du ska söka vård finns i det avsnittet.
Åderbråck finns oftast på benen.1 Det är där de flesta synliga förändringarna sitter. De kan finnas på olika delar av benen och vara mer eller mindre tydliga under huden.
Åderbråck kan i ovanliga fall finnas i armarna, bukväggen eller underlivet. Det är mycket ovanligt att de sitter på dessa platser.1 Om du har en synlig förändring på någon av dessa delar av kroppen och är osäker på vad den beror på kan du kontakta vården för en bedömning.
I benens blodådror finns små klaffar som fungerar ungefär som ventiler. De hjälper blodet att rinna tillbaka till hjärtat, så att blodet inte rinner åt fel håll när det transporteras upp från benen.1
När klaffarna sluter tätt kan blodet föras tillbaka mot hjärtat. Åderbråck kan uppstå när klaffarna fungerar sämre.1 Då kan blodet lättare rinna åt fel håll i venerna, vilket kallas bakåtflöde av blod.2
Det här är en vanlig mekanism bakom åderbråck.3 Problem med blodflödet i venerna kan alltså bero på att klaffarna inte längre hindrar blodet från att rinna tillbaka nedåt i benet. Åderbråck kan också bero på att blodådrornas väggar har blivit svaga och uttänjda. Vid problem med blodflödet i venerna kan orsaken alltså finnas i klaffarna, i blodådrornas väggar eller i ett hinder för blodets väg tillbaka. I de ytliga venerna kan en förändring i bindväven i venväggen ha betydelse. Problem i de djupa venernas klaffar eller blodkärl kan i vissa fall finnas redan från födseln. Ett hinder i de djupa venerna kan också försämra blodets återflöde.2
Åderbråck ger inte alltid andra besvär än synliga blodådror.1 Det betyder att du kan ha åderbråck utan att känna något särskilt från benen. Hos vissa märks däremot flera olika besvär, och de kan påverka hur benen känns i vardagen.
Vanliga symtom är:
Diagnosen vid åderbråck ställs ofta genom att läkaren undersöker benen och huden.4 En kroppsundersökning kan alltså vara tillräcklig för att känna igen åderbråck, men ibland behövs ytterligare undersökningar.
Vid utredningen får du berätta om sådant som kan hjälpa vårdpersonalen att förstå dina besvär och din tidigare sjukdomshistoria.2 Det kan bland annat handla om:
När benen undersöks tittar vårdpersonalen bland annat efter:2
Undersökningen kan därför visa både själva åderbråcken och förändringar som kan höra ihop med problem med blodflödet i venerna. Vårdpersonalen bedömer också om det finns andra orsaker till besvären. På så sätt blir samtalet och kroppsundersökningen en första del av att avgöra vilken undersökning som behövs.
Åderbråck behöver inte alltid behandlas. Behandling kan behövas om du har besvär av åderbråcken, till exempel smärta, tyngdkänsla, svullnad, klåda eller hudförändringar.1 Behandlingen väljs efter vilka besvär du har, hur åderbråcken ser ut och vad ultraljudet visar.
Målet med behandlingen är att minska besvär och förebygga eller behandla komplikationer.5 Det kan också innebära att åderbråcken tas bort när de ger kosmetiska besvär. Behandlingen riktas mot det bakåtflöde av blod som bidrar till problemen i de ytliga venerna. Det finns flera sätt att stänga eller ta bort den ven som orsakar besvären.7 Sådana behandlingar görs oftast utan övernattning och du kan vanligtvis återgå till normala aktiviteter direkt.2 Vilken metod som är lämplig beror på dina medicinska förutsättningar och dina önskemål.8
Innan en behandling görs används ultraljud för att se var blodkärlet går och planera ingreppet.
Rörelse kan vara ett enkelt sätt att lindra besvär från åderbråck i benen. Försök att få in fysisk aktivitet i vardagen och växla mellan aktivitet och vila, särskilt om du annars sitter eller står länge.
Du kan till exempel ta en promenad när du har suttit länge eller resa dig och röra på benen under en paus. Om du arbetar stående kan det vara bra att planera in vilopauser. Långa stunder av stillasittande eller stående kan göra besvären värre, medan fysisk aktivitet kan hjälpa blodflödet i benen. När musklerna i fot, vad och lår arbetar hjälper deras pumpförmåga blodet tillbaka till hjärtat.5
Högläge kan minska besvär när benen känns svullna, tunga eller spända. Lägg benen på en pall eller stol när du vilar. Det kan göra det lättare att vila med benen upphöjda utan att du behöver ändra hela din viloplats.
Kontakta en vårdcentral om åderbråcken ger besvär.1 Det gäller särskilt om benet svullnar, om du får bensår, hudinflammation eller eksem, eftersom dessa besvär kan behöva bedömas i vården.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på hur symtomen ska bedömas eller vart du ska vända dig. Du kan få hjälp att bedöma symtom och att hitta rätt vård. Du kan ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning.1
Vid besöket får du berätta vilka besvär du har och vårdpersonalen kan undersöka benet. Vid behov kan du få remiss till specialistvård för en mer omfattande bedömning.
En kärlkirurgisk eller annan kärlspecialiserad vårdenhet kan göra en fullständig klinisk bedömning och undersöka blodflödet med ultraljud. Där kan du också få information om och erbjudas behandling när det behövs. En kärlspecialiserad vårdenhet har kompetens att göra en fullständig klinisk bedömning och bedöma blodflödet med ultraljud.6
Ultraljudet kan bekräfta åderbråck, visa hur blodet flödar i venerna och användas för att planera behandlingen.6
Åderbråck som blöder ska remitteras omedelbart till kärlspecialiserad vård.
Åderbråck försvinner sällan av sig själva. Om åderbråck uppstår under en graviditet kan de ibland gå tillbaka efter graviditeten.1 Åtgärder eller operation för att behandla åderbråck brukar inte rekommenderas under graviditeten, utom i särskilda situationer. Stödstrumpor kan övervägas för att lindra svullnad i benen under graviditeten.6 Om de finns kvar och ger besvär kan du kontakta en vårdcentral för att få råd om vård och behandling.
Åderbråck kan förvärras utan behandling, men förändringen sker vanligtvis mycket långsamt under flera år.3 Det betyder inte att alla får ökade besvär, eftersom åderbråck kan vara utan andra symtom än synliga blodådror.
Nya åderbråck kan uppstå även efter en behandling. Därför kan vårdgivaren behöva berätta om risken för nya åderbråck och om vilka behandlingsalternativ som passar dina medicinska förutsättningar och önskemål. Det kan också behövas mer än en behandlingstillfälle när åderbråck behandlas.6
Ådernät är små röda, blå eller lila kärl som vanligtvis är ofarliga. De skiljer sig från åderbråck, som är större och mer vidgade blodådror under huden.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 29 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Om klaffarna är svaga eller skadade kan blodet samlas i venerna i stället för att föras tillbaka mot hjärtat. När blod samlas där ökar belastningen på venerna. Venerna kan då svullna, och det kan leda till åderbråck.
Bakåtflöde av blod är den vanligaste orsaken till problem med blodflödet i venerna. Ett hinder i de djupa venerna kan också påverka blodets återflöde. En tidigare blodpropp i en djup ven kan lämna kvar förändringar som gör att blodet inte rinner tillbaka lika bra.5
Venerna i benen påverkas också av rörelser i benens muskler. När musklerna dras ihop pressas venerna ihop och blodet pressas i riktning mot hjärtat. Klaffarna hjälper då till att hindra blodet från att rinna tillbaka.
Alla som har en riskfaktor får inte åderbråck. Flera faktorer kan däremot göra det lättare för åderbråck att uppstå i benen.
Under graviditet kan åderbråck ibland gå tillbaka efteråt. En tidigare blodpropp i en djup ven kan däremot påverka blodflödet i benets djupare vener och göra det lättare att utveckla åderbråck. Riskfaktorerna påverkar alltså blodflödet på olika sätt, men den gemensamma följden kan vara att blodet får svårare att rinna tillbaka mot hjärtat.
Svullnaden kan sitta i underbenet, vid vristen eller omfatta en större del av benet. Du kan beskriva hur svullnaden känns för dig. Ett ben kan kännas trött, tungt eller spänt även när de synliga åderbråcken inte är särskilt många.
Det är också möjligt att ha tydliga åderbråck men få eller inga besvär. Hur mycket åderbråck syns stämmer inte alltid överens med hur mycket symtom du har. Därför går det inte att bedöma besvärens omfattning enbart genom att titta på benet.
Besvären kan märkas tydligare när du står eller sitter länge. Smärta i benet kan komma när du står eller sitter länge, och stillasittande eller långvarigt stående kan förvärra symtomen.
För många känns benen bättre när de får vila i högläge. Symtomen kan bli värre efter långvarigt stående och bättre när benen vilar i högläge.3 Du kan därför märka skillnad mellan en period då benen är nere under lång tid och en stund då du ligger eller sitter med benen högt.
Klåda, värk och kramper kan förekomma vid åderbråck. Sambandet mellan synliga tecken och symtom är samtidigt svagt, så besvärens styrka behöver inte följa hur utbredda eller framträdande åderbråcken är.2 Klådan kan ibland komma från huden runt åderbråcket, medan värk eller kramper kan märkas på andra delar av benet.
Det kan vara hjälpsamt att lägga märke till när besvären kommer och vad som verkar påverka dem. Du kan skriva ner när besvären kommer och vad du själv upplever påverkar dem. Sådana uppgifter kan göra det lättare att beskriva symtomen vid kontakt med vården.
Svullnad som inte behandlas kan leda till inflammation, eksem eller svårläkta bensår.1 Hudförändringarna kan sitta i huden runt åderbråcken eller på underbenet. Om huden kliar kan du beskriva förändringen när du berättar om dina besvär.
Ett bensår innebär att huden har gått sönder och att såret inte läker som det ska.6 Sådana sår kan vara svårläkta och behöver därför uppmärksammas. Om du ser en ny hudförändring, ett sår eller tydliga tecken på inflammation är det viktigt att inte bara utgå från hur åderbråcken ser ut.
Åderbråck kan ibland leda till blödning.3 Blödning kan komma från ett ytligt åderbråck, och den kan uppstå även om du inte tidigare haft andra tydliga symtom. Hudförändringar, bensår och blödning är komplikationer som skiljer sig från de vanligare besvären med tyngdkänsla, svullnad, värk eller klåda.
Ultraljud används för att bekräfta diagnosen, bedöma bakåtflöde av blod och planera behandlingen.6 Undersökningen ger information om hur blodet rör sig i venerna och om det finns tecken på problem med klaffarnas funktion eller på ett hinder för blodets återflöde.
Ultraljud kan kartlägga blodflödet och visa bakåtflöde eller hinder i både ytliga och djupa vener.2 Det innebär att undersökningen kan ge en bild av flera delar av vensystemet, inte bara av den ven som syns som ett åderbråck. Ultraljudet kan också visa om det finns förändringar i de vener som ligger djupare i benet.
Ultraljud är en viktig del av utredningen vid problem med blodflödet i venerna. Vid misstänkt ytligt problem behövs vanligtvis ingen ytterligare utredning efter ultraljudet.2 Om ultraljudet visar ett tydligt ytligt problem kan utredningen därför ofta avslutas där.
I vissa situationer behöver vården undersöka venerna mer ingående. Datortomografi eller magnetkameraundersökning kan användas när djupa vener misstänks ha problem med blodflödet och ultraljudet inte ger ett tydligt svar. Sådana undersökningar kan användas för att kartlägga hinder i venerna och åderbråck som finns i bäckenet.2
Ultraljudet kan också användas före behandling för att upptäcka blodproppar i de djupa venerna.1 Det är en del av kontrollen av venerna inför ett ingrepp och kan hjälpa vårdpersonalen att se om det finns en blodpropp som behöver beaktas.
Vilka undersökningar som behövs beror på vad som framkommer när du berättar om dina besvär och när benen undersöks. Om det finns misstanke om ett ytligt problem räcker ultraljudet vanligtvis, medan datortomografi eller magnetkameraundersökning kan bli aktuellt när ett djupare problem misstänks och ultraljudet inte ger ett tydligt svar.
Endovenös värmebehandling innebär att den behandlade venen stängs genom energi från radiofrekvens eller laser.8 En tunn kateter eller fiber förs in i venen, och värmen gör att venen stängs så att blodet inte längre rinner genom den. Värmebehandling kan även göras med mikrovågor.1
Värmebehandling görs vanligtvis med lokalbedövning, och du kan gå hem samma dag. Du är oftast vaken under behandlingen. Lokalbedövningen ges med flera stick, och det kan kännas obehagligt även om det vanligtvis inte gör så ont under själva ingreppet.1
Behandling med värme eller mikrovågor tar ungefär 45 minuter.1 Efter behandlingen kan du vanligtvis återgå till de flesta av dina vanliga aktiviteter direkt, men följ alltid de råd du får efter just ditt ingrepp.3
Vårdpersonalen berättar hur området ska följas upp och när du ska höra av dig om något förändras. Det kan också förekomma ömhet, rodnad eller en lokal inflammation över den behandlade venen.5 Om du känner dig orolig inför behandlingen kan du prata med vårdpersonalen om hur den går till och vilken bedövning som används.
Behandlingen kan göras med hjälp av ultraljud för att se att skummet hamnar på rätt plats.3
Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck. Du behöver ingen bedövning vid behandlingen.1 Behandlingen görs vanligtvis på en mottagning och du kan gå hem samma dag.
Skumbehandling kan behöva upprepas eftersom den är något mindre effektiv än operation.1 Det innebär att du kan behöva behandlas flera gånger för att uppnå önskat resultat.
Skumbehandling används när värmebehandling inte är lämplig.7 Metoden kräver inte narkos och kan därför vara ett alternativ när en värmebehandling inte passar.5 Det är vårdpersonalen som bedömer vilken metod som passar utifrån undersökningen och dina förutsättningar.
Operation kan vara aktuell vid stora, utbredda och slingriga åderbråck.1 Det är ovanligt att åderbråck behöver behandlas med en öppen operation, men metoden kan användas när enklare behandlingar inte passar.
Vid operation tas huvudådrorna och de flesta synliga åderbråcken bort. De synliga åderbråcken tas ofta bort genom små snitt i huden. Såren sys eller tejpas ihop och får ett förband.1 Efter operationen är det vanligt att få blåmärken.
I riktlinjernas behandlingsordning kommer endovenös värmebehandling först, skumbehandling därefter och operation om de tidigare alternativen inte passar.7 Ordningen betyder inte att samma behandling passar alla. Dina besvär, resultatet av ultraljudet och dina önskemål vägs in när behandlingen planeras.
Nya åderbråck kan utvecklas efter behandling.6 Därför kan besvär eller synliga åderbråck komma tillbaka även om den första behandlingen har fungerat. Ibland behövs mer än ett behandlingstillfälle.
Efter behandling får du en linda runt benet som ska sitta kvar i ett dygn eller längre om läkaren rekommenderar det. Därefter kan du få rådet att använda en knälång stödstrumpa under en begränsad tid.1 Följ den ordination du får, eftersom tiden kan bero på vilken behandling du har genomgått.
Efter en öppen operation sitter förbanden vanligtvis kvar i ungefär fem till sju dagar. Oftast används stygn som försvinner av sig själva, men ibland behöver en sjuksköterska ta bort stygnen efter ungefär en vecka.1
Efter värme-, laser-, mikrovågs- eller skumbehandling används vanligtvis små plåster i ungefär fem dagar. Vanligtvis behövs inga stygn efter dessa behandlingar.1
Efter operationen ska du undvika kraftigare fysisk ansträngning under den första veckan. Det kan till exempel handla om styrketräning eller löpning. Dagen efter operationen ska du ändå försöka röra dig som vanligt, till exempel promenera och cykla.1 Efter ingreppet är det viktigt att du följer de instruktioner du får om stödstrumpa, förband och aktivitet. Råden kan skilja sig mellan olika metoder och mellan olika personer. Fråga vårdpersonalen vad som gäller för just ditt ben innan du lämnar mottagningen.
Det är ovanligt att få mycket ont efter operationen.1 Vid en öppen operation är du vanligtvis sövd eller får ryggbedövning.9 Du kan vanligtvis gå hem samma dag, men det kan kännas obehagligt att röra sig under några dagar.3,9 Smärta och blåmärken kan finnas kvar under några veckor. Smärta efteråt beror ofta på svullnad, och högläge kan då lindra besvären.1 Om du behöver smärtlindring ska du följa de råd du får av vårdpersonalen.
När du sover kan du använda kuddar för att lägga benen högt. Det gäller särskilt om benen eller åderbråcken är svullna. Kläder och utrustning som trycker åt runt benen kan kännas obehagliga, så välj sådant som sitter löst.
En stödstrumpa kan vara ett alternativ om svullnad är ett av dina besvär. Strumpan ska ge ett jämnt tryck över benet. Om du vill prova stödstrumpa kan du fråga en läkare eller apotekspersonal vilken modell som passar dig, eftersom det finns olika typer av strumpor och olika tryck.
Håll uppsikt över huden på benen. Torr, fjällande eller kliande hud kan behöva mjukgöras med kräm eller lotion.
Egenvård kan lindra besvär, men passar inte alltid som enda åtgärd. Om svullnad, hudbesvär, bensår eller blödning tillkommer behöver besvären bedömas i vården.
Ådernät finns ytligt i huden och ger vanligtvis inga symtom, men de kan upplevas som kosmetiskt störande. Ådernät kan ha samband med problem med blodflödet i venerna, även om det inte betyder att du har åderbråck.5
Om du är osäker på vad du ser på benen kan en vårdcentral hjälpa dig att bedöma det. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.