Åderbråck är när du får synliga blodådror som buktar ut på huden. Vanligast är att man får åderbråck på benen. Läs mer här!
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Åderbråcksbehandling?
Åderbråck är synliga blodådror på benen som ofta ser blå och knöliga ut. De uppstår när trycket i blodådrorna ökar och gör att kärlen vidgas. Åderbråck är oftast ofarliga, men kan ibland orsaka svullna ben, eksem eller bensår. Då kan behandling behövas.1
Åderbråck ger inte alltid andra besvär än synliga blodådror. Åderbråck är vanliga och kan drabba vem som helst. Besvären kan bli tydligare efter att du har stått länge. De kan minska när du vilar med benen högt.2 Åderbråck brukar sällan försvinna av sig själva. Om åderbråck uppstår under en graviditet kan de ibland gå tillbaka efteråt. Åderbråck sitter oftast på benen, men kan även finnas på andra delar av kroppen, till exempel i armarna, bukväggen och underlivet. Det är mycket ovanligt att de finns på dessa andra ställen.1 Besvär kan till exempel vara att benet svullnar, att huden runt åderbråcket kliar, att åderbråcket ömmar vid beröring eller att det gör ont i benet om du står eller sitter länge. Du kan också få tyngdkänsla eller känna att benet är spänt. Hudförändringar som inflammation, eksem eller svårläkta bensår kan uppstå om svullnaden inte behandlas.
Behandlingen kan ha flera mål. Den kan lindra symtom, hindra att åderbråcken förvärras och förbättra utseendet. Den kan också förebygga komplikationer som bensår och blödning. Nya åderbråck kan ändå bildas efter behandling, och vissa kan behöva behandlas mer än en gång.3
Mellan 5 000 och 37 000 kronor.
Läs mer om åderbråck (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Åderbråcksbehandling på några av våra populära platser.
En specialist kan överväga behandling om du har besvär som smärta, tyngdkänsla, svullna ben, klåda eller hudförändringar. Komplikationer som bensår kan också vara skäl för specialistbedömning och behandling.2
Vilken vård som erbjuds beror bland annat på om åderbråcken ger besvär eller andra problem.
Kontakta en vårdcentral om du har besvär av åderbråck. Det är särskilt viktigt om benet svullnar, om du får bensår, om du får hudinflammation eller om du får eksem.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
I benens blodådror finns klaffar som fungerar som ventiler. De hjälper blodet att rinna tillbaka till hjärtat. Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att blodådrornas väggar har blivit svaga och uttänjda.1 Då ökar trycket i ådrorna, som blir bredare, mer slingriga och synliga.
När klaffar eller kärlväggar är försvagade kan blod samlas i venerna och ibland rinna bakåt.3 Det kan göra att venerna blir större och förändras till åderbråck.
Flera saker kan öka risken för åderbråck i benen. Risken för åderbråck kan också öka om du är äldre, har övervikt eller tillbringar mycket tid sittande eller stående. Låg fysisk aktivitet kan också vara en riskfaktor. Åderbråck är vanligare hos kvinnor än hos män.2 Det gäller ärftlighet, hormoner och graviditet. Risken kan också öka med ålder, övervikt, långvarigt sittande eller stående och låg fysisk aktivitet. Om du tidigare har haft en blodpropp i benet kan du också ha lättare att få åderbråck.1
Åderbråck kan uppstå när blodtrycket ökar inne i venerna. Klaffarna i venerna ska normalt öppnas och stängas för att hålla blodet på väg mot hjärtat. Om klaffarna eller väggarna är svaga eller skadade kan blodet samlas i venerna och ibland rinna åt fel håll.
Åderbråck är vanliga och kan drabba vem som helst. De sitter oftast på benen, men kan även finnas på andra delar av kroppen. Åderbråck som uppstår under en graviditet kan ibland gå tillbaka.
Om du har frågor om besvär eller vård kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Före behandlingen gör läkaren ett ultraljud. Undersökningen används för att märka ut var blodkärlet som ska behandlas går och för att se om det finns blodproppar i de djupa venerna.1 En specialist kan också undersöka åderbråcken med duplexultraljud för att bekräfta åderbråck och planera behandlingen. Duplexultraljud är en undersökning av blodflödet i benen. Vid en specialistundersökning med duplexultraljud används en undersökning för att bekräfta om du har åderbråck och planera behandlingen. Undersökningen visar hur blodet rör sig i blodkärlen i benen.2
Vid endovenös värmebehandling förs en tunn kateter in i venen genom ett litet snitt vid fotleden eller knät. Ultraljud används för att placera katetern rätt. Genom katetern förs energi från radiofrekvens eller laser till venen. Värmen gör att venen stängs och att blodet slutar rinna genom den. Därefter dras katetern långsamt ut. Under behandlingen används en apparat som förs in genom katetern för att ge energin till venen.2 Venen stängs då genom att den värms upp inifrån. Ultraljudet kan användas som vägledning under behandlingen.3 Efter ingreppet kan du vanligtvis lämna mottagningen samma dag.2
Du är vanligtvis vaken under behandlingen och får lokalbedövning.2 Det kan kännas obehagligt och göra ont under behandlingen, särskilt när du får flera stick för lokalbedövningen. Behandling med värme eller mikrovågor tar cirka 45 minuter.1
Vid skumbehandling injiceras ett skum i åderbråcket. Skummet gör att åderbråcket skrumpnar och försvinner. Du behöver ingen bedövning vid skumbehandling. Metoden används oftast för små och mindre utbredda åderbråck. Behandlingen tar cirka 45 minuter.1 Vid skumbehandling används ibland ultraljud för att kontrollera att injektionen hamnar på rätt plats. Skummet stänger venen så att blodet slutar rinna genom den. Efter behandlingen kan du vanligtvis lämna mottagningen samma dag.2
Vid stora, utbredda och slingriga ådror kan en öppen operation behövas. Då tas huvudådrorna bort tillsammans med de flesta synliga åderbråcken.1 Vid ligering och stripping knyts venen av så att blodet slutar rinna genom den, och en tunn, böjlig tråd används för att dra ut venen.2
Om synliga åderbråck ska tas bort görs små snitt i huden.1 Såren sys eller tejpas ihop och täcks med förband. Små åderbråck kan tas bort med flebektomi genom små hudsnitt.3
Du är vanligtvis sövd under en öppen operation eller får ryggbedövning. Vid borttagning av synliga åderbråck genom små snitt får du lokalbedövning. Efter operationen kan blåmärken uppstå, eftersom ådrorna inte sys ihop. Vid flebektomi görs små snitt för att ta bort mindre blodådror som ligger nära huden. Denna metod kan göras samtidigt med endovenös värmebehandling eller en öppen operation.3
Efter behandlingen får du en linda runt benet. Den ska sitta kvar i ett dygn eller längre om läkaren säger det. Därefter ska du använda en knälång stödstrumpa i cirka 14 dagar.1 Efter en behandling som stänger eller tar bort åderbråck kan stödstrumpan hjälpa till att minska svullnad.3 Hur länge den ska användas beror på behandlingen och på det du får veta av vårdpersonalen.
Efter värme-, laser-, mikrovågs- eller skumbehandling får du små plåster över såren.1 De ska sitta kvar i ungefär fem dagar. Vanligtvis behövs inga stygn efter dessa behandlingar.
Efter en öppen operation får du förband över operationssåren. Förbanden ska sitta kvar i ungefär fem till sju dagar.1 Oftast används stygn som försvinner av sig själva, men ibland behöver en sjuksköterska ta bort stygnen efter cirka en vecka.
Du ska inte köra bil eller cykla samma dag som operationen.1 Planera därför i förväg hur du ska ta dig hem. Du kan till exempel bli hämtad eller ha rätt till sjukresa.
Dagen efter operationen ska du försöka röra dig som vanligt.1 Efter en behandling med värme eller skum kan du vanligtvis återgå till de flesta av dina vanliga aktiviteter direkt. Efter ligering och stripping kan det däremot kännas obehagligt att röra sig under några dagar.2 Promenader och cykling går oftast bra efter operationen. Kraftigare fysisk ansträngning, till exempel styrketräning eller löpning, bör undvikas under den första veckan efter operationen.1
Högläge är den bästa smärtlindringen efter operationen, eftersom smärtan oftast beror på svullnad. Om du ändå får ont kan du använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.1
Antiinflammatoriska läkemedel ska inte tas efter operationen, eftersom de kan öka blödningen och svullnaden.1 Sådana läkemedel kallas också NSAID och kan innehålla till exempel ibuprofen eller naproxen.
Vad du betalar för åderbråcksbehandling beror bland annat på vilken typ av vård du får.4 En bedömning eller ett besök före behandlingen kan därför ha en annan avgift än själva behandlingen. Fråga mottagningen vilka kostnader som gäller för just den vård du erbjuds.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter som ska tas ut.4 Avgifterna är oftast ganska lika mellan regionerna, men de kan ändå skilja sig åt. Om du får vård av den offentliga vården eller av en privat vårdgivare som har avtal med en region betalar du den patientavgift som gäller i den region där du får vården.
Privat vård som inte finansieras av en region innebär att du betalar hela kostnaden själv. Det kan till exempel gälla behandling som inte bedöms vara medicinskt motiverad. Avgifterna kan också vara andra hos privata vårdgivare än hos offentlig vård eller privata vårdgivare med regionavtal.4
Be därför om tydlig information innan du bokar en privat behandling. Fråga om priset gäller hela behandlingen eller om exempelvis undersökning, återbesök och andra delar av vården kostar extra. Mottagningen ska kunna svara på frågor om vad vården kostar.4
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården, inklusive besök hos specialistläkare.4 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än den där du bor.
Högkostnadsskyddet innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för öppenvårdsbesök under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre högkostnadsbelopp än 1 450 kronor.5 Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker.
När du nått regionens gräns får du ett frikort som gäller resten av tolvmånadersperioden. Under den tiden betalar du inget för besök som omfattas av högkostnadsskyddet. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.5
Det kan variera om dina besök registreras elektroniskt eller om du behöver spara kvitton. Fråga vid besöket hur dina avgifter registreras om du är osäker. I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en försäkring genom arbetsgivaren kan ha andra avgifter och villkor.4 Kontrollera därför med försäkringsbolaget vad försäkringen täcker innan du bokar vård. Du kan också behöva följa försäkringens regler för att få ersättning.
Högkostnadsskyddet gäller oftast inte för intyg och hälsoundersökningar. Det gäller oftast inte heller för ett uteblivet besök.5 Fråga mottagningen om en avgift tas ut om du inte kan komma till din bokade tid och behöver avboka eller ändra den.
Om du är osäker på kostnaden för åderbråcksbehandlingen ska du be mottagningen förklara vilka avgifter som gäller innan vården börjar.
Behandling av åderbråck kan ha flera möjliga vinster. Ett mål är att lindra besvär som smärta, tyngdkänsla, svullnad och klåda. Vilken nytta du får beror på vilken behandling som passar dina besvär och hur dina blodådror fungerar.
Kompressionsbehandling kan användas ensam eller efter en behandling som tar bort eller stänger åderbråck. Kompressionsstrumpor eller kompressionslindor ger ett tryck på benen som kan motverka svullnad.3 För vissa personer kan kompression vara särskilt hjälpsam när de behöver sitta eller stå under långa perioder.
Behandling kan ha som mål att hindra åderbråcken från att förvärras. Tidig behandling kan stoppa att åderbråcken blir värre och hjälpa dig att undvika komplikationer som blödning och bensår.
Att gå och motionera gör att underbensmusklerna arbetar och hjälper blodet att röra sig genom venerna i stället för att samlas i benen. En hälsosam vikt kan förbättra blodflödet och minska trycket på venerna.3 Sådana förändringar kan därför vara en del av att lindra besvär eller hindra åderbråck från att förvärras.
Behandling kan också ha som mål att förbättra hur benen ser ut. Det kan vara viktigt för dig även om besvären främst handlar om hur åderbråcken syns.
Efter endovenös värmebehandling eller skumbehandling kan du vanligtvis lämna mottagningen samma dag.2 Det kan göra behandlingen praktiskt enklare än en behandling som kräver längre tid på mottagningen eller återhämtning.
Åderbråcksbehandling kan ge besvär även när ingreppet går som planerat. Besvären beror bland annat på vilken metod som används och hur stort område som behandlas.
Efter endovenös värmebehandling kan du få smärta och blåmärken. De flesta kan ändå återgå till de flesta vanliga aktiviteter direkt efter behandlingen. Efter endovenös ablation kan förändrad hudfärg finnas kvar som ett vanligt besvär. Sällsynta komplikationer är bland annat domningar, venös tromboembolism och brännskador i huden.3
Vid en öppen operation är blåmärken vanliga. Det beror på att ådrorna inte sys ihop när de tas bort.1
Det kan göra ont eller kännas obehagligt under behandlingen när du får lokalbedövning.1 Du kan känna flera stick när bedövningen ges, även om det vanligtvis inte gör så ont under själva ingreppet.
Efter ligering och stripping kan det vara obehagligt att röra sig under några dagar. Smärta och blåmärken kan finnas kvar i flera veckor.2
En operation kan också påverka din vardag under återhämtningen. Du kan behöva vara ledig från arbetet i en till två veckor.2
Olika metoder har olika risker. Fråga vårdpersonalen vilka besvär och komplikationer som är särskilt viktiga att känna till för den behandling som är aktuell för dig.
Efter endovenös ablation är förändrad hudfärg vanlig.3 Smärta och blåmärken är också vanliga efter behandlingen.
Mer allvarliga komplikationer efter endovenös ablation, som domningar, venös tromboembolism och brännskador i huden, är sällsynta.3
Skumbehandling kan orsaka förändrad hudfärg. Sällsynta komplikationer är venös tromboembolism, nervskada, allvarlig allergisk reaktion och stroke. Efter skumbehandling kan vissa få tillfälliga synproblem, huvudvärk eller förvirring.3 Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck, vilket begränsar när metoden passar.1
Tillfälliga synproblem, huvudvärk eller förvirring kan också förekomma efter skumbehandling.3
Operation kan leda till komplikationer som infektion, nervskada, blåmärken, smärta och förändrad hudfärg.3 Mer allvarliga komplikationer är sällsynta.
Skumbehandling är något mindre effektiv än operation.1 Därför kan du behöva behandlas flera gånger.
Operation kan vara mer smärtsam och kräva längre återhämtning än mindre invasiva behandlingar. Därför rekommenderas operation vanligtvis bara när en mindre invasiv behandling inte passar.3
Kompressionsstrumpor kan orsaka obehag, klåda, hudirritation eller svullnad hos vissa personer.3 Det finns olika typer av strumpor, och du behöver få hjälp att välja rätt sort.
Kompressionsbehandling lindrar symtom men korrigerar inte själva refluxproblemet som orsakar åderbråcken.3 Behandlingen kan därför behöva användas under längre tid.
Kompressionsstrumpor är inte lämpliga om du har problem med blodflödet i artärerna. En specialist kan kontrollera blodflödet innan du börjar med behandlingen. Kompressionsstrumpor erbjuds vanligtvis när ingrepp eller operation inte passar, eller när du inte behöver annan behandling. Det finns olika typer av strumpor, så prata med läkare eller apotekspersonal för att få rätt sort.2
Nya åderbråck kan bildas även efter behandling. Du kan också behöva få behandling mer än en gång. Eftersom besvären i blodådrorna kan vara långvariga kan vårdgivaren föreslå att du fortsätter använda kompressionsstrumpor. Efter vissa behandlingar kan vårdgivaren också rekommendera att du undviker sol eller använder solskyddsmedel för att minska risken för ärr och hudförändringar.3
Ingrepp eller operation mot åderbråck rekommenderas vanligtvis inte under graviditet.2
Åderbråck som uppstår under graviditet blir ofta bättre eller försvinner efter att barnet har fötts.2
Vid graviditet kan vårdgivaren rekommendera kompressionsstrumpor för att lindra symtom från åderbråcken.3
Vid besvär av åderbråck är vårdcentralen en vanlig första kontakt.1 Där kan du få hjälp att beskriva dina besvär och komma vidare till rätt vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.
En allmänläkare kan remittera dig till en specialist för undersökning och behandling. En specialist kan undersöka åderbråcken och planera behandlingen med hjälp av duplexultraljud, som undersöker blodflödet i benen.2
Specialisten ska förklara vilken behandling som kan passa bäst för dig och vilka fördelar och risker den har.2 Det finns flera behandlingsalternativ, bland annat behandling som stänger blodflödet i blodådrorna, skumbehandling, operation och kompressionsstrumpor.
Du kan få vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Då betalar du den patientavgift som gäller i den region där du får vården. Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.4
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen, så ställ frågor om något är oklart.1
Olika mottagningar erbjuder olika e-tjänster. När du har loggat in på 1177.se kan du till exempel boka, omboka eller avboka tider, men vilka tjänster som finns beror på mottagningen.1
Fråga mottagningen vad vården kostar om du är osäker på patientavgiften.4 Avgifterna kan variera mellan regioner och mellan offentlig vård och privata vårdgivare som har avtal med en region.
Nej, behöver alla åderbråck behandling?
Åderbråck behöver inte alltid behandlas.2 Ibland ger de inga andra besvär än synliga blodådror, och då behövs inte nödvändigtvis någon behandling.
När kan behandling behövas?
Behandling kan behövas när åderbråck orsakar problem.2 Det kan till exempel handla om smärta, tyngdkänsla, svullna ben, klåda eller hudförändringar.
Vilken behandling används oftast?
Laser eller mikrovågor är enligt 1177 den vanligaste behandlingen.1 Värmen från lasern eller mikrovågorna förstör de stora ådrorna som behandlas, och behandlingen görs med lokalbedövning.
Är endovenös värmebehandling ett vanligt förstahandsval?
Endovenös värmebehandling är vanligtvis förstahandsval vid behandling av åderbråck.2 Behandlingen använder radiofrekvensenergi eller laser för att värma venen så att den stängs och blodet slutar rinna genom den.
Vilken metod som passar beror bland annat på åderbråckens storlek och utbredning. Vid små och mindre utbredda åderbråck används skumbehandling oftast, medan öppen operation kan behövas vid stora, utbredda och slingriga ådror.
Kan nya åderbråck bildas efter behandlingen?
Nya åderbråck kan bildas även efter behandling.3 En behandling tar alltså inte bort risken för att nya åderbråck uppstår senare.
Kan jag behöva mer än en behandling?
Vissa personer kan behöva behandlas mer än en gång.1 Det gäller bland annat eftersom skumbehandling är något mindre effektiv än operation och därför kan behöva upprepas.
Hur länge används kompressionsstrumpa efter ett ingrepp?
Hur länge du ska använda strumpan efter just din behandling får du veta av vårdpersonalen.
Hur länge används stödstrumpa efter behandling enligt 1177?
Efter behandlingen anger 1177 att en knälång stödstrumpa ska användas i cirka 14 dagar.1 Först får du en linda runt benet som ska sitta kvar i ett dygn, eller längre om läkaren säger det.
En stödstrumpa och en kompressionsstrumpa kan användas efter olika behandlingar för att motverka svullnad. Det finns olika typer av strumpor, och rätt sort kan du välja tillsammans med läkare eller apotekspersonal.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.