Åderbråck

Åderbråck är synliga, utvidgade vener, oftast på benen, som uppstår när blodflödet inte fungerar som det ska i venerna. Du kanske har sett slingriga, mörkblå eller lila blodkärl som buktar ut under huden. Dessa förstorade vener kallas i dagligt tal för åderbråck och är ett tecken på att venklaffarna inte håller tätt och därmed inte effektivt kan transportera blodet tillbaka till hjärtat. Åderbråck anses ofta mest vara en kosmetisk olägenhet, men för en del kan det innebära smärta och mer påtagliga besvär som påverkar vardagen. De kan också, om de förvärras, leda till komplikationer som venösa bensår eller kroniskt bensvullnadstillstånd. 

Bra att veta om åderbråck

• Vanliga men inte alltid allvarliga: Åderbråck är mycket vanligt, speciellt hos äldre och personer som stått eller suttit mycket i arbetet, men många lever med lindriga åderbråck utan större problem.
• Kvinnor drabbas oftare: Hormonförändringar (t.ex. under graviditet) kan försvaga venväggarna och leda till åderbråck, men även män kan förstås få dem.
• Förebyggande är möjligt: Motion och kompressionsstrumpor kan minska obehag och bromsa utvecklingen av åderbråck.

“Kan åderbråck leda till farliga blodproppar?”

Ibland kan ytliga blodproppar (tromboflebiter) uppstå i samband med åderbråck, men dessa är i regel inte lika farliga som djupa blodproppar (djup ventrombos) och behöver sällan samma intensiva behandling.

Vad är åderbråck?

Åderbråck, eller varicer som är den medicinska termen, uppstår när de vener som transporterar blod från benen tillbaka till hjärtat blir försvagade. Normalt sitter det klaffar inuti venerna som hjälper till att pressa blodet uppåt i kroppen, mot hjärtat. Om dessa klaffar slutar sluta tätt eller om venväggen blir för slapp, börjar blodet att “stocka sig” eller rinna baklänges nedåt. Det ökade trycket leder till att venerna utvidgas och buktar ut under huden.

I regel syns åderbråck tydligast på vaderna och på insidan av benen, men de kan förekomma även i lår och i vissa fall runt knäveck eller fötter. Åderbråck kan också uppstå i andra delar av kroppen, exempelvis i underlivet under graviditet, men det vanligaste är just på benen. Ett annat slags ytliga förändringar kallas för spindelvener (eller teleangiektasier). Dessa små, tunna blodkärl är mer nätliknande och ofta rödlila, men utgör inte alltid åderbråck i egentlig mening.

Åderbråck i sig behöver inte vara farligt. Vissa upplever endast en kosmetisk oro över utseendet. Andra besväras av värk, svullnad och en trötthetskänsla i benen som ofta förvärras under dagen eller vid mycket stillastående. I sällsynta fall kan åderbråck leda till venösa sår eller eksem, vilket kräver medicinsk uppföljning och ibland kirurgi eller andra ingrepp.

Det finns flera orsaker som kan bidra till att åderbråck uppstår. Vanligen är det en kombination av ärftlig benägenhet och livsstilsfaktorer. Här är de vanligaste orsakerna:

• Ärftlighet: Om en eller båda av dina föräldrar har åderbråck är risken större att även du utvecklar dem. Ärftlighetsfaktorn innebär ofta en medfödd svaghet i venväggar eller venklaffar.
• Ålder: Venerna försvagas naturligt med åren. Ju äldre du blir, desto större är risken att klaffarna inte fungerar optimalt och att blodet samlas i benen.
• Hormoner och graviditet: Kvinnor drabbas oftare, mycket beroende på hormonförändringar. Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen, samtidigt som hormonförändringarna gör kärlväggarna mer slappande. Dessutom ökar trycket på venerna i bäckenet när livmodern växer, vilket kan bidra till åderbråck.
• Stillasittande eller stående arbete: Yrken som kräver långvarigt stående (t.ex. frisörer, butiksanställda) eller sittande (kontorsarbete) utan tillräcklig benrörelse kan leda till dålig blodcirkulation i benen. När musklerna i vaderna inte får jobba regelbundet, pumpar de mindre effektivt tillbaka blodet till hjärtat.
• Övervikt: Övervikt eller fetma innebär att benen belastas mer och att det venösa återflödet försvåras, vilket ökar risken för åderbråck.
• Rökning: Tobaksrökning påverkar blodkärlens elasticitet och kan på sikt bidra till kärlproblem, inklusive åderbråck.
• Tidigare blodproppar: Har du haft en djup ventrombos (DVT) eller ytliga proppar kan det ge skador på venerna och orsaka att klaffarna inte fungerar korrekt.

Åderbråck är oftast lätta att känna igen genom deras utseende: blåröda slingrande kärl som buktar ut under huden. För en del är detta det enda, men det finns en rad andra symptom som kan visa sig:

• Tyngdkänsla och värk i benen: Benen kan kännas stumma, tunga eller ömma, speciellt mot slutet av dagen.
• Svullnad: Vadmuskler och vrister kan bli svullna.
• Kliande hud och eksem: Ibland uppstår klåda och torra hudpartier över eller runt åderbråcken.
• Kramp och rastlöshet i benen: Vissa upplever nattliga vadkramper eller en orolig känsla i benen.
• Synligt slingriga vener: Typiskt är mörkblå, svullna blodkärl som är synliga i underhudsfettet.

Symtomen kan förvärras efter långvarig stående eller sittande position och lindras ofta om du lägger dig ner och höjer benen, vilket hjälper blodet att rinna tillbaka mot hjärtat. Problem som eksem, missfärgningar av huden och även sår på underbenen kan uppstå på längre sikt om åderbråck blir mycket framträdande och obehandlade. Det är då viktigt att söka vård eftersom sår och eksem kan bli långdragna och svårläkta.

När ska du söka vård för åderbråck?

Du bör överväga att söka vård om:

• Besvären påverkar din livskvalitet: Om du till exempel undviker aktiviteter, upplever smärta, eller har så pass besvärliga svullnader och värk att det hindrar ditt vardagliga liv.
• Du får hudförändringar: Om huden runt åderbråcken blir irriterad, missfärgad eller om du misstänker bensår som inte läker.
• Du är orolig för komplikationer: Åderbråck kan i vissa fall leda till tromboflebiter (ytliga proppar), venösa bensår eller hudeksem.
• Inget hjälper: Trots kompressionsstrumpor eller annan egenvård får du inte lindring av dina symptom.

Kontakta då din vårdcentral eller en specialistmottagning för bedömning. Ofta kan en enkel klinisk undersökning räcka för att avgöra om du behöver en specifik åtgärd, såsom ultraljudsundersökning (Duplex) som ger en bild av hur blodet flödar i venerna.

Behandling av åderbråck syftar till att minska symtomen, förebygga komplikationer och ibland även att förbättra det kosmetiska utseendet. Val av behandling beror på hur omfattande dina åderbråck är, vilka besvär du har och din allmänna hälsa.

• Kompressionsstrumpor
  Detta är ofta första linjens behandling. Strumporna är elastiska och hjälper venerna att pressa blodet uppåt, vilket lindrar svullnad och tyngdkänsla. De finns i olika kompressionsklasser beroende på behov. Rådgör med en vårdgivare eller en kunnig sjuksköterska för att hitta rätt passform och tryck.
• Livsstilsförändringar
  Regelbunden motion som promenader, cykling eller simning kan förbättra blodcirkulationen i benen och minska symtomen. Att hålla en hälsosam vikt, sluta röka och ta regelbundna pauser från stillasittande eller stillastående är också viktigt. Dessa åtgärder kan i vissa fall bromsa utvecklingen av nya åderbråck.
• Skleroterapi
  En metod där man injicerar ett läkemedel (skleroserande medel) direkt i de ytliga venerna så att de klibbar ihop och försvinner med tiden. Det är särskilt effektivt för mindre ådernät och medelstora åderbråck. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger och ibland uppstår blåmärken eller missfärgningar som dock brukar försvinna.
• Endovenös behandling (laser eller radiofrekvens)
  Denna teknik innebär att en tunn kateter förs in i venen för att stänga av blodflödet inifrån med hjälp av laser- eller värmeenergi. Ofta kallas detta för EVLA (EndoVenous Laser Ablation) eller RFA (Radiofrekvensablation). Venen kollapsar och absorberas gradvis av kroppen. Dessa metoder ersätter i många fall traditionell kirurgi och innebär kortare konvalescens.
• Kirurgisk borttagning
  Vid mer uttalade åderbråck kan en operation bli aktuell. Den klassiska metoden kallas “stripping” där man drar ut de större, drabbade venerna genom små snitt i huden. Numera är det vanligare att göra mer skonsamma ingrepp som kompletterar eller ersätter stripping helt. Operation sker ofta i lokalbedövning och man kan gå hem samma dag.
• Ytliga blodproppar (tromboflebiter)
  Om du utvecklar en ytlig blodpropp i ett åderbråck blir venerna inflammerade och ömma. Det kan göra ont, men är sällan livshotande. I regel behandlas detta med antiinflammatorisk salva, kompressionsstrumpor och smärtstillande läkemedel. I vissa fall, om proppen sitter nära djupt liggande vener, kan blodförtunnande medicin bli nödvändig för att förebygga spridning.

Med rätt behandling kan många få god lindring från sina åderbråck. Ofta kombineras flera behandlingsmetoder för bästa resultat. Diskutera dina besvär och förväntningar med en specialist för att välja rätt åtgärd.

• Vårdcentral
• Kärlkirurg
• Hudläkare
• Allmänläkare/Husläkare
• Fotterapeuter

Även om medicinsk behandling ofta krävs för att helt åtgärda åderbråck, finns det flera egenvårdsåtgärder du kan göra för att lindra besvären och bromsa utvecklingen:

• Använd kompressionsstrumpor: De stödjer venerna och hjälper blodet att cirkulera mer effektivt. Det är särskilt bra om du ska stå eller sitta mycket.
• Rör på dig regelbundet: Motionera dagligen, även om det bara är en kort promenad. Vadmusklerna fungerar som en “muskelpump” som pressar blodet uppåt i venerna.
• Undvik stillastående: Om du har ett arbete där du står mycket, försök gå runt lite varje halvtimme eller gör små vadpressningar (stå på tå, sänk igen) för att sätta fart på blodflödet.
• Höj benen: Sitt eller ligg med benen i högläge när du kan. Genom att höja benen över hjärtnivå underlättas återflödet av blod.
• Undvik åtsittande kläder: Mycket tighta byxor eller strumpor som trycker runt låren kan försämra blodcirkulationen.
• Håll normal kroppsvikt: Övervikt ökar trycket i venerna. En balanserad kost och regelbunden motion kan förebygga eller minska besvär.
• Undvik rökning: Rökning kan påverka kärlhälsan negativt, så sluta gärna om du kan.

Hur kan du förebygga åderbråck?

Helt säker kan man aldrig vara, särskilt om man har en stark ärftlig benägenhet. Däremot finns det saker du kan göra för att minska risken och bromsa utvecklingen:

• Fysisk aktivitet: Att röra på sig regelbundet är en av de viktigaste åtgärderna. Träning av vaderna (t.ex. promenader, cykling, simning) stärker blodcirkulationen och venpumpen.
• Aktiva pauser: Om du har stillasittande eller stående arbete, ta täta pauser för att röra på benen. Stå upp och gör enkla tåhävningar eller gå en kort promenad i korridoren.
• Kompressionsstrumpor: Om du redan märkt av svullnad eller lätt smärta i benen, eller om du vet att du är i riskzonen, kan kompressionsstrumpor användas förebyggande.
• Bra kost och viktkontroll: En näringsrik kost kan stärka blodkärlens hälsa. Viktnedgång vid övervikt avlastar venerna i benen.
• Undvik rökning och överdrivet alkoholintag: Rökning försvagar kärlväggarna och alkohol kan påverka blodtrycket och cirkulationen negativt.
• Undvik höga klackar till vardags: Högklackade skor begränsar vaden från att arbeta fritt när du går, vilket minskar venpumpens effektivitet.

Ingen metod kan garantera att du aldrig får åderbråck, men att ta hand om din kärlhälsa i ett tidigt skede kan fördröja eller minska risken för mer omfattande åderbråck.

• Sårskada – orsaker, symptom och behandling

Åderbråck kan leda till försämrad blodcirkulation, vilket ökar risken för bensår. Läs mer om symtom, diagnos och behandlingsalternativ.

• Svullna ben – orsaker, symptom och behandling

Vid åderbråck kan blodet samlas i benen och orsaka svullnad. Här kan du läsa mer om möjliga orsaker och behandling.

• Blodpropp – orsaker, symptom och behandling

Åderbråck är vanliga vid venös insufficiens och kan leda till obehag och komplikationer. Läs mer om varför de uppstår och vilka behandlingsalternativ som finns.

• Ytliga blodkärl – orsaker, symptom och behandling

Ytliga blodkärl uppstår vid vidgade kärl nära hudytan och är vanliga vid åderbråck. Läs mer om orsaker och behandlingsalternativ.

• Åderförkalkning – orsaker, symptom och behandling

Åderförkalkning påverkar stora blodkärl, medan åderbråck rör vener. Båda kan påverka blodflödet

Fråga: Försvinner åderbråck av sig själv?
Svar: Nej, tyvärr inte. När venerna en gång har blivit utvidgade och klaffarna slutat fungera korrekt kan de inte “läka tillbaka” av sig själva. Däremot kan besvären minska med kompressionsstrumpor, träning och viktnedgång, men de synliga åderbråcken kvarstår ofta tills de behandlas medicinskt (t.ex. med skleroterapi eller laser).

Fråga: Kan jag få åderbråck i unga år?
Svar: Ja, trots att ålder är en riskfaktor kan även yngre personer få åderbråck, särskilt om det finns en ärftlighet eller andra faktorer som övervikt, stillasittande livsstil eller tidigare venproblem.

Fråga: Är det farligt att flyga om jag har åderbråck?
Svar: Inte nödvändigtvis, men långa flygningar innebär stillasittande under långa perioder. Har du åderbråck eller nedsatt blodcirkulation kan risken för blodpropp öka något. Att resa sig och röra på sig, göra vadpressningar och bära kompressionsstrumpor under flygresor kan minska risken.

Fråga: Gör behandling av åderbråck ont?
Svar: Smärtupplevelsen varierar från person till person. Skleroterapi kan ge ett kortvarigt obehag eller sveda, och endovenös laserbehandling görs vanligtvis under lokalbedövning. De flesta upplever mild smärta eller spänning efter ingreppet, men den är ofta övergående och kan hanteras med receptfria smärtstillande.

Fråga: Hur lång tid tar återhämtningen efter behandling?
Svar: Det beror på behandlingsmetoden. Vid moderna laser- eller radiofrekvensbehandlingar kan du i regel återgå till vardagliga aktiviteter inom en till två dagar. Efter traditionell kirurgisk “stripping” kan återhämtningen vara några veckor, men även här är rehabiliteringstiden betydligt kortare än förr tack vare bättre metoder.

Fråga: Hur vet jag om jag har en blodpropp eller “bara” åderbråck?
Svar: En djup blodpropp (DVT) kan ge plötslig smärta, svullnad och värmeökning i benet, ibland rodnad. Benet kan kännas stelt och ömt när du rör det. Misstänker du djup ventrombos bör du söka akut vård. Åderbråck är i regel långsamma förändringar och ger mer varaktigt synliga kärl. En läkarundersökning eller ultraljud kan fastställa diagnosen.

Fråga: Finns det naturliga huskurer som kan bota åderbråck?
Svar: Det finns många huskurer som påstås bota eller förbättra åderbråck, exempelvis olika växtextrakt. Vissa ämnen (t.ex. hästkastanj) kan minska svullnad och lindra symptom, men de får i bästa fall en mild effekt. De kan aldrig stänga av en defekt ven eller reparera en trasig venklaff. Diskutera gärna naturliga tillskott med din läkare innan du testar dem.