Muskuloskeletala tillstånd är många olika sjukdomar och besvär i muskler, ben, leder och närliggande bindväv. De kan vara kortvariga eller långvariga och påverka rörligheten och förmågan att fungera i vardagen, och på vårdcentralen görs en bedömning av dina besvär.
Muskler och senor gör att du kan röra på dig och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd åt skelettet och skyddar dina inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.1
Skelettet håller kroppen upprätt och skyddar dina inre organ. Det fungerar också som fäste för musklerna.1 På så sätt samverkar skelett och muskler när kroppen ska hållas uppe och röra sig.
Besvär i muskler, skelett och leder kan påverka hur du rör dig och fungerar i vardagen. Området omfattar bland annat muskler, ben, leder och närliggande bindväv. Besvär i området kan påverka flera kroppsdelar eller system samtidigt. Det kan till exempel handla om smärta i ett avgränsat område, som ryggen eller nacken, eller om smärta som känns på många ställen i kroppen. Inflammationer och sjukdomar i bindväven kan också ha besvär från muskler, ben eller leder. Sådana tillstånd kan finnas under en begränsad tid eller ge långvariga begränsningar i hur kroppen fungerar.2
Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra.1 Det gör att hela kroppen kan röra sig.
Leder finns på många ställen i kroppen, till exempel i händer, fingrar, knän, höfter, axlar och ryggrad. En led kan påverkas av besvär i själva leden, men också av muskler, senor, ledband eller annan vävnad i närheten.
Besvär i muskler och leder kännetecknas ofta av smärta och begränsad rörlighet eller finmotorik.2 Det kan till exempel bli svårt att böja, lyfta, gå eller använda händerna som vanligt.
Tillstånd i muskler, ben och leder kan komma plötsligt och vara kortvariga.2 Exempel är:
Andra tillstånd kan finnas kvar under längre tid.2 Exempel är:
Artros är en ledsjukdom där brosket blir allt tunnare. Det kan leda till stelhet, värk, smärta och svårighet att röra sig som vanligt.
Besvär i området kan också gälla skelettet. Vid benskörhet blir skelettet svagare och det blir lättare att få benbrott.
Muskler, ben, leder och närliggande bindväv kan påverkas av många olika tillstånd. De kan finnas i en kroppsdel eller påverka flera delar av kroppen samtidigt. Därför kan besvären kännas på olika sätt och påverka rörelse, styrka eller finmotorik olika mycket.
Ryggsmärta kan ibland hänga ihop med ett diskbråck som trycker på eller irriterar en nerv i ryggraden. Vilka besvär du får beror bland annat på var diskbråcket sitter och vilken nerv som påverkas.3 Vissa symtom tillsammans med ryggsmärta behöver därför bedömas snabbt.
Svårt att hålla urin eller avföring och nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen finns bland symtomen vid diskbråck i ländryggen.3 Det är viktigt att du berättar om sådana symtom när du söker vård. Vid en undersökning kan läkaren bland annat kontrollera känseln i benen och underlivet, muskelstyrkan i benen och reflexerna i benen.
Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen. Vid fibromyalgi har du också en ökad känslighet för smärta.6 Värken kan finnas hela tiden eller komma i perioder. En del personer har även ont i lederna.
Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven kommer i kläm i karpaltunneln.7 Karpaltunneln är en kanal i handloven där medianusnerven och senor till fingrarnas muskler går. Om utrymmet i kanalen minskar kan trycket mot nerven öka.
Besvär i hälen kan bero på överbelastning, olämpliga skor, fall eller att foten trampats snett.4 Hälen kan också skadas av ett slag. Ibland beror hälbesvär på problem i senor eller slemsäckar.
Artros är en ledsjukdom där brosket blir allt tunnare och kan ge stelhet, värk, smärta och svårare att röra sig.5 När brosket förändras kan leden också bli inflammerad och svullen. Även ledband och muskler kan påverkas av artros.
Artros kan finnas i höft, knä, hand, fingrar, tumme, stortå, käke, axel eller rygg.
Nack- och axelvärk går ofta över av sig själv.1 Om du fortfarande har ont efter två veckor kan du kontakta en vårdcentral. Du kan också kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor för bedömning och behandling.
Rörelse kan vara en viktig del av egenvården vid flera besvär i muskler och leder. Anpassa aktiviteten efter vad du klarar, men försök att undvika att bli helt stilla när det finns råd om att fortsätta röra på sig.
Vårdcentralen är ofta en bra första kontakt när du har besvär från muskler, leder, skelett, rygg eller nacke.4 Där kan du få en första bedömning av dina besvär och hjälp att komma vidare till rätt vård. På vårdcentralen får du beskriva hur besvären började, när du får ont och hur de påverkar vardagen. Vårdpersonalen kan sedan avgöra om du behöver fler undersökningar eller annan vård.
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.5 Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och hitta vård. Det kan vara särskilt användbart om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.
Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in.6 Du kan till exempel beskriva dina symtom eller boka tid för ett vårdbesök. På varden.se kan du läsa mer om olika besvär och hitta länkar vidare till vård och rådgivning.
De kan också hjälpa dig med träning och övningar som anpassas efter dina besvär. Vid till exempel rygg-, nack-, led- eller hälbesvär kan fysioterapi ingå i vården.
Arbetsterapeuter kan undersöka handbesvär.5 De kan också hjälpa dig att prova ut hjälpmedel som underlättar i vardagen. Det kan till exempel handla om hjälpmedel som avlastar en led eller gör det lättare att använda handen.
Vad ingår i muskler och leder? Området omfattar muskler, ben, leder och närliggande bindväv. Det handlar alltså om flera delar av kroppen som tillsammans påverkar hur du kan röra dig och fungera i vardagen. Besvär i området kan ge smärta och begränsad rörlighet eller finmotorik.2
Vilka besvär hör hit? Till området hör bland annat artros, benskörhet, fibromyalgi, rygg- och nackbesvär samt frakturer och andra skador.2 Muskuloskeletala tillstånd kan vara kortvariga eller långvariga.10 De kan påverka rörligheten och förmågan att fungera i vardagen.
Kan jag röra mig trots besvär? Vid nack- och axelvärk är det bra att röra dig som vanligt även om det gör ont i nacken och axlarna. Du kan försöka röra dig mer i vardagen och fortsätta att träna om du redan gör det. Rörelse kan lindra eller till och med få besvären att gå över.1
Kan jag träna vid artros? Ja, du kan och bör träna när du har artros. Träning gör musklerna starkare och lederna mer stabila. Den förbättrar också rörligheten och minskar smärta.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Efter en skada eller olycka kan besvären komma från olika delar av kroppen. Hur mycket det gör ont och om du kan gå är viktigt att ta hänsyn till.
Nackbesvär kan ibland komma plötsligt. Plötslig kraftig huvudvärk från nacken som inte går över är ett symtom som ska bedömas snabbt.1
En skada kan också ge smärta i nacken eller axlarna. Det gäller även om smärtan började i samband med en olycka eller annan skada.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.5
Benskörhet innebär att skelettet blir svagare och att risken för benbrott ökar.8 Benskörhet ger ofta inga symtom innan ett ben har brutits.9 Benbrott kan bland annat uppstå i handlederna, höfterna, ryggkotorna och överarmarna.
Diskbråck uppstår när den mjuka delen av en disk buktar ut genom diskens yttre del.3 Diskarna finns mellan kotorna i ryggraden och fungerar som stötdämpning. Ett diskbråck gör oftast inte ont, men det kan trycka på eller irritera en nerv i ryggraden.
Diskbråck kan finnas i ländrygg, bröstrygg eller nacke och är vanligast i ländrygg eller nacke.3 Besvären kan därför komma från olika delar av ryggen eller nacken. Vilka besvär du får beror bland annat på var diskbråcket sitter och vilken nerv som påverkas.
Området omfattar också skador som kan påverka muskler, leder och bindväv. Det kan till exempel handla om skador efter olycksfall, benbrott, stukningar, sträckningar eller pisksnärtsskada. Pisksnärtsskada kan ge besvär från skadade muskler, bindväv och nerver.1 Området omfattar många olika sjukdomar och tillstånd som påverkar muskler, ben, leder och närliggande bindväv. Besvären kan därför vara kortvariga eller långvariga och påverka kroppens rörlighet och förmåga att fungera i vardagen.2
Vid karpaltunnelsyndrom går besvären ofta över av sig själva med egenvård.7 Om de inte gör det inom ett par veckor är det därför lämpligt att kontakta en vårdcentral. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.
Om artrossymtom påverkar din vardag kan du också söka hjälp. Vid misstänkt artros i handen eller fingrarna kan en arbetsterapeut vara en lämplig kontakt. Du behöver inte själv veta säkert om besvären beror på artros innan du söker vård.
Vid nack- och axelbesvär kan du kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.1 Du blir då undersökt och får beskriva dina besvär och hur länge du har haft dem.
Fysioterapeuter kan hjälpa till med träningsprogram vid flera olika besvär i muskler och leder. Vid hälbesvär kan fysioterapi innebära ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du söker för.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.6 1177 kan också hjälpa dig att hitta var du kan söka vård. Det kan vara särskilt användbart om du är osäker på vilken mottagning som passar.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.6 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in, till exempel för att beskriva dina symtom eller boka tid.
Promenader, vattengymnastik och simning är aktiviteter som ofta passar bra vid fibromyalgi. Du får pröva dig fram till en aktivitet som du tycker om. Om du vill träna mer kan du öka träningen sakta; även en kort promenad på tio minuter påverkar hälsan positivt.
Små förändringar i arbete och vardag kan minska belastningen på muskler, nerver och leder. Försök att variera ställning och rörelser i stället för att göra samma sak länge utan paus.
Värme och kyla kan upplevas olika från person till person. Använd det som känns skönt och lindrar besvären.
Sömn, stress och fysisk aktivitet kan påverka hur kroppen fungerar i vardagen.
Det är bra att röra sig lite extra i vardagen, och du kan välja den aktivitet som du trivs bäst med. En varierad kost som innehåller kalcium och D-vitamin bidrar också till att bygga upp ett starkt skelett.8
Ibland behöver du bedömas på en öppen specialistmottagning. Vården kan då hänvisa dig vidare. Specialiserad vård kan kräva remiss, så fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar eller söker vård.6
På varden.se kan du läsa mer om fysioterapi, arbetsterapi och specialistvård. Du kan också gå vidare till information om det område där du har besvär, till exempel rygg, nacke, hand eller häl.
Behöver jag alltid röntgas vid artros? Nej, de flesta som söker vård behöver inte röntgas. Vårdpersonalen kan vanligtvis bedöma om besvären beror på artros genom att prata med dig och undersöka hur rörlig och stabil leden är samt hur starka musklerna kring leden är. Artros kan synas på röntgen, men det tar många år innan förändringarna syns. Därför är det ovanligt att du behöver undersökas med röntgen för att få diagnosen.5
Kan jag söka specialistvård själv? Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.6 Du kan också söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.