Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som hör ihop med psoriasis. Den kan innebära inflammation i leder, senfästen eller ryggen. Det finns vård och behandlingsalternativ inom primärvård och specialistvård.
Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som hör ihop med psoriasis.1 Inflammationen kan finnas i leder, senfästen eller ryggen.2 Psoriasisartrit ingår i gruppen spondylartriter, som är en grupp inflammatoriska sjukdomar där rygg och leder kan påverkas.3
Psoriasis i huden kan vara lindrig vid psoriasisartrit, och hud- och ledsjukdomen behöver inte följa varandra.4 Hos vissa kommer ledsymtomen före hudsymtomen.1 I ungefär 10 procent av fallen saknas hudsjukdom helt, även om psoriasis kan finnas i släkten eller ha funnits tidigare.2
Cirka 2–4 procent av Sveriges befolkning har hudpsoriasis. Mellan 20 och 30 procent av personer med hudpsoriasis utvecklar psoriasisartrit enligt Viss. Psoriasisartrit är ungefär lika vanligt hos kvinnor och män. Sjukdomen kan börja när som helst under livet, men debuterar oftast mellan 40 och 70 års ålder.1
Psoriasisartrit kan börja i en led, några få leder eller flera leder. Ryggengagemang kan dominera sjukdomsbilden hos vissa personer. Senfästesinflammation är ett annat typiskt kännetecken. Korvfinger eller korvtå innebär svullnad av ett helt finger eller en hel tå. Inflammation i ytterlederna, alltså lederna närmast fingrarnas eller tårnas spetsar, är också typiskt för psoriasisartrit.4
Immunsystemet har en central roll vid psoriasisartrit, men den fullständiga orsaken till sjukdomen är inte känd.1 Det betyder att sjukdomen inte kan förklaras av en enda känd orsak. Genetiska faktorer bidrar till sjukdomen, och familjära ansamlingar av psoriasisartrit talar för att ärftliga faktorer påverkar sjukdomsbilden.1,2
Flera gener kan bidra till psoriasisartrit.2 Det finns en ärftlig komponent som kan vara en bidragande faktor till att utveckla psoriasisartrit.3 Några av dessa gener är också kopplade till psoriasis, till exempel HLA-Cw6. HLA-B27 är kopplat till psoriasisartrit oberoende av psoriasis i huden.2 Ärftlighet för psoriasis hos nära släktingar kan därför vara viktig när sjukdomen bedöms, även om hudförändringarna inte alltid finns samtidigt.
Led- eller mjukdelssmärta är ofta det första symtomet som gör att du söker vård. Smärtan kan komma från leder eller från vävnaderna runt lederna. Besvären kan därför kännas på olika sätt beroende på vilken del av kroppen som är inflammerad. Nattlig stelhet och smärta kan störa nattsömnen. Det kan i sin tur ge trötthet och koncentrationssvårigheter under dagen.2
Inflammationen börjar vanligtvis i små leder i händer eller fötter.2 Det kan till exempel vara leder nära fingrarnas eller tårnas yttersta delar. Även större leder kan påverkas.
Morgonstelhet kan förekomma, och stelhet kan också märkas i ryggen.1 Antalet inflammerade leder varierar:
Diagnosen ställs utifrån sjukdomshistoria och symtom på inflammatorisk smärta tillsammans med andra symtom och fynd vid undersökningen.2 Läkaren väger alltså samman flera delar, eftersom den kliniska bilden kan variera mycket.
Under samtalet kan läkaren fråga om:
Behandlingen beror bland annat på hur många leder som är inflammerade, om senfästen eller senskidor är engagerade och hur aktiv sjukdomen är. Vid lindrig sjukdom med enstaka artrit, tenosynovit eller senfästesinflammation kan COX-hämmare och lokala steroider användas. Vid bedömningen av sjukdomsaktiviteten vägs också hud, naglar och rygg in, liksom vilken effekt sjukdomen har på din förmåga att fungera. Din egen bedömning av smärta och sjukdomsaktivitet ingår i uppföljningen.2
Vilket läkemedel som passar beror på din sjukdomsbild och bedöms av läkare. En lokal kortisoninjektion kan därför vara aktuell när inflammationen är tydligt samlad till en led eller ett annat begränsat område.
Fysisk aktivitet och träning kan vara en del av stödet vid psoriasisartrit. En fysioterapeut kan ge dig ett individuellt träningsprogram.2
Vilken träning som passar dig kan påverkas av vilka leder, senfästen och vilken del av ryggen som är besvärad. Uppföljning av träningseffekten görs av fysioterapeut och läkare.
Du kan få stöd med levnadsvanor som en del av vården vid psoriasisartrit. Stöd kan erbjudas för rökstopp.1
Stöd kan också erbjudas för ökad fysisk aktivitet. Om du har riskbruk av alkohol kan du erbjudas stöd för att minska alkoholintaget. Du kan även erbjudas stöd för viktnedgång.1
Vårdcentralen gör den första bedömningen och utredningen vid misstänkt psoriasisartrit. Där kan du också följas upp om du inte behöver immunmodulerande behandling.1 Personer med psoriasisartrit kan vårdas och behandlas i primärvården.2
Om psoriasisartrit misstänks kan vårdcentralen skicka en remiss till reumatologisk öppenvård. Remissen innehåller vanligtvis uppgifter om sjukdomshistoria och undersökningsfynd, med fokus på hud, leder och rygg. Den kan också innehålla provsvar, eventuell röntgen och information om behandling som redan har getts.
I de flesta fall tar reumatologisk öppenvård över den fortsatta utredningen, diagnostiken och behandlingen. Specialistvården behövs för behandlingsalternativ som ges inom specialiserad vård.1
Om du har en fastställd diagnos och inte får tillräcklig effekt av NSAID eller lokala kortisoninjektioner bör du skötas av en reumatolog.2 Patienter som behöver antireumatisk behandling bör följas upp och behandlas hos reumatolog.
Vad betyder psoriasisartrit?
Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som är associerad med psoriasis.1 Sjukdomen kan påverka leder, senfästen och ryggen.2 Besvären kan alltså sitta i mer än själva lederna, och ryggengagemang eller senfästesinflammation kan ingå i sjukdomsbilden.
Kan jag ha sjukdomen även om huden ser normal ut?
Ungefär 10 procent av patienterna saknar hudsjukdom helt.2 Ledsymtom börjar före hudsymtomen hos 15–20 procent enligt Viss.1 Därför kan ärftlighet för psoriasis vara viktig när läkaren bedömer om besvär från leder, senfästen eller ryggen kan bero på psoriasisartrit.
Hur går en utredning till?
Diagnosen ställs inom specialiserad vård genom kombinationen av led-, senfäste- eller ryggsjukdom och egen psoriasis eller ärftlighet för psoriasis.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Infektioner kan vara en möjlig bidragande faktor till psoriasisartrit. Streptokocker har särskilt studerats som en möjlig utlösande faktor, eftersom vissa streptokockstammar kan utlösa guttat psoriasis.2
Många personer med psoriasisartrit uppger att stress har upplevts som en utlösande eller bidragande faktor. En möjlig förklaring som har föreslagits är att detta kan ha samband med att neuropeptider frisätts.2
Fetma anges som en möjlig faktor som kan bidra till psoriasisartrit.1 En skada på en led eller på vävnader nära leden kan hos vissa personer också bidra till sjukdomsbilden.2
De här faktorerna kan alltså förekomma tillsammans med sjukdomen, men de förklarar inte ensamma varför en viss person får psoriasisartrit. Den fullständiga orsaken är fortfarande inte känd.1
Senfästesinflammation är ett vanligt debutsymtom. Den sitter särskilt ofta vid hälsenan eller där senan under foten fäster.2 Senfästesinflammation kan även förekomma runt knä, armbåge, axel, häl eller fotsula.
Ett helt svullet finger eller en hel svullen tå kallas korvfinger eller korvtå.2 Svullnaden omfattar då hela fingret eller hela tån, inte bara en enskild led. Inflammation i senskidor kan också förekomma, bland annat i händer eller fötter.1
Naglarna kan förändras. Förändringarna kan vara nageldystrofi, att nageln lossnar, gropar i nageln eller gulbruna fläckar.1 Nagelförändringar kan förekomma tillsammans med besvär från lederna längst ut på fingrarna.
Ryggengagemang kan ge en inflammatorisk ryggsmärta. Den blir ofta värre när du vilar och på natten, men bättre när du är aktiv. Smärtan kan sitta i skinkorna och växla mellan sidorna.1 Den kan också upplevas som dov, diffus och djup.
Psoriasis i huden förekommer hos 80–90 procent av personer med psoriasisartrit. Hudförändringarna kan vara fjällande fläckar, och psoriasis kan ibland vara diskret. Cirka 10 procent har helt normal hud.2 Hudbesvär och ledbesvär behöver därför inte komma samtidigt.
Ögoninflammation i form av irit kan förekomma.2 Även inflammation i tarmen kan förekomma tillsammans med psoriasisartrit. Symtomen kan alltså komma från leder, senfästen, rygg, hud, naglar eller ögon och kan se olika ut från person till person.
Kroppsundersökningen omfattar bland annat hud, hårbotten, hörselgång, naglar, leder, senfästen, senor och rygg.4 Läkaren kan särskilt leta efter psoriasisförändringar, nagelförändringar, svullnad av ett helt finger eller en hel tå, ömhet över senfästen och nedsatt rörlighet i ryggen. Artrit ska diagnostiseras av läkare.2
Blodproverna hjälper läkaren att bedöma om det finns inflammation och att överväga andra sjukdomar. De viktigaste proverna är sänkningsreaktion (SR), C-reaktivt protein (CRP) och blodstatus. Inflammationsproverna är ofta ospecifika och kan vara förhöjda hos ungefär 40 procent av patienterna.1
RF och anti-CCP kan tas när läkaren behöver skilja psoriasisartrit från reumatoid artrit. Urat kan tas när gikt behöver övervägas.4 Om en led är svullen kan ledpunktion bli aktuell för att undersöka ledvätskan vid misstanke om infektion eller kristallartrit.
Slätröntgen av perifera leder kan göras utifrån vilka leder som är påverkade. Undersökningen kan användas för differentialdiagnostik och för att bedöma sjukdomens prognos. MR av ländrygg och bäckenleder kan göras vid ryggengagemang.4
CASPAR-kriterierna är ett klassifikationsstöd som kan hjälpa till vid diagnostiken. För att kriterierna ska kunna användas krävs inflammatorisk ledsjukdom och minst tre poäng från flera möjliga fynd:4
CASPAR-kriterierna är framför allt avsedda för klassifikation, men kan användas som stöd vid diagnostik.2 De ersätter inte läkarens samlade bedömning.
Flera andra sjukdomar kan ge liknande besvär och behöver därför övervägas i utredningen. Reumatoid artrit är en differentialdiagnos. Även artros, gikt, reaktiv artrit och andra former av spondylartrit kan behöva övervägas.1
Om flera leder är inflammerade, om inflammationsvärdena är förhöjda eller om sjukdomen är mer aktiv kan sjukdomsmodifierande läkemedel bli aktuella. Dessa läkemedel kallas också DMARD-läkemedel. Målet är att påverka själva sjukdomsaktiviteten, inte bara att lindra smärtan.
När behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel behövs följs du av reumatolog. Vid behandling med sulfasalazin kontrolleras blodprover regelbundet under den första tiden, bland annat för att upptäcka eventuella biverkningar.
Biologiska och målinriktade läkemedel används när sjukdomen fortfarande är aktiv trots tidigare behandling eller när andra läkemedel inte passar. De kan påverka olika delar av immunförsvarets inflammationssignaler.
TNF-hämmare används vanligen först bland biologiska läkemedel. Om den första TNF-hämmaren inte fungerar kan en andra TNF-hämmare prövas, eller så kan behandlingen bytas till exempelvis en IL-17-hämmare eller en JAK-hämmare. IL-23-hämmare och ustekinumab kan bli aktuella i ett senare behandlingssteg.
Valet påverkas av vilka delar av sjukdomen som är mest aktiva. Hud, leder, senfästen, naglar och rygg kan behöva vägas samman när behandlingen väljs. En IL-17-hämmare eller en IL-23-hämmare kan vara särskilt intressant när psoriasis i huden är svår. Apremilast är däremot främst ett alternativ vid lindrig sjukdom när biologiska DMARD-läkemedel eller JAK-hämmare inte bedöms lämpliga.
Inför behandling kontrolleras bland annat blodstatus, ALAT, kreatinin och lungröntgen.4
Inför det första biologiska eller målinriktade DMARD-läkemedlet görs screening för tuberkulos och hepatit B.4 Screening för tuberkulos omfattar bland annat frågor om tidigare exponering, lungröntgen och ett blodprov som kallas IGRA.
Behandlingen följs regelbundet av reumatolog. Uppföljningen omfattar bland annat sjukdomsaktivitet, leder, senfästen, korvfingrar eller korvtår, hud, SR och CRP. Även smärta, funktion och andra sjukdomsmanifestationer kan bedömas vid återbesöken.
Uppföljningen kan också innehålla regelbunden provtagning och bedömning av associerade sjukdomsmanifestationer från hud, tarm och ögon. Genom upprepade bedömningar kan läkaren följa både sjukdomens aktivitet och effekten av behandlingen. Vid behov görs också regelbunden provtagning under uppföljningen.4
Metabol och hjärt-kärlsjukdom är vanligare hos personer med psoriasisartrit. Därför kartläggs och behandlas riskfaktorer för sådana sjukdomar. Även annan samsjuklighet, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller ögoninflammation, kan behöva uppmärksammas under uppföljningen.
Erosiv sjukdom innebär att sjukdomen kan ge skador i lederna. På lång sikt kan detta bidra till sämre fysisk funktion. Psoriasis arthritis mutilans är en ovanlig form med uttalad nedbrytning av ben och ledstrukturer i små leder i fingrar och tår. Därför är regelbunden uppföljning viktig när du har en aktiv sjukdom eller förändringar som kan tyda på ledskada.
Det är vanligt att flera yrkesgrupper samarbetar kring information, fysisk aktivitet, träning och hälsosamma levnadsvanor. Be om stöd om du vill förändra någon levnadsvana.
En patientskola kan ge information om psoriasisartrit och ergonomi i arbetet.2 Ett behandlingsteam med sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator kan vara en viktig resurs i den icke-farmakologiska behandlingen.4 Ergonomi kan handla om hur arbetet kan anpassas för att minska belastningen i vardagen.
Arbetsterapeut kan bidra med råd om hjälpmedel.4 Teamet kan också ge råd om handträning och eventuella hjälpmedel.
Om dina besvär gör det svårt att arbeta eller fungera i vardagen kan du ta upp det med vården, som kan bedöma vilket stöd du behöver.
Behandlingen kan omfatta flera yrkesgrupper. En sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator kan ingå i behandlingsteamet.4 Teamet kan bland annat bidra med information, fysisk aktivitet och träning, handträning samt hjälpmedel.
En hudläkare kan vara aktuell om du har nagelengagemang.4 I sådana fall kan remiss skickas till hudläkare, alternativt till reumatolog beroende på situationen.
Det finns inget enskilt specifikt laboratorieprov som ensamt bekräftar diagnosen.3 CASPAR-klassifikationskriterier kan vara en hjälp vid diagnostik. Provtagningen kan bland annat omfatta SR, CRP och blodstatus.4 Blodprover kan ändå ingå i utredningen, bland annat för att bedöma inflammation eller skilja psoriasisartrit från andra sjukdomar.
Vilka läkemedel kan bli aktuella?
Vid lindrig sjukdom kan COX-hämmare och lokala steroider användas.4 Behandlingen väljs utifrån sjukdomens omfattning och vilka delar av kroppen som är påverkade.
Vid mer utbredd eller aktiv sjukdom kan sjukdomsmodifierande läkemedel och biologiska läkemedel bli aktuella.4 Sådan behandling kan behövas när sjukdomen påverkar flera områden eller när den inflammatoriska aktiviteten är hög. Läs mer i avsnittet om behandling vid psoriasisartrit.