Sjögrens sjukdom är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad, framför allt spottkörtlarna och tårkörtlarna. Sjukdomen finns kvar hela livet, men behandling kan lindra besvären och göra symtomen lättare att hantera.
Sjögrens sjukdom är en autoimmun sjukdom. Det betyder att immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad i stället för att bara skydda kroppen mot sådant som kan göra dig sjuk.1 Vid Sjögrens sjukdom riktas angreppet framför allt mot de körtlar som bildar vätska och sekret.
Sjukdomen påverkar särskilt spottkörtlarna och tårkörtlarna.1 När körtlarna fungerar sämre bildas mindre saliv och tårvätska. Det kan leda till torrhet i munnen och ögonen, som är de vanligaste besvären vid sjukdomen. Även andra körtlar i hud och slemhinnor kan påverkas.
Sjögrens sjukdom finns kvar hela livet. Det går inte att bota sjukdomen, men behandling kan lindra olika besvär.1 Hur sjukdomen märks och hur mycket den påverkar dig kan förändras över tid.
Sjukdomen påverkar människor olika. Vissa har framför allt torrhet, medan andra också kan få trötthet, värk eller besvär från andra delar av kroppen. Inre organ som mage och tarm, lungor, nervsystem och njurar kan påverkas, men det är mindre vanligt.
Sjögrens sjukdom delas in i primär och sekundär sjukdom. Skillnaden handlar om huruvida du samtidigt har en annan reumatisk sjukdom.
Sekundär Sjögrens sjukdom kan till exempel förekomma tillsammans med ledgångsreumatism eller systemisk lupus erythematosus, som också kallas SLE.1 Primär Sjögrens sjukdom har tidigare kallats primärt Sjögrens syndrom.
Primär Sjögrens sjukdom har en prevalens på cirka 0,05 procent av befolkningen.2 Det betyder att ungefär fem personer av 10 000 har sjukdomen, räknat på den angivna förekomsten.
Minst 90 procent av patienterna med primär Sjögrens sjukdom är kvinnor.2 Sjukdomen kan börja i olika åldrar, men den vanligaste åldern när sjukdomen börjar är omkring 50 år. Det är mycket ovanligt att barn får Sjögrens sjukdom.
Sjukdomen kan komma i perioder med mer besvär och perioder med mindre besvär. När sjukdomen blir mer intensiv kallas perioden för ett skov.1 Tröttheten kan också komma i perioder.
De flesta med Sjögrens sjukdom utvecklar inte symtom från inre organ.3 Enligt en patientorganisation utvecklar 70–80 procent inga sådana symtom. Uppgifterna kan skilja sig mellan olika undersökningar, men de visar att besvär från inre organ inte drabbar de flesta.
Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och ser olika ut för olika personer. För vissa är torrhet det mest framträdande, medan andra främst märker hur trötthet eller värk påverkar vardagen. Det är därför inte möjligt att beskriva ett enda sjukdomsförlopp som gäller för alla.
De flesta med Sjögrens sjukdom har samma livslängd som befolkningen i övrigt.4 Sjukdomen är oftast inte livshotande, även om vissa personer kan få mer omfattande sjukdom eller andra sjukdomar samtidigt.
Sjukdomen påverkar människor olika och kan ibland påverka vardagen.4 Torrhet kan göra det svårare att äta eller använda ögonen under längre stunder, medan trötthet och värk kan påverka arbete, fritid och sociala aktiviteter. Hur mycket vardagen påverkas beror på vilka besvär du har och hur uttalade de är.
Det finns bra hjälp att få för att lindra besvären, även om sjukdomen finns kvar. Uppföljning kan behövas över tid eftersom sjukdomens besvär och påverkan kan förändras.
Den exakta orsaken till Sjögrens sjukdom är inte känd.1 Forskare tror att flera olika faktorer kan ha betydelse, men det går inte att säga att en enda faktor orsakar sjukdomen.
Vid Sjögrens sjukdom angriper immunförsvaret körtlar som producerar vätska. I immunreaktionen deltar framför allt lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. Kroppen kan också bilda autoantikroppar, bland annat mot ämnen som kallas SSA och SSB. Inflammationen i körtlarna gör att de fungerar sämre och producerar mindre mängd vätska. Det gäller framför allt körtlar som bildar saliv och tårvätska. Inflammationen gör att körtlarna fungerar sämre och bildar mindre mängd vätska.2
Genetiska faktorer kan bidra till att kroppen bildar autoantikroppar och till att sjukdomen utvecklas.2 Att det finns genetiska faktorer betyder inte att sjukdomen säkert förs vidare från en förälder till ett barn.
Vissa virus har föreslagits kunna utlösa Sjögrens sjukdom, men detta är inte fullt bevisat.2 Det betyder att virus kan vara en möjlig del av förklaringen, men att sambandet ännu inte är säkert fastställt.
Sjögrens sjukdom kan ge besvär från flera olika delar av kroppen. Torrhet är ett vanligt symtom, men besvären kan se olika ut för olika personer. Flera av symtomen kan också ha andra orsaker än Sjögrens sjukdom.
Torra ögon kan också kännas trötta eller som om det finns grus i dem. Ögonen kan bli röda, göra ont när du blinkar och bli känsliga för rök, luftdrag och starkt ljus. Muntorrhet kan göra att maten smakar annorlunda. Torrhet i näsan och halsen kan även påverka luktsinnet.
Vid det första läkarbesöket får du berätta vilka besvär du har. Läkaren frågar också om andra sjukdomar, läkemedel och ärftliga sjukdomar i släkten.1 Det är bra att berätta om alla besvär du har, även om de verkar höra ihop med olika delar av kroppen.
Läkaren gör en kroppsundersökning innan det bestäms vilka andra undersökningar som ska göras.1 Därefter kan du behöva undersökningar som mäter mängden saliv och tårvätska. Sådana undersökningar görs oftast på olika specialistkliniker på sjukhus och hos tandläkare.
Det finns inte några diagnostiska kriterier för Sjögrens sjukdom, utan diagnosen ställs av läkaren utifrån den typiska kliniska bilden, laboratoriefynd och andra objektiva mätmetoder. Klassifikationskriterier används främst i forskning, men klassifikationskriterier och diagnos sammanfaller ofta. Klassifikationskriterierna kan bland annat väga samman fynd från läppbiopsi, antikroppar mot SSA, Schirmers test och mätning av saliv i vila. De används för att beskriva vilka personer som kan räknas med i forskningsstudier och är inte samma sak som diagnostiska kriterier.2
Salivproduktionen kan mätas på två sätt. Vid vilomätning av saliv sitter du lutad över en mugg med halvöppen mun i 15 minuter och låter saliven rinna ut.1
Det finns ingen behandling som botar primär Sjögrens sjukdom, och behandlingen är därför i hög grad symtomatisk.2 Målet är att lindra torrheten och göra vardagen lättare.
Torrhet i ögonen kan behandlas med tårersättningsmedel med olika tjocklek. Vid svårare besvär kan ögonläkare skriva ut ögondroppar med ciklosporin. Tårkanalspluggar är en annan behandling som kan hjälpa till att behålla den tårvätska som finns kvar på ögats yta. Om ögondroppar med tårersättningsmedel inte ger tillräcklig lindring kan ögonläkare förskriva ögondroppar med ciklosporin.2
Muntorrhet kan göra det svårare att svälja och prata, och därför kan det vara hjälpsamt att återfukta munnen regelbundet. Skölj munnen ofta och drick mer vatten än du brukar. Det kan också vara bra att dricka kolsyrat vatten för att öka mängden saliv.1
Muntorrhet ökar risken för karies, så välj gärna sockerfria produkter. Extra fluorid kan behövas, till exempel i form av receptfria sugtabletter, flytande lösningar eller tandkräm med extra mycket fluorid.1
Noggrann munhygien och regelbundna tandläkarbesök är viktiga när du har muntorrhet.2 Borsta och gör rent mellan tänderna regelbundet, och prata med tandläkaren om vilka produkter som passar dig. Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag för förebyggande tandvård om du har Sjögrens sjukdom.1
Torra ögon kan bli mer känsliga för rök, luftdrag och starkt ljus. Använd solglasögon och undvik luftdrag om du har torra ögon i miljöer med starkt ljus. Tårersättning kan smörja och fukta ögat. Om du ska använda tårersättning under längre tid bör du välja ett medel utan konserveringsmedel, eftersom ögonen annars kan bli irriterade.
Vårdcentralen är vanligtvis en bra första kontakt om du behöver hjälp med Sjögrens sjukdom. Allmänläkaren på vårdcentralen brukar hålla i utredningen och kan samordna kontakten med andra vårdgivare när det behövs.3
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1 Rådgivningen kan hjälpa dig att förstå vilken mottagning som kan vara lämplig för dina besvär.
Flera yrkesgrupper kan behöva medverka i vården vid Sjögrens sjukdom. Det kan vara allmänläkare, reumatolog, ögonläkare och tandläkare.3
En reumatolog kan medverka när sjukdomen behöver bedömas inom reumatologin. Ögonläkare och tandläkare kan bidra med bedömning av ögon och mun. Vid neurologiska symtom rekommenderas kontakt med neurolog.2
Vilka vårdgivare du träffar beror på vilka besvär du har och vilken utredning eller uppföljning som behövs. Du kan behöva ha kontakt med flera mottagningar över tid.
Vid primär Sjögrens sjukdom finns sjukdomen som en ensam sjukdom, utan en annan reumatisk sjukdom. Vid sekundär Sjögrens sjukdom finns sjukdomen tillsammans med en annan reumatisk sjukdom, till exempel ledgångsreumatism eller SLE. Indelningen beskriver alltså om en annan reumatisk sjukdom finns samtidigt.2
Sjögrens sjukdom brukar inte påverka förmågan att bli gravid. Det kan vara svårt att bli gravid om du samtidigt har andra sjukdomar eller tar något läkemedel.1 Om du planerar en graviditet är det viktigt att berätta det för den vårdpersonal som följer din sjukdom, så att dina förutsättningar kan bedömas.
Det finns ingen botande behandling för Sjögrens sjukdom.3 Det finns olika läkemedel som kan lindra symtomen vid Sjögrens sjukdom.1 Vilken behandling som behövs beror på vilka symtom du har och hur mycket de påverkar din vardag. Behandlingen riktas i stället mot de symtom du har och mot hur mycket de påverkar din vardag.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sekundär Sjögrens sjukdom kan förekomma tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar. Den kan till exempel förekomma tillsammans med ledgångsreumatism eller SLE.1 När Sjögrens sjukdom förekommer tillsammans med en annan reumatisk sjukdom brukar den kallas sekundär Sjögrens sjukdom.
Primär Sjögrens sjukdom innebär däremot att sjukdomen finns som en ensam sjukdom.1 Att sjukdomen är primär eller sekundär beskriver alltså sambandet med andra reumatiska sjukdomar, inte varför immunförsvaret börjar reagera på det här sättet.
Sjögrens sjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män. Den kan komma när som helst i livet, men är vanligast hos kvinnor mellan 40 och 60 år.1
Det är mycket ovanligt att barn får Sjögrens sjukdom.1 Ålder och kön är ändå bara faktorer som påverkar hur vanligt sjukdomen är; de kan inte avgöra om en enskild person kommer att få sjukdomen.
Det förekommer att flera personer i samma släkt har Sjögrens sjukdom.1 Ärftligheten verkar alltså handla om en ökad mottaglighet, snarare än att sjukdomen förs vidare på ett enkelt och säkert sätt. Även om en biologisk förälder eller ett syskon har sjukdomen betyder det därför inte att du kommer att utveckla den.5 Det talar för att ärftlighet kan ha betydelse, men en familjemedlem med sjukdomen innebär inte att du säkert kommer att få den.
Många med Sjögrens sjukdom blir mycket trötta. Tröttheten kan vara tydligare under vissa perioder. Det är vanligt att få ont i lederna, framför allt i händerna och fingrarna.1 Värken kommer ofta i perioder och oftast på morgonen.
Du kan också få svullna leder och muskelvärk i armarna och benen. Muskelvärk är ett vanligt symtom, och vissa får ett mer utbrett smärttillstånd. Neuropati betyder påverkan på nerver och kan ge olika typer av känselbesvär.
Sjögrens sjukdom kan ibland påverka andra delar av kroppen än ögon, mun, näsa, hals, hud och underliv. De flesta med sjukdomen utvecklar inte symtom från inre organ.
Lungpåverkan kan innebära inflammation i lungorna. Njurpåverkan kan bland annat visa sig som njurinflammation eller njursten. Lymfom är en cancersjukdom i lymfsystemet och är ovanlig vid Sjögrens sjukdom. Du kan också få besvär från magen och tarmarna. Det kan innebära illamående eller ont i magen.1
Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har Sjögrens sjukdom. Kontakta också en vårdcentral om du under två till tre månader har varit torrare än vanligt i ögonen, munnen eller underlivet.1
Besvär med torra ögon, mun, näsa, hals eller underliv kan ha andra orsaker än Sjögrens sjukdom. Därför behöver besvären bedömas i vården om de kvarstår eller om du misstänker sjukdomen.
Vid den andra mätningen tuggar du ett slags tuggummi i fem minuter och spottar saliven i en mugg under tiden.1 Därefter mäter läkaren hur mycket saliv som finns i muggen.
Tårvätskan kan mätas med Schirmers test. Då sätter läkaren ett tunt papper innanför det nedre ögonlocket och du stänger ögonlocken. Efter fem minuter mäter läkaren hur mycket av papperet som har fuktats av tårvätskan.1
Ett annat test görs med färgade ögondroppar. Dropparna gör att läkaren kan se om det finns skador på ögats yta som beror på torra ögon.1
Du får lämna blodprov för att se om du har antikroppar som kan betyda att du har Sjögrens sjukdom eller en annan reumatisk sjukdom, till exempel SLE.1 Antikroppar mot SSA och SSB kan förekomma vid Sjögrens sjukdom.
Vid en läppbiopsi får du först bedövning på insidan av underläppen.1 Läkaren tar sedan en liten bit från spottkörtlarna och skickar provet till ett laboratorium för analys. Vid undersökningen kan man se om det finns en inflammation i de små spottkörtlarna.
Utredningen kan behöva utesluta andra tillstånd som ger liknande besvär.2 Infektioner, sarkoidos, diabetes, lymfom och vissa läkemedel kan till exempel ge torrhet eller andra besvär som liknar Sjögrens sjukdom.
Under utredningen kan läkaren också bedöma om andra organsystem är påverkade. Läkaren kan undersöka lymfkörtlar och spottkörtlar samt bedöma om det finns tecken på andra sjukdomsbesvär.
Minst en gång bör du få en bedömning av en ögonläkare med specialistkompetens.2 Ögonläkaren kan undersöka ögonen och bedöma graden av ögontorrhet och eventuella skador på ögats yta.
Kortison eller andra inflammationsdämpande läkemedel kan användas vid inflammation i kroppen.1 Kortison kan ges som tabletter eller som sprutor, beroende på vilken inflammation som ska behandlas.
Vid ledsmärta kan sjukgymnastik och fysisk aktivitet ingå i behandlingen.1 Tillsammans med en fysioterapeut kan du få ett träningsprogram med övningar som är anpassade efter dina ledbesvär.
Behandlingen av trötthet kan behöva bestå av flera insatser samtidigt.2 Aerob träning, behandling av värk och sömnskola kan ingå, och i vissa fall kan även behandling av depression eller inflammation behövas.
Läkemedel som dämpar immunförsvaret kan ibland användas vid sjukdomstecken utanför körtlarna. Sådan behandling kan bli aktuell även om läkemedlen inte formellt är godkända för primär Sjögrens sjukdom.
Vid svårare vaskulit eller påverkan på inre organ kan antireumatiska läkemedel som azatioprin eller rituximab bli aktuella.2 Behandlingen väljs utifrån vilka organ som är påverkade och hur aktiv sjukdomen är.
Behandlingsresistent lungengagemang, artrit, neuropati eller vaskulit kan behandlas med rituximab.2 Rituximab kan också användas vid behandlingsresistenta inflammationer i spottkörtlarna och vid svårbehandlad perifer neuropati.
Vid inflammatorisk lungsjukdom kan kortison, azatioprin, metotrexat eller andra inflammationsdämpande läkemedel bli aktuella. Om du har neurologiska symtom kan bedömningen behöva göras tillsammans med en neurolog. Vid vissa former av påverkan på nervsystemet kan behandling med kortison eller rituximab bli aktuell.2 Vid påverkan på nervsystemet kan behandlingen behöva bedömas tillsammans med neurolog och reumatolog.
När sjukdomen påverkar flera organ kan behandlingen behöva skötas av en reumatologmottagning. Läkemedel som dämpar immunförsvaret kan kräva regelbunden kontroll av sjukdomens aktivitet och av eventuella biverkningar.
Personer med Sjögrens sjukdom behöver regelbundna läkarkontroller.1 Vid kontrollerna kan behovet av behandling följas och nya tecken på sjukdomsaktivitet uppmärksammas.
Patienter med systemiska manifestationer eller riskfaktorer för lymfom kan följas upp på reumatologmottagning.2 Uppföljningen kan ibland ske med glesa intervall, men du kan behöva höra av dig mellan besöken om sjukdomen blir mer aktiv eller behandlingen inte längre hjälper.
Ögon, mun och tänder kan behöva följas upp av ögonläkare och tandvård eftersom torrheten kan kräva återkommande behandling. Vid mer omfattande sjukdom kan flera yrkesgrupper behöva samarbeta kring behandlingen.
Receptfria glidmedel kan prövas om du är torr i underlivet.1 De finns att köpa på apotek. Fuktkräm kan användas vid torr hud, som annars kan klia och bli irriterad. Smörjande olja kan användas vid torr näsa.3
Lugn motion som promenader, cykling eller träning i varmvattenbassäng kan hjälpa om du har ledvärk. Sådan motion kan också hjälpa mot trötthet.1 Fysisk aktivitet och sjukgymnastik kan ingå i egenvården vid ledsmärta.
Tröttheten kan komma i perioder, och det kan hjälpa att planera vardagen så att vila och aktivitet balanseras. Många behöver avsätta tid för vila för att orka vara aktiva. Du kan behöva anpassa aktiviteter, arbetstider eller arbetsuppgifter efter hur du mår. Det kan hjälpa att vara öppen i din omgivning med hur du mår och vilken dagsform du har. Försök att ha en öppen dialog med din arbetsgivare så att ni vid behov kan göra anpassningar gällande exempelvis arbetsuppgifter och arbetstider.3
En luftfuktare på nattduksbordet kan hjälpa mot torra slemhinnor på natten.3 Rökning och längre vistelser i rökiga, torra, dammiga eller blåsiga miljöer kan förvärra besvären och bör undvikas.4 Det kan vara praktiskt att ha med dig vatten, ögondroppar, salivstimulerande tabletter eller tuggummi när du är ute eller ska prata länge.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.1
Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i din vård. Ställ frågor om informationen behöver förklaras, och berätta vilka besvär som påverkar dig mest. Du kan också fråga hur vården planeras och vilken mottagning som ansvarar för nästa steg. Du ska till exempel få information om vilka vårdalternativ som finns och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1