Vaskulit är en grupp sjukdomar där blodkärl är inflammerade, och inflammationen kan finnas i stora och små blodkärl i kroppens alla delar. Det finns behandling som dämpar inflammationen och hindrar den från att komma tillbaka, och många personer med vaskulit kan leva ett bra liv.
Vaskulit är en grupp sjukdomar som innebär att blodkärl är inflammerade. Inflammationen kan finnas i ett eller flera av kroppens blodkärl. Den kan finnas i både stora och små blodkärl och i kroppens alla delar.1
Blodkärlen kan finnas i olika organ och vävnader. När blodkärlen är inflammerade kan organ påverkas, och vaskulit kan göra att dina organ skadas allvarligt.1
Det finns flera olika former av vaskulit. Vaskuliter klassificeras främst beroende på storleken på de kärl som drabbas.2 Det betyder att indelningen framför allt utgår från om inflammationen finns i små, medelstora eller stora blodkärl.
Det finns också former där varierade blodkärl påverkas, där inflammationen främst finns i ett organ eller där vaskuliten hör ihop med en annan sjukdom. Exempel på sådana grupper är:
Symtomen varierar beroende på vilka blodkärl som är inflammerade. Vilka symtom du får beror också på i vilket eller i vilka organ inflammationen finns.1
Vaskulit kan därför ge olika sjukdomsbilder hos olika personer. Inflammationen kan finnas i nervsystemet, och flera olika organ kan påverkas. Det finns fler än 30 typer av vaskulit.3
Vaskulitsjukdomarna är mycket ovanliga.4 Det finns alltså många olika former, men sjukdomsgruppen är som helhet sällsynt.
Den vanligaste formen av vaskulit hos barn är Henoch-Schönleins purpura. Vid Henoch-Schönleins purpura finns inflammation i små blodkärl i huden och inre kroppsorgan.1
Den vanligaste formen av vaskulit hos vuxna är temporalisarterit.1 Temporalisarterit kallas också jättecellsarterit och är en inflammation i pulsådern i tinningen. I avsnitten om symtom, undersökning och behandling kan du läsa mer om vaskulit.
Vaskulit är en autoimmun sjukdom. Det betyder att immunförsvaret av misstag angriper kroppens egna vävnader i stället för att skydda dem.3
För vissa personer utvecklas vaskulit utan att vården kan hitta någon orsak eller utlösande faktor.3 Det betyder att det inte alltid går att säga varför just du har fått sjukdomen. Det finns därför inte heller något säkert sätt att förutsäga vem som kommer att utveckla vaskulit.
Immunförsvaret kan påverka blodkärlen på flera olika sätt. Vid vissa former kan immunkomplex eller komplement lagras i blodkärlens väggar.2 Vid andra former kan särskilda antikroppar eller ett immunsvar som leder till granulom bidra till inflammationen. Mikroorganismer eller en lokal tumör kan också vara kopplade till vissa sekundära vaskuliter.
Flera olika tillstånd och behandlingar kan vara utlösande faktorer för vaskulit:
Symtom vid vaskulit kan komma snabbt, men de kan också utvecklas över tid. Vanliga symtom är huvudvärk, trötthet och feber. Du kan också gå ner i vikt utan tydlig orsak.1
Vilka symtom du får beror på vilka blodkärl som är påverkade och hur allvarlig inflammationen är.3 Därför kan besvären se olika ut från person till person. Inflammationen kan också finnas i nervsystemet.1 Det betyder att symtomen inte alltid kommer från ett enskilt organ, utan kan märkas på olika sätt beroende på vilka delar av kroppen som påverkas.
Luftvägarna kan påverkas när blodkärlen i lungorna är inflammerade. Bihålorna, näsan och stämbanden kan också påverkas. Astma kan förekomma.
Utredningen börjar med att läkaren frågar om dina besvär och när du först märkte dem.3 En kroppsundersökning ingår också när läkaren utreder om det kan vara vaskulit.1 Du kan behöva genomgå flera undersökningar innan läkaren kan ställa diagnosen. Utredningen kan också innehålla undersökningar som kontrollerar hur de organ som kan vara påverkade fungerar.3
Vaskulit utreds ofta som en möjlig förklaring bland flera andra tillstånd. Läkaren använder undersökningar och prover för att bedöma vad som orsakar dina besvär innan diagnosen vaskulit ställs.3
Du behöver lämna blodprov i utredningen. Blodprovet kan visa om det finns inflammation i blodet. Det kan också visa hur njurarna fungerar och om du har antikroppar.1
Behandlingen vid vaskulit går ut på att dämpa inflammationen och hindra den från att komma tillbaka.1 Målet är också att minska besvär och förebygga skador på blodkärl och organ.
Vilken behandling du får beror på dina symtom, vilken typ av vaskulit du har och hur allvarlig sjukdomen är.1 Behandlingen väljs alltså utifrån både sjukdomens form och hur den påverkar dig.
Behandlingen kan ofta delas in i två delar: när du har besvär och när du inte har besvär.1 Läkemedel kan användas för att minska besvär och förhindra skador på blodkärl och organ.
När du har besvär är målet att besvären ska försvinna.1 Då försvinner många av de symtom som beror på inflammation.
Vid svår sjukdom kan du i början behöva vård på sjukhus och läkemedel direkt i blodet.1 Vilket behov du har beror på hur svår sjukdomen är.
Följ förändringar i symtomen och skriv ned dem. Det kan göra det lättare att beskriva förändringarna vid nästa kontakt med vården. Följ den behandlingsplan som du har kommit överens om med vårdgivaren.3
Skriv gärna ned när en förändring började och hur den påverkar dig. Du kan också skriva upp frågor inför besöket. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Ställ frågor om du behöver mer information.1
Även vid symtomfrihet behövs regelbundna kontroller för att följa förändringar i blodkärlen.3 Vid uppföljningen kan du behöva lämna blodprov. Kontrollerna används för att snabbt upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka.1
Vaskulit kan komma tillbaka efter en period utan symtom.3 Var uppmärksam på nya eller förändrade symtom och berätta om dem för vårdgivaren. Besvären kan likna dem du hade när du blev sjuk första gången, och feber och trötthet är också vanligt när besvär kommer tillbaka.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har vaskulit.1 Där kan du få en första bedömning och vid behov gå vidare till annan vård. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 På 1177.se kan du också hitta information om vård och vilka mottagningar du kan kontakta.
Vid misstanke om systemisk vaskulit bör en erfaren reumatolog eller njurmedicinare konsulteras.2 De flesta vaskulitsjukdomar bör utredas, behandlas och följas upp av läkare med erfarenhet och kompetens för denna sjukdomsgrupp.
Flera yrkesgrupper kan medverka beroende på vilka delar av kroppen som är påverkade. Reumatologer, njurmedicinare, neurologer, hudläkare, ögonläkare, immunologer och radiologer eller kliniska fysiologer kan ha viktiga roller i utredning och handläggning av vaskulitsjukdomar.2 Hudbesvär kan leda till remiss till en hudläkare, medan mer omfattande symtom kan leda till remiss till en reumatolog.
Vaskulit är en grupp sjukdomar där blodkärl blir inflammerade. Inflammationen kan finnas i både stora och små blodkärl och i olika delar av kroppen.1
Den exakta orsaken till vaskulit är ofta okänd.1 Möjliga utlösare är:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En utlösande faktor betyder inte alltid att orsaken går att fastställa säkert. I många fall förblir orsaken okänd även efter en medicinsk utredning.
Vissa vaskuliter har kopplats till särskilda infektioner eller läkemedel. Polyarteritis nodosa kan ibland utlösas av en infektion som hepatit B, även om den exakta orsaken är osäker. Kryoglobulinassocierad vaskulit kan ibland uppstå efter en hepatit C-infektion. Vaskulit som beror på en reaktion mot läkemedel kan ge ett tillfälligt utslag.5
Det finns också vaskuliter som är kopplade till andra sjukdomar, till exempel reumatoid vaskulit vid reumatoid artrit.2 Vilken koppling som är aktuell beror på vilken form av vaskulit det gäller.
Ledbesvär kan sitta i olika leder. Knä- och fotleder kan till exempel bli inflammerade, svullna och ömma, och de kan också kännas varma.1
Hudförändringar kan se ut som små röda prickar eftersom små blödningar uppstår under huden. Sår med uppstående skorpor är också ett möjligt symtom. Sådana sår är vanliga vid vaskulit som orsakas av vissa läkemedel.1
När njurarnas blodkärl är inflammerade kan njurarnas funktion påverkas. Symtom på njursvikt kan då förekomma tillsammans med blod i urinen. Högt blodtryck är också vanligt vid vaskulit i njurarna.1
Påverkan på blodkärl till nerver kan göra att du förlorar styrka och funktion i en hand eller fot.1 Nervsystemet kan alltså påverkas även när besvären främst märks i en arm eller ett ben.
Vid vissa former av vaskulit kan du få domningar eller stickningar, särskilt i händer och fötter. Du kan också få muskelsmärta eller stelhet i leder.3
Vaskulit kan ge utslag, knölar eller områden med förändrad färg på huden. Buksmärta och njurproblem kan också förekomma vid vaskulit.3
Jättecellsarterit är en form av vaskulit som kan ge värk och ömhet kring tinningarna. Käkmusklerna kan göra ont när du äter. Dubbelseende eller synförlust kan också förekomma vid jättecellsarterit.5
Vaskulit kan påverka olika organ och vävnader. Besvären beror på var inflammationen finns.
Vid jättecellsarterit kan du få ömhet vid tinningarna, käksmärta när du äter, huvudvärk, dubbelseende eller synförlust. Jättecellsarterit kan leda till stroke och blindhet om den inte behandlas snabbt.5
Vilka prover du behöver beror på dina besvär och vilka delar av kroppen som kan vara påverkade. Ett urinprov kan ge läkaren ytterligare information i utredningen.
Ibland behöver läkaren undersöka ett vävnadsprov från den del av kroppen där du har besvär. Ett sådant vävnadsprov kallas biopsi.1
Vilka bild- och funktionsundersökningar som behövs beror på dina symtom. En del personer behöver undersökas med röntgen. Datortomografi av lungorna eller magen är också vanligt i vissa utredningar.1
Även andra organ kan undersökas beroende på dina symtom. Undersökningarna väljs därför utifrån vilka besvär du har.
Vid misstanke om systemisk vaskulit bör en erfaren reumatolog eller nefrolog konsulteras. De flesta vaskulitsjukdomar bör utredas av läkare med erfarenhet och kunskap om denna sjukdomsgrupp. Flera olika specialistområden kan ha viktiga roller i utredningen, till exempel neurologi, hudsjukvård, ögonsjukvård och immunologi.2
Beroende på dina symtom kan du få en remiss till en specialistläkare. Hudbesvär kan leda till remiss till en hudläkare. Mer omfattande symtom kan leda till remiss till en reumatolog.1
I behandlingen ingår ofta kortison, immunhämmande läkemedel och cytostatika, som också kallas cellgifter. Den dos cytostatika som används är lägre än vid cancerbehandling.1
Andra läkemedel som kan ingå är kortikosteroider, immunsuppressiva läkemedel eller biologiska läkemedel.3 Sådana läkemedel minskar aktiviteten i immunförsvaret och används för att behandla inflammation vid vissa former av vaskulit.
Du kan behöva täta kontroller och lämna blodprover ofta, även om du inte behöver vård på sjukhus.1 Kontrollerna kan visa hur behandlingen fungerar och om sjukdomen fortfarande är aktiv.
När du inte har besvär är målet med behandlingen att besvären inte ska komma tillbaka. Du kan ofta sakna symtom utan att sjukdomen är borta.1
Frånvaro av symtom innebär oftast inte att du är frisk från sjukdomen. Därför kan behandlingen fortsätta även under en period när du mår bättre.
Vaskulit kan gå in i remission, vilket betyder att det kan gå lång tid mellan perioder med besvär.3 Även under en sådan period kan du behöva kontroller hos läkare och lämna blodprov.
Det är vanligt att besvären kommer tillbaka. Om sjukdomen blir aktiv igen kan du behöva en annan behandling än tidigare.
Organskador som vaskulit har orsakat kan behöva behandlas separat.1 Behandlingen riktas då både mot den bakomliggande sjukdomen och mot den skada som har uppstått.
Dialys kan behövas om sjukdomen har lett till en svår njurskada.1 Vilken behandling som behövs beror på vilket organ som har påverkats och hur stor skadan är.
I början av sjukdomen är det vanligt med täta läkarbesök och behandlingar. Även när du inte längre har besvär av sjukdomen får du gå på kontroller hos en läkare och lämna blodprov.
Uppföljningen görs för att snabbt upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka.1 Kontroller och prover kan därför behövas även om du inte behöver vård på sjukhus.
Immundämpande behandling kan ge biverkningar, bland annat en högre risk att få infektioner.1 Infektioner kan behöva behandlas med antibiotika och ibland med vård på sjukhus.
Vid planerad graviditet ska du prata med din läkare eftersom behandlingen kan behöva ändras.1 Berätta gärna om graviditetsplaner i god tid, så att läkaren kan ta ställning till behandlingen.
Många kan leva ett bra liv med vaskulit. I början av sjukdomen är täta läkarbesök och behandlingar vanliga.1 För vissa kan sjukdomen läka ut, medan andra behöver fortsatta kontroller under längre tid.
Om du har kontakt med många personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt kan bland annat hjälpa till att samordna din vård.1 Du kan också be vårdpersonalen att förklara sådant som är oklart och fråga vilken uppföljning du behöver.
Det kan vara hjälpsamt att ta med en närstående till ett besök om du vill ha stöd att minnas information och frågor. Du kan be om tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 En remiss betyder att en läkare eller annan vårdpersonal skickar en förfrågan till en specialistmottagning när du behöver specialistvård.
Behandlingen beror på dina symtom, vilken typ av vaskulit du har och hur allvarlig sjukdomen är. Den innehåller ofta kortison och ibland immunhämmande läkemedel eller cytostatika. Målet är att dämpa inflammationen och hindra att den kommer tillbaka. När du har besvär är målet också att besvären ska försvinna.1 Vid behandling kan du behöva täta kontroller och lämna blodprover även om du inte behöver vård på sjukhus.