Ont i knät

Knälederna är kroppens största leder som belastas mycket varje dag. Lårbenet och skenbenet möts i knät och hålls ihop av ligament, ledkapsel och muskler. I knäleden finns även menisker som är en slags broskskiva som utjämnar belastningen över ledytan. Knäledens ligament utgörs av ett främre och ett bakre korsband som stabiliserar knät bakåt och framåt och sidoledband som stabiliserar åt sidorna. Knäskålen är ett ben som ligger inuti den stora lårmuskeln och som glider mot nedre delen av ditt lårben, vars funktion är att stabilisera knäleden.

Att du har ont i knät kan ha flera orsaker. Det behöver inte heller bara vara knät som är den bidragande orsaken, utan det kan även vara andra kroppsdelar som påverkar knäleden och ger en sekundär smärta. Olika tillstånd som kan ge snedbelastning är benlängdsskillnad, höftåkommor och möjligen också plattfothet.

Beroende på orsaken så kan symtomen vid knäbesvär variera. Smärtan kan vara plötslig och akut som exempelvis vid en skada, men kan även vara långvarig och ge återkommande besvär, eller som kommer och går i speciella situationer. Du kan ha någon form av knäbesvär om du känner igen dig i något av följande:

• det gör ont i knät när jag springer

• det gör ont i knät när jag sträcker ut eller böjer benet

• det gör ont i knät när jag går i trappor

• det gör ont när jag vrider på knät

• jag är svullen och stel i knät

• jag har ont på natten eller i vila

• jag känner mig svag och instabil i knät

• min knäled är svullen.

Nedan kan du läsa om olika typer av knäbesvär.

Hur känns ett överbelastat knä?

Överbelastning innebär att man utfört en aktivitet som knäleden eller omgivande muskler inte var vana vid. Följden kan bli att leden svullnar upp med inflammation, men även att omgivande muskler reagerar med smärta och svullnad. Överbelastningen ger en ospecifik inflammation med ledsvullnad, belastningssmärta och stelhet som följd.

Två andra vanliga överbelastningsskador är så kallat hopparknä och löparknä som är överansträngning av lårmuskelns fäste i skenbenet (ligamentum patella) respektive lårmuskeln på utsidan av knäleden (tractus iliotibialis). Hopparknä kan uppstå om du överansträngt ditt knä och senan som fäster i skenbenet strax nedom knäskålen blivit överansträngd. Då är det vanligt att få ont i den tjocka delen av senan nedanför knäskålen efter ansträngning, vid böjning och ibland även vid vila.

Löparknä innebär istället att du överbelastat knäleden vid löpträning. Då får du ont på utsidan av knäleden när du använt leden en stund, oftast ca 10 minuter in i ett träningspass.

Hur känns en skada i knät?

Knäskador kan kännas olika beroende på vilken struktur som är påverkad. Meniskskador och ledbandsskador såsom korsbandsskada uppstår oftast vid ett plötsligt våld såsom onormal vridning, vackling eller sträckning av knäleden. Vid exempelvis sidoledbandsskador får man en plötsligt påkommen smärta ofta åtföljd av svullnad, inskränkt rörlighet, belastningssmärta och ibland även instabilitet.

En meniskskada kan uppstå efter kraftigt vridvåld och ger smärta på insidan eller utsidan av knät, beroende på om det är den inre eller yttre menisken som skadats. Knät svullnar upp och ibland kan knät låsa sig. Vid korsbandsskador känns det som att något går sönder inne i knät, det gör ont och en gradvis svullnad kommer inom några timmar. Knäskålen kan hos individer med överrörlig knäskål även hoppa ur led vid en plötslig oförutsedd vridning, vilket gör mycket ont. Frakturer (benbrott) kan också uppstå på knäleden vid direkt våld. Om man till exempel ramlar hårt på sin knäskål kan en fraktur uppstå på knäskålen, en så kallad patellafraktur.

Vid överbelastningar av muskler kan smärtan vara mer molande och kännas av i framförallt idrottssamanhang. Vid långvariga åldersförändringar som artros kan smärtan variera och gå i skov beroende på aktivitetsnivån.

Artros i knät

Artros är ett tillstånd som orsakas av att ledbroskets uppbyggnad och reparation inte hinner med i den takt som ledbrosket bryts ned, exempelvis av belastning och övervikt. Det gör att du får belastningsvärk, ofta rörelsesmärta vid ansträngning och ibland vilovärk – det blir svårare att röra på knäleden på grund av att leden blir stel. Många kan känna igen sig i att knäleden är stel en liten stund efter att man suttit stilla och ska igång och röra sig. Besvären vid artros går ofta i skov vilket innebär att man kan ha bra perioder när man har ringa besvär, och dåliga perioder. Symtomen kommer oftast gradvis och förekomsten ökar med ökande ålder. Du kan läsa mer om detta tillstånd i vår guide om artros.

Vid artros är det viktigt att komma ihåg att fysioterapi är effektiv och lindrande behandling, exempelvis genom en så kallad artrosskola. Tilläggsbehandling vid artros kan innebära smärtstillande medicin och ibland kortisoninjektoner. Läs mer om artrosbehandling och artrosskola nedan.

Slemsäcksinflammation i knät

Kroppen har fullt av så kallade slemsäckar runt senor och leder. Dessa har i uppgift att underlätta rörelserna och skydda lederna. Slemsäckarna kan ibland bli irriterade vid överbelastning eller långvarigt tryck, och kan då svullna upp och bli inflammerade och ömma. Slemsäckarna kan också bli inflammerade om du lider av en reumatisk sjukdom, vilket dock är mycket ovanligt. Slemsäcksinflammation kan behandlas med såväl vila, fysioterapi, smärtstillande medicinering mot inflammationen, och ibland riktade kortisoninjektioner mot den drabbade slemsäcken.

Gikt

Gikt är en ovanlig sjukdom som drabbar äldre människor, ofta med ohälsosam diet, och innebär kraftig ledsmärta, i vanligen stortåleden. Men det kan även drabba knät. Gikt beror på att urinsyrakristaller fällts ut i ledvätskan. Om halterna av urinsyra blir för höga på grund av det du dricker eller äter kan njurarna inte ta bort ämnet fort nog, vilket gör att kristaller bildas. Gikt kännetecknas av akut påkommen ledvärk och intensiv svullnad, rodnad och palpationssmärta vilket kan göra det väldigt svårt för patienten att ta sig till läkare för behandling. Tillståndet kan hävas med antiinflammatorisk medicin, lindras och förebyggas med mediciner, samt hälso- och kostrekommendationer.

Det går att förebygga och lindra knäproblem själv genom att försöka följa nedanstående råd.

• Sträva efter normalvikt: Vid övervikt ökar belastningen på knäna och gör att du löper större risk att drabbas av exempelvis knäskador eller artros.

• Träna koordination och styrka: Genom att stärka lårmusklerna kan du stabilisera knäleden, minska belastningen på knät då den starkare muskeln tar upp belastning, samt undvika skador. Stabilitets- och balansträning gör att dina muskler runt knäna samarbetar bättre.

• Träna korrekt: Se till att alltid förbereda musklerna inför sporten du ska utöva, och använd rätt teknik för att undvika skador. Att värma upp innan träning är alltid viktigt.

• Sök vård: Om du har knäproblem är det bra att inte vänta alltför länge med att söka vård. Ju tidigare behandling sätts in desto fortare blir du helt bra igen. Detta gäller särskilt om du misstänker artros, då rätt behandling kan bromsa förloppet och lindra symtomen.

• Tejpa knät: Vid exempelvis hopparknä och löparknä upplever en del att det hjälper att tejpa på ett knäskydd med så kallad kinesiotejp, alternativt att använda olika typer av knäbandage.

Kan man träna om man har ont i knät?

Om du tränar är det viktigt att ta knäsmärta på allvar. Att ignorera knäbesvär kan leda till förvärrad smärta och ytterligare felbelastning. Om det gör ont i knät ska du under en period undvika att utföra aktiviteter som framkallar smärtan. Om besvären återkommer rekommenderas det att du kontaktar vården för behandling.

Behandling för knäbesvär kan omfatta något av exemplen nedan.

• Fysioterapi: En sjukgymnast eller så kallad fysioterapeut kan ge diagnos och individanpassad behandling om du har knäproblem eller misstänker artros. Idag kan du själv välja om du vill få digital eller fysisk fysioterapi för artros.

• Läkemedel: Ibland behövs tillägg av smärtstillande medicin om du har väldigt ont eller är väldigt svullen. I första hand receptfria läkemedel, som du kan få rådgivning om på ditt apotek.

• Operation: Du kan vid vissa typer av knäbesvär behöva genomgå en operation för att byta ut eller reparera skadade delar inuti knät.

Hur behandlas knäartros?

Trots att artros är en kronisk sjukdom, så går det att må bra och bibehålla ett aktivt liv där sjukdomen inte hindrar dig. Det är däremot viktigt att få rätt behandling för att minska symtomen och må bättre i vardagen, och att inte vänta med att söka vård. Artrosbehandling sker genom en så kallad artrosskola där du kan få personlig hjälp av en legitimerad fysioterapeut. Om du misstänker knäartros kan en fysioterapeut hjälpa till med både diagnos och behandling.

Många tror att man måste opereras för knäartros, men det stämmer inte. Handledd träning i kombination med utbildning har bevisad effekt och ger väldigt bra smärtlindring för de flesta. Denna form av fysioterapi med enkla och korta övningar bör göras dagligen för en långsiktigt positiv effekt. Då lindras besvären mer och mer över tid. Även om artros kan gå i skov så lindras besvären oavsett graden och intensiteten av artrosen.

De flesta med knäartros blir så pass bra av fysioterapi att de inte behöver opereras och många kan minska eller sluta med smärtstillande. Idag kan du själv välja om du vill gå i digital artrosskola, eller i fysisk artrosskola som du ofta kan hitta på flera vårdcentraler. Läs mer om digital fysioterapi nedan.

Du ska söka vård om du känner igen dig i något av följande:

• du har smärta i knät som inte går över trots att du vilat och tagit receptfria läkemedel

• smärtan i knäna stör ditt vardagliga liv

• smärtan i knäna begränsar dina träningsaktiviteter

• du inte kan stödja på knät

• du har svårt att sträcka ut eller böja knät och besvären kvarstår trots adekvat vila och receptfria läkemedel

• knät är svullet eller har en tydlig felställning

• du har feber och samtidigt ett rött, svullet och ömt knä.

• Vårdcentral

• Fysioterapeut, digitalt eller fysiskt

Kan knäbesvär behandlas digitalt?

En fysioterapeut kan i många fall diagnostisera olika knäbesvär digitalt samt ge tips på övningar och hjälpa till med behandling vid muskelskador, ledbandsskador eller långvariga smärttillstånd.

Tillstånd som knäartros kan exempelvis behandlas framgångsrikt digitalt. Vid digital artrosbehandling kan du ha kontakt med en fysioterapeut på distans, och du får oftast handledning i din träning via din mobil eller surfplatta.