Knät är kroppens största led och sitter mitt på benet, där lårbenet möter skenbenet. Leden består av ben, brosk, menisker och ledband, och muskler och senor hjälper den att röra sig. Knäbesvär är vanliga och kan bero på både skador och sjukdomar.
Knät sitter mitt på benet, mellan låret och underbenet. Knäleden är en av kroppens leder och hör till skelettet.1 I knäleden möts den nedre delen av lårbenet och den övre delen av skenbenet.2 Knät är kroppens största led.1
Knäleden består av skelett, brosk, menisker och ledband.3 Muskler och senor hjälper knäleden att röra sig. Knäleden är uppbyggd av flera olika typer av vävnad. Där finns ben, brosk, ledband och ledvätska.4 Ledbanden håller ihop benen och bidrar till att göra knäleden stabil.5 Det finns två korsband i knät. De hjälper till att stabilisera knät och hålla samman lårbenet med underbenet. På knäledens insida och utsida finns också ledband. De hindrar knät från att vika sig inåt eller utåt.3 Meniskerna skyddar knät och gör det stabilare.6 Knäleden består därför av flera delar som samarbetar, även om varje del har sin egen uppgift. När någon av dessa delar skadas eller påverkas kan knäbesvär uppstå. Knäbesvär är vanliga och kan förekomma i alla åldrar.4
Knäleden är uppbyggd av flera delar som tillsammans bildar själva leden. Tre ben ingår i knäleden: lårbenet, skenbenet och knäskålen.1 Lårbenet är benet i låret, medan skenbenet är ett av benen i underbenet. Knäskålen ligger framför knäleden och hör också till de tre ben som bygger upp leden.
Brosk täcker ändarna på benen i leden och ger en glatt yta som underlättar rörelse. De ytor av lårbenet, skenbenet och knäskålen som möter varandra är täckta av brosk.1 Brosket är en stark och böjlig vävnad som skyddar leden och hjälper benytorna att glida jämnt mot varandra.
Meniskerna är två kilformade delar av brosk mellan lårbenet och skenbenet. De ligger på var sin sida i knäleden. Meniskerna består av en fastare form av brosk och fungerar som stötdämpande delar mellan lårbenet och skenbenet. Meniskerna består av fiberbrosk, en fast typ av brosk som kan ta upp stötar. Brosket som täcker benändarna i leden är hyalinbrosk, som har en glatt yta. Knäskålens ledyta mot lårbenet är också täckt av brosk.1
Ledbanden ligger runt och inne i knäleden. De två sidoligamenten sitter på var sin sida av knät.1 Det ena finns på knäts insida och det andra på knäts utsida.
Knäna har flera viktiga uppgifter när du använder benen. De hjälper benen att böjas och röra sig, samtidigt som de stödjer kroppen när du står eller rör dig.
När du går, springer eller hoppar används knäna för att föra benen framåt och ta emot kroppens belastning. Knäleden öppnas och stängs huvudsakligen i en riktning, ungefär som ett gångjärn.1 Ledbanden stabiliserar knät när foten sätts ner och hindrar knät från att röra sig i osäkra eller onaturliga riktningar.5
Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden har minskat eller försvunnit.2 Brosket kan förändras och bli ojämnt, vilket kan göra att benändarna kommer i kontakt med varandra. Då kan knät ibland kännas som att det hakar upp sig, och det kan knäppa eller knaka.
Vanliga tidiga besvär vid knäledsartros är stelhet, svullnad och ont när du går.2 Smärtan kan komma när du börjar gå efter att ha suttit eller legat stilla. Om artrosen blir kraftigare kan du också få ont när du sitter stilla eller på natten när du ska sova. Området runt knät kan kännas svullet och varmt.
Knäledsartros utvecklas ofta långsamt under många år.2 Besvären kan variera över tiden, och alla som har förändringar i brosket får inte besvär. Knäledsartros är vanligare ju äldre du blir, men det är inte åldern i sig som spelar roll utan hur länge knät har varit utsatt för sådant som kan leda till artros.
En tidigare ledskada, till exempel en korsbands- eller meniskskada, kan öka risken för knäledsartros senare.2 Även ett benbrott nära en led kan öka risken. Andra saker som kan öka risken är övervikt, ärftlighet, upprepad ensidig belastning av leden och svaga muskler.
Undersökningen börjar ofta med ett samtal om dina besvär. En vårdgivare kan fråga vilka symtom du har och när de började.5
Vid en fysisk undersökning tittar vårdgivaren på det skadade knät och bedömer hur det rör sig.5 Rörelsen kan jämföras med hur det andra knät rör sig.
Vid misstänkt knäledsartros undersöks knäledens rörlighet och om knät är svullet. Vårdgivaren bedömer också om vissa rörelser gör mer ont än andra.2 På så sätt bedöms om besvären kan bero på knäledsartros.
Vilken undersökning som behövs beror på vad som misstänks efter samtalet och den fysiska undersökningen. Vid en misstänkt ledbandsskada kan flera typer av bilddiagnostik användas.
Rörelse och rehabilitering är en viktig del av återhämtningen vid flera knäbesvär. Efter en korsbandsskada är fysioterapi den viktigaste behandlingen för att du ska bli bra. Med fysioterapi kan du träna upp knät så att det fungerar bra trots att korsbandet är skadat.3
Efter en meniskskada eller operation är det viktigt att träna upp rörligheten i knät.6 Det gäller framför allt förmågan att sträcka ut knät. Efter en skada eller operation är det också lätt att tappa styrka och balans, så träningen behöver även hjälpa dig att få tillbaka detta.
När du har knäledsartros kan fysisk aktivitet och styrketräning av benmusklerna göra mindre ont från knät. Det kan ibland göra mer ont när du börjar träna, men efter några månader brukar smärtan minska. En fysioterapeut eller läkare kan ge råd om vilken träning som passar bäst.
Du kan behöva ändra och anpassa hur du arbetar och sköter vardagssysslorna.
Vid misstanke om knäledsartros kan du kontakta en fysioterapeut eller vårdcentral. Du kan söka vård hos en fysioterapeut utan att ha remiss.2 Det kan vara en första kontakt om du tror att du har knäledsartros eller har ont i knät som inte går över.
Du kan också kontakta vårdcentralen om du misstänker en skada på korsbandet eller ledbandet och har besvär.3 Vid meniskskada kan du kontakta en vårdcentral om besvären inte minskar under de närmaste dagarna.6 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2 Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när så behövs.3
Knäleden består bland annat av lårbenet, skenbenet och knäskålen.1 I leden finns också brosk, menisker och ledband.3
Muskler och senor hjälper knäleden att röra sig.4 Ledvätska finns i leden och minskar friktionen när benändarna rör sig mot varandra.2
Knäbesvär kan bero på skador eller sjukdomar som påverkar knäts olika delar.4 Exempel är skador på ledband, menisker eller senor samt sjukdomar som påverkar leden.
Knäledsartros är den vanligaste sjukdomen som påverkar knät.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
De två korsbanden finns inne i knäleden och korsar varandra så att de bildar ett X. Korsbanden går mellan lårbenet och skenbenet. Det ena ligger längre fram och det andra längre bak i knäleden. Det främre korsbandet ligger mot knäts framsida och det bakre korsbandet mot knäts baksida.1
Ledbanden är stark bindväv som innehåller kollagen och elastiska fibrer.5 De förbinder lårbenet med benen i underbenet. Sidoligamenten och korsbanden är alltså olika ledband som finns på olika platser runt och inne i leden.
Knäleden innehåller muskler och nerver utöver ben, brosk och ledband.1 Musklerna runt knät består av mjuk vävnad med elastiska fibrer. Flera muskler som sitter fast i benen påverkar knäleden. Nerverna i området förmedlar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen och bidrar till känsel och muskelrörelser.
Runt de delar som möts i leden finns också ledvätska. Ledvätska minskar friktionen och hjälper benändarna att glida mot varandra.2 Den finns i ledutrymmet och bidrar till att benens brosktäckta ytor kan röra sig jämnare mot varandra.
Knäna bidrar till stabilitet och balans när du står och rör dig.1 Ledbanden hjälper till att hålla knäts ben tillsammans och stabiliserar knäleden.5 De hjälper också till att hålla knät på plats vid rörelser som annars skulle kunna bli för stora eller felriktade.
Korsbanden hjälper till att hålla underbenet på plats i knät när du rör dig.3 Sidoligamenten ger stöd åt knät från sidorna och minskar risken för att det rör sig för mycket åt sidan.1
Meniskerna kan skadas när knät vrids kraftigt.6 Det kan till exempel hända när du tränar, idrottar eller råkar vrida knät i samband med ett fall. Brosket och meniskerna blir skörare med åldern, och efter fyrtioårsåldern kan meniskerna därför skadas även vid mindre olyckor.
En meniskskada kan göra att knät fastnar i ett läge. Du kan också få ont när du sitter på huk eller vrider knät, och knät kan svullna. Ofta läker meniskskadan av sig själv, men ibland behövs behandling.6
Korsbandet kan skadas när knät vrids kraftigt. Besvären brukar komma direkt efter skadan, men kan också komma senare när du börjar med fysisk aktivitet. En korsbandsskada kan ge kraftig svullnad inom några timmar.3 Det kan också göra mycket ont och bli svårt att stödja på benet.
En ledbandsskada gör ont direkt och smärtan blir värre när knät belastas.3 Vid en större skada kan knät kännas ostadigt i vardagen och vid träning. Ledbanden kan skadas när knät vrids eller böjs åt sidan, till exempel vid fotboll, skidåkning eller ett fall.
Efter några dagar eller veckor kan smärtan och svullnaden minska efter en korsbandsskada. Därefter kan knät i stället kännas ostadigt när du går, och det kan kännas som att knät viker sig när du går nerför trappor. De flesta blir bra med fysioterapi efter en korsbands- eller ledbandsskada, men vissa kan ha besvär även efter att skadan har läkt.
Knäproblem kan ge smärta och göra det svårt att gå.4 Besvären kan bero på att någon del av knät har skadats eller drabbats av sjukdom.
Vilka besvär du får beror på orsaken. Smärta, svullnad, värme, knastrande känsla och knäppningar kan förekomma vid olika knäproblem.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får väldigt ont, har svårt att gå eller om knät svullnar kraftigt. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.3
Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om knät fastnar i ett läge efter en skada.6
Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om du inte kan stödja på knät efter en skada.6
Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om du har svårt att sträcka ut knät efter en skada.6
Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om knät svullnar upp kraftigt inom ett par timmar efter skadan.6
Vid knäledsartros behövs en röntgenundersökning inte alltid för att ställa diagnos.2 En undersökning av knät kan ibland visa kraftig knäledsartros som har funnits under flera år utan att ha gett besvär. Knäledsartros i ett tidigt skede syns inte på röntgen, och symtomen kan komma innan förändringarna syns på bilden.
Om du behöver bedömas för operation får du vanligen remiss till en ortopedklinik. På ortopedkliniken görs en mer ingående undersökning av dina knäbesvär. Bedömningen används för att avgöra om operation är ett bra alternativ.2
Vid meniskbesvär bör du undvika hastiga rörelser och aktiviteter som kan vara tunga för knät, till exempel löpning. Träningen ska inte göra mer ont dag för dag, och värken bör helst minska till dagen efter träningen.6 Om knät blir sämre när du börjar träna kan du prata med en läkare eller fysioterapeut.
Bra skor med dämpande sula kan bidra till att besvären minskar vid knäledsartros.2 Du kan också hitta sköna viloställningar, eftersom även små förändringar i vardagen kan bidra till mindre besvär.
Du kan inte förebygga alla knäskador, men det finns åtgärder som kan skydda knäts ledband bättre vid fysisk aktivitet.
Det kan också minska risken att du vrider knät om du tränar på jämna underlag. Använd den säkerhetsutrustning som behövs för den idrott du utövar.
Efter en korsbandsskada är det vanligt att gå med kryckor under de första veckorna. Efter en ledbandsskada kan du behöva använda ett knäskydd i upp till sex veckor om knät känns mycket ostadigt.3
En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge råd om hjälpmedel om du är stel eller har svårt att röra dig.2 Exempel på hjälpmedel är käpp, toalettförhöjning eller extra handtag på badrumsväggen. Vissa hjälpmedel kan du låna eller hyra.
Fysioterapi är ofta behandlingen vid meniskskada. Ibland behövs en operation, särskilt efter större olyckor eller om knät har låst sig. De flesta med ledbandsskada blir bra utan att behöva opereras.3 Vid ledbandsskada kan fysioterapi hjälpa dig att träna upp knät så att det blir starkt igen.
Det finns flera möjliga behandlingar vid knäbesvär, och valet beror bland annat på orsaken och hur allvarlig skadan är.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.3 Du kan till exempel välja en annan mottagning än den du brukar gå till. Det kan krävas remiss till läkarbesök inom den öppna specialiserade vården. Vid knäledsartros får du vanligen en remiss till en ortopedklinik om du behöver en bedömning av om du behöver bli opererad.2
De flesta med knäledsartros får hjälp av rörelseträning, fysioterapi och ökad kunskap. Fysisk aktivitet och styrketräning av benmusklerna kan minska smärtan från knät.2
Det är inte skadligt för ledbrosket att röra på sig även om smärtan tillfälligt ökar. En fysioterapeut eller läkare kan ge råd om vilken träning som passar bäst.2
Operation kan bli aktuell om du har stora besvär och inget annat hjälper. Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in en knäledsprotes.2
Vid operationen byts den skadade knäleden ut mot en konstgjord knäled av metall och plast.2