Benhinneinflammation är en skada som beror på att muskler och senor har överbelastats, trots namnet. Besvären brukar gå över av sig själva, och de flesta blir bra, även om en del kan behöva behandling.
Benhinneinflammation kan ge ont på insidan av skenbenet där muskler och senor fäster om du har överbelastat underbenet. Benhinneinflammation kallas så trots att besvären egentligen inte handlar om en inflammation, utan om en skada som beror på att muskler och senor har överbelastats.1 Tillståndet kan också kallas medialt tibiasyndrom.2 Benhinneinflammation är alltså ett namn på besvär som uppstår när muskler och senor i underbenet har överbelastats. Namnet används även om besvär som sitter på insidan av skenbenet. Det kan vara bra att göra något åt besvären så fort som möjligt för att undvika långvariga besvär.1 Läs mer om vilka symtom benhinneinflammation kan ge i avsnittet om symtom.
Förloppet kan se olika ut för olika personer. För en del går besvären över utan behandling, medan andra kan behöva hjälp för att bli bra. I avsnittet om behandling kan du läsa om vilken hjälp som kan bli aktuell. Avsnittet om egenvård handlar om vad du kan göra själv under tiden besvären går över. Information om när du kan behöva kontakta vården finns i avsnittet om när du ska söka vård.
Namnet kan därför vara något missvisande. Det viktiga är att besvären hör ihop med en överbelastning av muskler och senor i underbenet, snarare än med en inflammation.
Besvären brukar gå över av sig själva. De flesta blir bra från besvären, men en del kan behöva behandling.1 Benhinneinflammation brukar vanligtvis bli bättre inom några veckor.3
För vissa räcker det alltså med tid för att besvären ska gå över, medan andra kan behöva behandling. Läs mer i avsnitten om symtom, behandling och egenvård för information om nästa steg.
Benhinneinflammation uppstår ofta när underbenet belastas mer än vanligt.1 Det kan till exempel hända om du springer eller går mer än vanligt. Löpning och annan användning av benen kan ge upprepad belastning på skenbenet, musklerna och vävnaderna runt omkring.4
Om du inte ger kroppen tid att vila och läka kan den extra belastningen leda till mer skada. Högintensiv idrott som basket, fotboll, dans eller gymnastik belastar benen mycket och kan öka risken för benhinneinflammation. Risken kan också öka om du går, springer eller står mycket i arbetet. Om du använder benen mycket eller ökar belastningen plötsligt kan små skador förvärras när kroppen inte hinner reparera dem.
Smärtan vid benhinneinflammation kan sitta på insidan eller framsidan av underbenet.1 Den kan kännas som allt från molande värk till skarp eller stickande smärta.4
Besvären sitter alltså i underbenet och kan märkas både när du rör dig och när du vilar. Smärtan kan förvärras ju mer du använder benen.
Benen kan kännas stela när du börjar gå efter att ha suttit stilla en stund. De första stegen kan göra ont, men smärtan minskar efter att du har gått en stund. En molande värk kan komma framåt kvällen om du har gått hela dagen.
Diagnosen benhinneinflammation ställs vanligtvis genom att vårdgivaren undersöker benet och frågar om dina symtom. Vårdgivaren frågar också när smärtan eller andra symtom började och om något gör smärtan bättre eller sämre.4 Berätta gärna vilka rörelser eller aktiviteter som påverkar besvären.
Vid undersökningen kan vårdgivaren be dig röra knä, fotled och fot. Vårdgivaren kan också trycka på skenbenet eller be dig stå, gå eller hoppa.4 Du får då berätta om någon av rörelserna eller undersökningarna gör ont.
Benhinneinflammation kan vanligtvis diagnostiseras utan tester.4 Diagnosen bygger då på samtalet och den fysiska undersökningen av benet. Vid den fysiska undersökningen kan ömheten finnas diffust längs den inre, nedre och bakre delen av skenbenet. Smärtan sitter ofta där den mellersta och nedre tredjedelen av skenbenet möts. Vårdgivaren kan också bedöma om besvären stämmer med en klinisk diagnos, alltså en diagnos som främst bygger på samtalet och undersökningen.2
Ibland behövs bilddiagnostik för att undersöka andra möjliga orsaker till smärtan. Röntgen kan användas för att kontrollera att det inte finns ett brutet ben.
Fysioterapi kan vara en del av behandlingen vid benhinneinflammation. En fysioterapeut kan visa töjningar och övningar som lindrar smärtan och hjälper till att förebygga att besvären kommer tillbaka. Fysioterapi kan behövas om symtomen inte blir bättre.
Det är viktigt att ge underbenet tid att läka. Du bör vila från den aktivitet som har orsakat besvären tills du inte längre har ont. Under återhämtningen kan du välja en aktivitet som belastar underbenen mindre, till exempel cykling eller simning.
Löptekniken kan korrigeras genom att foten rullas och hälen sätts i först. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig att stärka musklerna på underbenets framsida och stretcha baksidan. En del av fysioterapin kan vara avvägd belastningsträning för att stärka vävnaden. Musklerna på underbenets framsida kan stärkas, medan baksidan kan stretchas. Det kan också ingå att inte springa på hårt underlag.
Vila från den aktivitet som har gett dig besvären tills du inte längre har ont.1 Att ge underbenen tid att läka är det bästa sättet att hantera benhinneinflammation. Intensiv fysisk aktivitet kan behöva undvikas i upp till några veckor. Ge underbenen tid att läka innan du återgår till intensiv fysisk aktivitet. Om du fortsätter att träna trots smärta kan små skador förvärras och smärtan öka.4
Fortsätt inte med träningen som orsakade benhinneinflammationen.3 Om du fortsätter att belasta underbenen trots smärta kan risken för en stressfraktur i skenbenet öka.4 Vila innebär inte att du måste vara helt stilla; välj i stället en aktivitet som belastar underbenen mindre under läkningen.
Du kan lägga en kylklamp eller en påse frysta grönsaker på skenbenet i upp till 20 minuter varannan till var tredje timme.3 Linda alltid in kylan i en tunn handduk så att den inte ligger direkt mot huden.
Om du inte blir bra från benhinneinflammation på egen hand kan du kontakta en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en fysioterapeut.1
Vilken vårdgivare som passar bäst beror bland annat på hur länge besvären har funnits och vilken hjälp du behöver. En fysioterapeut kan hjälpa vid benhinneinflammation, och fysioterapi kan innehålla råd om löpteknik, stretching och övningar.2 Läs mer i avsnittet om behandling vid benhinneinflammation.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.1
Nej, namnet benhinneinflammation används trots att besvären egentligen är en skada som beror på att muskler och senor har överbelastats.1 Benhinneinflammation kan också kallas medial tibial stress syndrome.2
Benhinneinflammation brukar inte ge långvariga följder när du har blivit bra. Det är ändå viktigt att inte fortsätta springa, träna eller idrotta trots smärta, eftersom det kan öka risken för en stressfraktur i skenbenet.4
Du bör inte återuppta träning eller idrott innan vårdgivaren har bedömt att det är säkert. Om du börjar med en ny sport eller ökar aktivitetsnivån behöver kroppen tid att reparera sig.4 Under tiden kan du välja en fysisk aktivitet som inte belastar underbenen lika mycket, till exempel cykling eller simning.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa sätt att träna och röra sig belastar benen mer än andra. Löpning eller hopp på hårda underlag ökar risken för benhinneinflammation.3 Även löpning på ojämna underlag kan öka risken.4
Risken kan alltså påverkas både av hur mycket du tränar och av hur träningen belastar benen. Skor som inte ger tillräckligt stöd eller inte passar bra kan bidra till risken vid träning.
Vissa kroppsliga förhållanden kan göra att benhinneinflammation lättare uppstår. En hög hålfot eller ökad pronation vid löpning kan predisponera för benhinneinflammation.2 Plattfot, höga fotvalv eller mycket stela fotvalv är också riskfaktorer.4
Dessa faktorer kan finnas samtidigt som en förändring i träningen eller belastningen. Det går därför inte alltid att peka ut en enda orsak till besvären.
Benhinneinflammation kan ha liknande symtom som andra besvär i underbenet, till exempel kompartmentsyndrom eller stressfraktur. Vid stressfraktur är ömheten som regel tydligt avgränsad när du trycker på området.2 Därför behöver kvarstående, tydligt förvärrad eller annorlunda smärta bedömas i vården.
De allra flesta behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva.1 Kontakta en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en fysioterapeut om du inte blir bra från besvären på egen hand.
Kontakta en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en fysioterapeut om du inte blir bra från besvären på egen hand.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma dina symtom.1 Om du har fått en skada på skenbenet eller har svår smärta i underbenet, se avsnittet om när du ska söka vård.
MR kan användas för att upptäcka små stressfrakturer som inte syns på röntgen.4 MR och skelettscintigrafi kan visa en eventuell stressfraktur tidigare än röntgen. Vilken undersökning som behövs beror på vad vårdgivaren misstänker efter samtalet och undersökningen. En röntgenundersökning kan dessutom visa en lätt förtjockning av den nedre delen av skenbenet efter längre tid. Skelettscintigrafi kan visa ett diffust upptag i området, medan MR och skelettscintigrafi kan visa en eventuell stressfraktur tidigare än röntgen.2
Andra tillstånd kan ge liknande besvär som benhinneinflammation. Kompartmentsyndrom och stressfraktur är alternativa diagnoser vid benhinneinflammation. Vid en stressfraktur är ömheten som regel tydligt avgränsad till en punkt när vårdgivaren trycker på området.2 Det skiljer sig från den mer diffusa ömhet som kan finnas vid benhinneinflammation.
Antiinflammatorisk behandling med NSAID eller coxib kan användas i tablettform eller som gel i ett akut skede.2 Receptfria NSAID kan lindra smärta och minska inflammation. Följ den information du får om läkemedlet och fråga vårdgivaren om du är osäker på vad som passar dig.
Skor och skoinlägg kan ge fötterna mer stöd. Du kan behöva stödjande skor eller skoinlägg, och vårdgivaren kan rekommendera mer stödjande skor utifrån fötternas form.
D-vitamintillskott kan rekommenderas om du har konstaterad D-vitaminbrist.
Operation kan hjälpa om du har svåra och långvariga besvär.1 Resistenta fall kan i mycket sällsynta fall behandlas med operation.
Efter en operation tar det minst tre månader innan du kan vara fysiskt aktiv som vanligt igen.1 För tidig återgång till träning kan göra att besvären kommer tillbaka och öka risken för stressfrakturer.
Under läkningen kan du byta till skonsam träning, till exempel yoga eller simning.3 Cykling eller simning är också exempel på fysisk aktivitet som inte belastar underbenen lika mycket. Även när du väljer en annan aktivitet behöver belastningen på underbenen vara lägre än vid den träning som gav besvären.1
Välj en aktivitet som känns skonsammare för underbenen och avbryt träningen om den utlöser eller förvärrar smärtan. Det är viktigt att underbenen får tid att återhämta sig efter belastning.
Använd stadiga och bra skor som är anpassade till den fysiska aktivitet du ska göra.1 Skorna bör ge fötterna bra stöd.3 Undvik skor som inte ger tillräckligt stöd eller som passar dåligt när du tränar, eftersom sådana skor kan öka risken för benhinneinflammation.4
När du börjar må bättre kan du träna på mjukare underlag om det är möjligt.3 Undvik att snabbt gå tillbaka till den träningsnivå du hade före besvären.
Återgången till din tidigare träningsnivå ska ske gradvis och inte snabbt.3 Öka aktivitetsnivån med högst 10 procent på en vecka. En långsammare ökning ger underbenen möjlighet att vänja sig vid belastningen igen. Öka inte aktivitetsnivån med mer än 10 procent under en vecka när du bygger upp träningen igen.4
Inför träning rekommenderas uppvärmning. Efter träning rekommenderas stretching.3 Att värma upp före träningen och stretcha efteråt kan hjälpa till att förebygga skador.4 Börja lugnt och öka belastningen stegvis i stället för att direkt återgå till intensiv träning.
Om besvären inte blir bättre av vila och egenvård, eller om smärtan blir värre, se avsnittet om när du ska söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.1
Du kan alltså börja med den vårdcentral, jouröppna mottagning eller fysioterapeut som passar dig. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan 1177 hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge råd om vad du kan göra själv.
Återgången till träning behöver därför anpassas efter hur kroppen återhämtar sig. Läs mer om egenvård och behandling i avsnitten om benhinneinflammation.