Mortons sjukdom innebär att en nerv i framfoten kläms, blir irriterad och svullnar, vilket kan ge smärta. Besvären kan ofta lindras med behandling, och de flesta kan hitta en kombination som hjälper.
Mortons sjukdom innebär att du har ont i främre delen av foten. Besvären beror på att en eller flera nerver kläms mellan två ben i framfoten.1 När nerven irriteras eller skadas kan vävnaden runt den bli tjockare.2 Mortons sjukdom är inte en tumör, utan en svullnad och förtjockning av den nervvävnad som redan finns. Den förtjockade och svullna nerven kan göra det smärtsamt att gå. Förändringen kan också göra det svårt att gå. Mortons sjukdom är alltså en förändring i den nervvävnad som redan finns i foten, inte ny vävnad som har vuxit på nerven.3
Namnet kan därför vara missvisande. Det handlar inte om att ny vävnad växer på nerven, utan om att den befintliga nervvävnaden svullnar och blir tjockare. Förändringen kan göra ont och göra det svårare att gå.
Förändringen sitter i en nerv mellan tåbenen och mellanfotsbenen. Den drabbade nerven finns ofta mellan de mellanfotsben som leder till tredje och fjärde tån.3 Smärtan sitter därför ofta i framfoten, mellan tårna eller under den främre delen av foten.
Mortons sjukdom kan förekomma i alla åldrar.1 Tillståndet är vanligt, och omkring en av tre personer får det någon gång i livet.3
Besvären kan ofta lindras med behandlingar som du provar själv.2 För många försvinner besvären genom att byta skor eller använda skoinlägg.1 Vilka åtgärder som passar beror på dina besvär och på hur foten påverkas i vardagen.
Mortons sjukdom uppstår när en nerv mellan tåbenen blir irriterad och svullnar.3 När nerven kläms mellan två små ben i framfoten kan den bli både irriterad och tjockare.1 Tryck på tårna, nerverna mellan tårna och framfoten anges som den vanligaste möjliga orsaken.3
Skor och belastning kan bidra till att nerven utsätts för tryck. Trånga, spetsiga eller högklackade skor är kopplade till Mortons sjukdom.2 Hårt knutna skor kan också ge samma typ av besvär.4
Mycket löpning eller annan idrott som belastar framfoten kan öka risken. Det gäller till exempel idrott där du lägger mycket tryck på framfoten, som löpning, tennis eller annan racketsport. Även fysisk aktivitet som belastar trampdynan kan därför ha betydelse för risken. Fysiskt arbete där du står hela dagen kan också öka risken, eftersom framfoten då belastas under lång tid.
Smärtan vid Mortons sjukdom kommer ofta i främre delen av foten och märks särskilt när du belastar foten. Besvären kan kännas olika från gång till gång, men det finns några typiska sätt som smärtan brukar beskrivas på.
Ibland känns det som att något ligger under framfoten eller inne i skon, trots att det inte gör det. Smärtan kan också beskrivas som skarp eller huggande. Sådana känselförnimmelser hör ihop med hur den irriterade nerven påverkas när framfoten belastas.
Förutom smärta kan du märka förändringar i känseln i foten. Besvären kan komma ibland eller märkas tydligare mellan tårna.
Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär.1 Berätta när du först märkte dem och om vissa aktiviteter eller ställningar gör dem värre.3 Det hjälper läkaren att bedöma om besvären kan bero på Mortons sjukdom.
Läkaren undersöker foten genom att känna och trycka på den. Du får samtidigt berätta när det gör ont.1 Undersökaren kan trycka lätt i mellanrummen mellan tåbenen, där den påverkade nerven finns. Du kan också få stå, gå eller röra på foten under undersökningen.3 Foten kan vara öm när läkaren trycker på den. Läkaren kan också undersöka om smärtan ökar när foten trycks ihop från sidorna. Känseln mellan tårna kan vara nedsatt. Röntgen kan ibland behövas för att utesluta en stressfraktur.4
Diagnosen ställs vanligtvis utifrån dina besvär och den kroppsliga undersökningen. En undersökning av foten med röntgen visar inte själva nervförändringen. Röntgen kan däremot användas för att utesluta andra orsaker till fotsmärta, till exempel stressfraktur och artrit.
Om det inte räcker med det du kan göra själv kan du behöva en annan typ av behandling.1 Vilken metod som väljs beror bland annat på hur svåra besvären är och om tidigare behandlingar har hjälpt.
Skoinläggen kallas för främre pelott. De kan köpas i vissa affärer med hjälpmedel, skobutiker eller sportbutiker, eller provas ut hos en ortopedskotekniker.1
Ett stötdämpande skoinlägg kan användas som alternativ till främre pelott.4 Inlägget bör ha ett dynamiskt stöd i det längsgående fotvalvet. Specialtillverkade skoinlägg kan behövas i stället för färdiga inlägg. De kan stödja foten och hjälpa till att hålla tårna i rätt läge. Mjuka kuddar eller inlägg kan minska trycket runt den drabbade nerven.
En kortisonspruta kan ge lindring om du har stora besvär och skoinlägg inte hjälper tillräckligt.1 Kortisoninjektion kan prövas och upprepas en till två gånger.
Skor som passar foten kan minska trycket på den drabbade nerven. Välj skor som är tillräckligt långa och breda för foten, så att du kan röra på tårna när skorna är på.1
Skorna bör vara stabila och ge stöd åt främre fotvalvet. Bra snörning gör att skorna kan anpassas efter foten.1 En bred och djup tåbox kan ta trycket från nerven i framfoten.3
Undvik trånga och spetsiga skor, högklackade skor och skor med tunna sulor.2 En sko med låg klack och mjuk sula kan vara ett alternativ. Det är också bra om skon är rundad vid tårna och hälen.
Du kan pröva skoinlägg som avlastar främre fotvalvet och gör att nerverna inte ligger i kläm. Den typen av skoinlägg kallas främre pelott.1 Främre pelotter kan köpas i vissa affärer med hjälpmedel, skobutiker och sportbutiker, eller provas ut hos en ortopedskotekniker.
Vårdcentralen är en ordinarie vårdkontakt om du har mycket ont i foten och det inte går över. Där kan du berätta om dina besvär och få hjälp att bedöma vad som behöver göras. Vid besöket får du berätta om dina besvär, och läkaren känner och trycker på foten medan du berättar när det gör ont.1
Om du vill ha sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också besöka 1177.se för information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Skoinlägg kan provas ut hos en ortopedskotekniker.1 I vissa fall skrivs remiss till ortoped för att bedöma om en operation kan behövas.4
Vilken vårdgivare du träffar beror på vilken bedömning eller behandling du behöver. Vid en undersökning kan du få stå, gå eller röra på foten, och undersökaren kan trycka lätt i mellanrummen mellan tåbenen.
Nej, Mortons sjukdom är inte en tumör. Det är inte heller en cancersjukdom. Namnet kan därför kännas missvisande, särskilt eftersom ordet neurom brukar användas för tumörer som växer på nerver. Mortons sjukdom är alltså inte ett tecken på cancer och orsakar inte cancer.3
Mortons sjukdom innebär inte att ny vävnad växer på nerven. I stället svullnar och förtjockas den nervvävnad som redan finns i foten.3
Nej, Mortons sjukdom försvinner inte av sig själv.3 Besvären kan däremot ofta lindras med behandlingar som du provar själv, till exempel förändringar av skor eller skoinlägg.2
Du kan inte själv reparera en Mortons sjukdom. Om du har besvär behöver en vårdgivare ställa diagnosen och föreslå behandling som kan lindra smärtan. Det finns flera behandlingar som kan minska inflammationen i den drabbade nerven och lindra symtomen.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nedsjunket främre fotvalv kan bidra till att nerven kläms.1 Plattfot och högt fotvalv kan öka sannolikheten att utveckla Mortons sjukdom. Hallux valgus och hammartå kan också öka sannolikheten.2
Fotskador, till exempel idrottsskador eller annat trauma, kan vara en riskfaktor.3 En kort hälsena med tendens till spetsfot kan öka belastningen på framfoten och bidra till besvären.4
Ofta finns det ingen tydlig orsak till Mortons sjukdom.1 Det är inte alltid möjligt att fastställa vad som har orsakat irritationen i nerven.3 Det kan alltså vara svårt att säga vad som från början har gjort att nerven blivit irriterad.
Stickningar kan kännas som små stick eller pirrningar. Domningen kan sitta i en del av foten och behöver inte finnas hela tiden. Känselnedsättning mellan tårna är särskilt beskriven vid Mortons sjukdom. Svullnad mellan tårna kan också förekomma som ett symtom.
Besvären påverkas ofta av hur foten används och av vilka skor du har på dig. Tryck mot framfoten kan göra symtomen mer märkbara.
I början kan smärtan alltså vara mindre tydlig och gå över när foten får vila. Den kan också minska när skon tas av och foten masseras. Om besvären fortsätter kan symtomen bli mer märkbara med tiden.
Kontakta en vårdcentral om du har mycket ont i foten och det inte går över.1 Det är särskilt viktigt att söka vanlig vårdkontakt när besvären fortsätter i stället för att avta.
Det finns också andra situationer där det är klokt att kontakta vården för bedömning:
Om du är osäker på hur dina symtom ska bedömas kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Ultraljud kan användas för att avbilda nerven och området runt den.3 MR eller ultraljud kan användas för att bekräfta diagnosen.4 Vilken undersökning som behövs beror på vad läkaren ser och känner vid den kroppsliga undersökningen.
Ibland kan läkaren spruta in lokalanestetika nära det område där nerven är påverkad. Om du då blir besvärsfri kan det bekräfta diagnosen.4
Elektromyografi mäter den elektriska aktiviteten i nerver och muskler. Undersökningen kan användas för att utesluta andra nervsjukdomar som ger liknande besvär.3
Andra möjliga diagnoser som kan övervägas är:
Du kan fråga läkaren vilka undersökningar som behövs och vad resultaten visar. Om du vill förbereda dig inför besöket kan du skriva ner när besvären började, vilka aktiviteter eller ställningar som förvärrar dem och när du får ont.
Kortikosteroider är receptbelagda läkemedel som minskar inflammation. Kortisoninjektioner hör till de behandlingar som kan användas av vårdpersonal när inflammationen behöver minskas.3 Effekten av en injektion kan därför vara en del av bedömningen av om ytterligare behandling behövs. En kortisoninjektion kan därför vara ett alternativ när avlastning inte ger tillräcklig lindring.
En mindre operation kan behövas om besvären inte blir bättre av det du kan göra själv och kortisonsprutan. Operationen minskar trycket på nerven.1
Operation kan också övervägas om andra behandlingar inte lindrar symtomen eller om det gör mycket ont att gå. En vanlig operation är neurektomi, vilket innebär att kirurgen tar bort en del av den drabbade nerven.3
Efter operationen kan känseln minska i vissa tår, men det brukar inte vara ett problem.1 Kirurgen berättar vilken operationsmetod som behövs och vad du kan förvänta dig av ingreppet. Neurektomi är den vanligaste operationen vid Mortons sjukdom.3 Operationen tar ungefär 30 minuter. Lokalbedövning används oftast före operationen, men ibland behövs narkos.1
Du kan behöva vara sjukskriven efter operationen om du har ett arbete där du står mycket.1
En fotspecialist kan använda alkoholinjektioner om du har mycket svåra symtom eller om annan behandling inte fungerar.
Kryogen neuroablation använder stark kyla för att förstöra en riktad mängd nervceller. Radiofrekvensablation använder elektrisk ström och värme för att förstöra en liten mängd nervvävnad. Kryogen neuroablation kan minska inflammationen och känsligheten i nerven. Radiofrekvensablation kan hindra smärtsignaler från att skickas tillbaka till hjärnan.3
Vilken behandling som passar beror på vilka besvär du har och hur du har svarat på tidigare behandlingar.
Mjuka sulor eller kuddar i skorna kan lindra smärtan och minska trycket runt den drabbade nerven. En uttagbar innersula gör det möjligt att byta till en annan sula vid behov.1
Sulan bör vara stadig och svår att vrida, eftersom det kan ge bättre stabilitet.1 Du kan prova att vrida sulan för att bedöma hur stadig den är. Skons bakre del bör också vara förstärkt och stadig så att foten och ankeln blir mer stabila.
Vila och håll foten högt när det går. Minska eller undvik aktiviteter med stötar, till exempel löpning och hopp, eftersom sådana aktiviteter belastar framfoten.2
Kyla eller en kall kompress kan lindra smärtan och minska inflammation. Linda in den kalla kompressen i en tunn handduk så att den inte ligger direkt mot huden.3
Smärtstillande läkemedel kan användas under en period för att minska besvären.1 Ibuprofen eller paracetamol kan användas för att lindra smärtan.2
NSAID bör inte tas längre än tio dagar i följd utan kontakt med vårdgivare.3 Apotekspersonal kan ge råd om vilket smärtstillande läkemedel som passar bäst.2
Du kan fråga personalen på apoteket om mjuka kuddar eller skoinlägg för skorna. Främre pelotter kan provas ut hos en ortopedskotekniker.1
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.1 På 1177.se kan du också logga in för personliga e-tjänster och göra dina vårdärenden.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om informationen inte är begriplig eller om du behöver veta mer om den fortsatta vården.1
Du kan be om hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller till exempel har en hörselnedsättning.1
Ja, symtomen vid Mortons sjukdom kan komma tillbaka efter behandling.3 Det kan innebära att smärta eller andra besvär återkommer även om du tidigare har fått lindring.
De flesta kan hitta en kombination av behandlingar som lindrar symtomen. Vilka behandlingar som passar beror på vilka besvär du har och hur du svarar på behandlingen. Besvären kan ändå återkomma efter att du har fått behandling.3
De flesta bör kunna återgå till sina vanliga aktiviteter utan smärta när den drabbade nerven är mindre inflammerad. Mortons sjukdom kan annars göra det smärtsamt eller svårt att gå.3
Det kan behövas andra skor eller förändringar av vilka fysiska aktiviteter du gör. Skor med bred tåbox kan minska trycket på den drabbade nerven, och aktiviteter med mindre belastning på framfoten kan vara ett alternativ. Du kan också behöva välja skor med breda och djupa tåboxar för att minska trycket på nerven.3
Besvär som påverkar dina vanliga aktiviteter kan kännas begränsande, men det finns flera sätt att försöka lindra symtomen. Läs mer om egenvård och behandling i avsnitten om egenvård och behandling vid Mortons sjukdom.