Kompartmentsyndrom innebär att en muskel sväller inne i sitt muskelfack, så att det kan bli trångt och muskeln, blodkärl eller nerver kan skadas. Vid kroniskt kompartmentsyndrom återgår majoriteten av patienterna till aktivitet efter operation.
Kompartmentsyndrom innebär att en muskel sväller så att den eller närliggande blodkärl och nerver skadas. Runt om en muskel finns det hinnor eller ben som bildar så kallade muskelfack. Ett annat ord för muskelfack är kompartment. När en muskel sväller blir den större. Då kan det bli för trångt i muskelfacket och skador kan uppstå.1
Skadan förekommer oftast i benet eller armen, men man kan även få den i andra kroppsdelar.1 Kroniskt kompartmentsyndrom kan drabba muskelfack på flera ställen:2
I 95 procent av fallen sitter kroniskt kompartmentsyndrom i underbenets muskelfack.2 Där finns bland annat ett främre, ett yttre eller lateralt, ett ytligt bakre och ett djupt bakre muskelfack.
Det finns två typer av kompartmentsyndrom: akut kompartmentsyndrom och kroniskt kompartmentsyndrom. Akut kompartmentsyndrom innebär att en muskel svullnat på grund av en skada. Kroniskt kompartmentsyndrom är mer ovanligt och beror ofta på att man har tränat en muskelgrupp för mycket.1
Vid kroniskt kompartmentsyndrom blir trycket i muskulaturen onormalt högt i samband med aktivitet.2 Det innebär att tillståndet är kopplat till muskulaturens tryck under fysisk aktivitet, medan akut kompartmentsyndrom beskrivs som en svullnad efter en skada.1
Medianåldern när patienterna diagnostiserad med kroniskt kompartmentsyndrom är 25 år. Lika andelar män och kvinnor drabbas. Förekomsten av kroniskt kompartmentsyndrom är svårbedömd eftersom en del drabbade på eget bevåg upphör med fysisk aktivitet för att minska sina besvär istället för att söka vård.2
Kompartmentsyndrom kan uppstå när volymen ökar inne i ett muskelfack. När volymen ökar minskar blodflödet till området.3 I ett muskelfack finns muskler, nerver och blodkärl som omges av samma bindvävshinna. När trycket stiger kan blodflödet därför minska i området. Vid kroniskt kompartmentsyndrom blir trycket i muskulaturen onormalt högt i samband med aktivitet och tar längre tid att normaliseras efter aktiviteten.2
Trånga anatomiska muskelfack kan göra att du lättare utvecklar kompartmentsyndrom. Vid kroniskt kompartmentsyndrom bidrar sannolikt långvarig fysisk aktivitet tillsammans med anatomiska förhållanden.3
En färsk skada med blödning kan öka volymen i ett muskelfack. Även svullnad efter en färsk skada kan öka volymen i muskelfacket.3
Ett cirkulärt gips kan trycka utifrån och bidra till kompartmentsyndrom.3
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter en skada, eller efter att du har fått ett gips, misstänker att du har fått kompartmentsyndrom. Efter att du har fått gips kan besvären bero på att det har blivit för trångt för en muskel.1 Då kan du få mer ont, nedsatt känsel eller svårt att röra handen eller foten. Akut kompartmentsyndrom kan ge kraftig smärta, ibland utan att det syns någon tydlig skada. Den vanligaste platsen är muskelfacken i underbenet, men även fotled, underarm eller lår kan drabbas.3 Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Den drabbade kroppsdelen kan svullna. Det kan göra mycket ont både när du vilar och när du anstränger dig. Känseln kan försvinna i kroppsdelen, och det kan bli svårt att röra den skadade kroppsdelen.1 Smärtan kan bli värre när muskeln sträcks. Vid akut kompartmentsyndrom kan muskeln kännas stel och spänd. Muskelsvaghet kan uppstå i de muskler som påverkas, och nerverna i muskelfacket kan påverkas.3
Vid ett samtal om besvären kan vården fråga om bakomliggande sjukdomar, till exempel diabetes. Utredningen kan också handla om vad som brukar utlösa besvären och hur de förändras när aktiviteten avbryts.
Akut kompartmentsyndrom behandlas med operation så snart som möjligt för att minska trycket i muskeln.1 Operationen kallas fasciotomi. Vid fasciotomi gör kirurgen snitt runt muskeln för att lätta på trycket.4 På så sätt öppnas det aktuella muskelfacket och trycket kan minska. Vid akut kompartmentsyndrom öppnas den aktuella muskellogen för att minska trycket och rädda vävnaden från bestående skador.3 När kirurgen gör en fasciotomi delas bindvävshinnan som omger muskelfacket.2 Ibland kan hud behöva tas från en annan del av kroppen för att täcka såret.4
Ibland behöver hud tas från en annan del av kroppen för att täcka operationssåret. Efter operationen kan du få smärtstillande läkemedel.4 Fysioterapi kan behövas för att återfå full rörlighet i den drabbade kroppsdelen.
Vid kroniskt kompartmentsyndrom kan en minskad aktivitetsnivå lindra symtomen. Det kan därför vara klokt att minska den aktivitet som brukar utlösa besvären. Minskad aktivitetsnivå är dock oftast inget alternativ för unga idrottsutövare, eftersom det kan vara svårt att helt avstå från den fysiska aktivitet som är viktig i vardagen eller idrotten.2
Om besvären beror på att du tränar för mycket kan det räcka att du tränar mindre. När besvären beror på att du tränar för mycket kan det räcka med att du tränar mindre.1 Det innebär att en lägre träningsmängd kan vara ett alternativ när besvären tydligt hänger ihop med en för hög träningsbelastning. Anpassningen behöver då utgå från vilken aktivitet som brukar ge besvär och från hur du reagerar när aktivitetsnivån minskar.
Vila, stretching och massage har begränsad effekt som icke-operativ behandling vid kroniskt kompartmentsyndrom.2 De kan därför ha begränsad nytta som enda åtgärder för besvären. Det finns även andra föreslagna icke-operativa behandlingsmetoder, men deras effekt är begränsad.
Egenvård vid icke-akuta, träningsutlösta besvär handlar framför allt om att minska den utlösande belastningen.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma dina besvär eller hitta rätt vårdställe. Du kan också kontakta en vårdcentral eller en öppen specialistmottagning som du själv väljer, oavsett var i landet du bor.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
Ibland krävs remiss för att få komma till den öppna specialiserade vården.1 Om du är osäker på vilken mottagning som ska ta emot remissen kan vårdcentralen hjälpa dig vidare.
Vid misstanke om kroniskt kompartmentsyndrom skickas en remiss för intramuskulär tryckmätning. Tryckmätningen görs på ett fåtal sjukhus i Sverige.2 Det kan därför vara bra att fråga vårdcentralen eller den mottagning som utreder dig vart remissen skickas.
Om det är oklart vilken fråga remissen ska gälla eller vilken mottagare som ska ta emot den, kan du först remitteras till den lokala ortopedkliniken för bedömning.2 Där kan frågeställningen och vägen till rätt undersökning bedömas.
Akut kompartmentsyndrom innebär att en muskel har svullnat på grund av en skada. Kroniskt kompartmentsyndrom är mer ovanligt och beror ofta på att en muskelgrupp har tränats för mycket.1
Vid akut kompartmentsyndrom kommer besvären efter en skada, medan besvär vid kroniskt kompartmentsyndrom brukar uppstå i samband med aktivitet.1 Vid kroniskt kompartmentsyndrom klingar besvären av när aktiviteten avbryts.2
Diagnosen kan ställas genom mätning av det intramuskulära trycket. Mätningen görs med en invasiv metod, där en nål förs in i den aktuella muskellogen.2
Tryckmätningen sker efter ansträngning och efter ett provokationstest som ska framkalla dina vanliga besvär.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Medvetslöshet eller förgiftning kan framkalla kompartmentsyndrom genom låg vävnadsspänning efter en skada. Även muskelns ökade storlek efter kraftig fysisk aktivitet kan bidra till att volymen i muskelfacket ökar. Vid en skada kan låg vävnadsspänning, medvetslöshet eller förgiftning därför vara en del av förloppet bakom kompartmentsyndrom.3 En kraftig fysisk aktivitet kan också öka muskelns volym.
De bakomliggande orsakerna till kroniskt kompartmentsyndrom är oklara. Följande anatomiska förhållanden och belastningar har föreslagits eller kopplats till en ökad risk:
Vid utredning av kroniskt kompartmentsyndrom frågar vården om syskon eller föräldrar har haft tillståndet.2 Det betyder att uppgifter om tillståndet i familjen kan ingå i sjukdomshistorien.
Överpronation och traditionell hälisättning har i en löpstegsanalys kopplats till ökad risk för kroniskt kompartmentsyndrom.2 Vid kroniskt kompartmentsyndrom kan alltså både anatomiska förhållanden och hur du belastar kroppen ha betydelse.
Kroniskt kompartmentsyndrom ger ofta smärta och svullnad i samband med ansträngning. Besvären klingar av när aktiviteten avbryts.2 Vid kroniskt kompartmentsyndrom kan besvären komma successivt och symtombilden kan vara mer diffus och svårtolkad.3 Vanligast är att besvären kommer vid löpning, snabb gång eller trappgång. Du kan också vara utan symtom när du vilar eller på natten. Smärtan kan vara lokaliserad till ett specifikt muskelfack och ibland stråla längre bort. Domningar och svaghet i fot eller hand kan komma vid aktivitet. Besvären är ofta dubbelsidiga.2
Kontakta en vårdcentral om du får mycket ont och känner dig svullen i till exempel armen eller benet efter att ha tränat.1 Återkommande smärta, domningar, svullnad eller rörelsesvårigheter vid träning är skäl att söka ordinarie vård.4 Kroniskt kompartmentsyndrom sitter oftast i underbenets muskelfack. Det kan också drabba muskelfack i underarm, hand, ländrygg, lår eller fot. När tillståndet sitter i underbenet är löpning och fotboll vanliga aktiviteter hos personer som drabbas.2
Vården kan också fråga om syskon eller föräldrar har haft kroniskt kompartmentsyndrom och om tidigare behandling eller en viloperiod har påverkat besvären.
En undersökning i vila görs framför allt för att skilja kroniskt kompartmentsyndrom från andra diagnoser. Vid undersökningen kan vården känna efter ett muskelbråck. Ett muskelbråck kan förekomma vid kroniskt kompartmentsyndrom.2
Efter ansträngning kan vården undersöka om muskulaturen är spänd och om det gör ont i en viss muskelloge. Spänd muskulatur och smärta i en specifik muskelloge efter ansträngning kan tala för kroniskt kompartmentsyndrom. Ett av diagnoskriterierna är en svullen eller öm muskelloge efter ansträngning.2
Vid ensidig lokal ömhet över skenbenet kan en magnetkameraundersökning av underbenet göras för att utesluta en stressfraktur.2 Stressfraktur och benhinneinflammation är andra möjliga förklaringar vid underbenssmärta.
Vid undersökningen i vila kan vården även bedöma andra möjliga orsaker, till exempel nedsatt blodcirkulation, nervinklämning eller påverkan på en nervrot. En magnetkameraundersökning används i detta sammanhang för att utesluta stressfraktur när ömheten är ensidig och lokal över skenbenet.
Diagnosen ställs genom att trycket inne i muskeln mäts. Vid misstanke om kroniskt kompartmentsyndrom skickas en remiss för mätning av trycket inne i muskeln. Undersökningen görs på ett fåtal sjukhus i Sverige. Vid osäkerhet om frågeställningen eller vilken mottagare som ska ta emot remissen kan du först remitteras till den lokala ortopedkliniken för bedömning.2
Tryckmätningen görs efter ansträngning. Du får först genomgå ett provokationstest som ska framkalla dina vanliga besvär. Testet anpassas efter dig, men innehåller oftast löpning och tåhävningar tills smärtan stoppar aktiviteten.2 Trycket mäts sedan en minut efter att aktiviteten har avslutats.
En nål förs in i den aktuella muskellogen för att mäta trycket inne i muskeln.2 Metoden är invasiv, vilket innebär att nålen förs in i muskelfacket under mätningen.
De mest vedertagna diagnoskriterierna vid kroniskt kompartmentsyndrom är ett tryck på minst 30 mmHg en minut efter ansträngning eller ett tryck på minst 20 mmHg fem minuter efter ansträngning.2 Dessa kriterier är inte anpassade efter vilken muskelloge som mäts eller efter personens kön.
Vid kroniskt kompartmentsyndrom kan minskad aktivitetsnivå lindra symtomen. För vissa kan en minskad aktivitetsnivå vara tillräcklig behandling, medan andra behöver en operation. Minskad aktivitetsnivå har visat sig lindra symtomen vid kroniskt kompartmentsyndrom, men detta är oftast inget alternativ för unga idrottsutövare. Andra icke-operativa behandlingsmetoder, som vila, stretching, massage, antiinflammatorisk medicinering och inlägg, har begränsad effekt. Därför kan fasciotomi bli aktuell när besvären kvarstår.2
Standardbehandlingen vid kroniskt kompartmentsyndrom är fasciotomi av den eller de drabbade muskelfacken. Fasciotomi innebär att bindvävshinnan som omger det eller de drabbade muskelfacken delas. Operationen vid kroniskt kompartmentsyndrom görs som planerad operation, till skillnad från operation vid akut kompartmentsyndrom.2
Operationen vid kroniskt kompartmentsyndrom görs som dagkirurgi. Det betyder att behandlingen sker som en planerad operation utan att du behöver vara inlagd efteråt. Vid den planerade operationen är hudsnitten korta och endast det eller de drabbade muskelfacken opereras. Efter operationen tillåts full aktivitet ungefär tre veckor senare. Efter operationen tillåts full aktivitet efter ungefär tre veckor.2
Om besvären beror på att en muskel tränas för mycket kan det räcka att träna mindre.1 Minskad aktivitetsnivå har visat sig kunna lindra symtomen vid kroniskt kompartmentsyndrom.
Om ett gips orsakar trängsel klipps gipset upp på längden så att den svullna muskeln får plats.1 Avlägsnande av ett cirkulärt gips ingår i behandlingen när gipset bidrar till kompartmentsyndrom. Om ett cirkulärt gips bidrar till kompartmentsyndrom ska gipset avlägsnas.3
Smärtstillande läkemedel kan ges efter operationen. Fysioterapi kan behövas för att återfå full rörlighet i den drabbade kroppsdelen.
Efter operation följs patienten upp av den opererande kliniken enligt lokala rutiner. I vissa fall remitteras patienten till primärvården för suturtagning eller sårkontroll efter operationen. Efter en operation kan du alltså behöva få stygnen borttagna eller såret kontrollerat i primärvården. Uppföljningen kan också innebära att den opererande kliniken följer dig enligt sina lokala rutiner.2
Majoriteten av patienterna återgår till aktivitet efter operation för kroniskt kompartmentsyndrom. Uppföljningsstudier av fasciotomi för kroniskt kompartmentsyndrom har rapporterat en hög grad av nöjdhet. Resultaten kan ändå skilja sig mellan olika patienter.2 Uppföljningsstudier har rapporterat en hög grad av nöjdhet efter operation, men resultatet kan variera mellan olika patienter.
Du ska få information om vilka behandlingsalternativ som finns och hur länge du kan behöva vänta på vård. Om informationen är svår att förstå kan du ställa frågor och be vårdpersonalen förklara den. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.1 Det gäller också om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan läsa mer om hur du kontaktar mottagningar och använder vårdens e-tjänster på 1177.se.
Standardbehandlingen vid kroniskt kompartmentsyndrom är fasciotomi.2 Det är en planerad operation där bindvävshinnan som omger den eller de drabbade muskellogerna delas.
Minskad aktivitetsnivå kan lindra symtomen vid kroniskt kompartmentsyndrom.2 Om besvären beror på att du tränar för mycket kan det räcka att du tränar mindre.1