Kubitaltunnelsyndrom innebär tryck på ulnarisnerven, vanligtvis vid armbågen, och kallas även ulnarisinklämning. Besvär från tillståndet kan bedömas och behandlas i primärvården, och en arbetsterapeut kan ge råd och prova ut ortos.
Kubitaltunnelsyndrom innebär tryck på ulnarisnerven, vanligtvis vid armbågen.1 Ulnarisnerven är en nerv som går längs armen och insidan av armbågen ut i ringfingret och lillfingret. Tryck på ulnarisnerven kallas även ulnarisinklämning. Ulnarisinklämning är alltså ett annat namn för tryck på ulnarisnerven.2 Tillståndet kan beskrivas som ulnarisneuropati när nerven påverkas. Ulnarisnerven kan utsättas för tryck eller skadas på någon del av vägen från armen till handen.3 Vid kubitaltunnelsyndrom är armbågen den vanliga platsen för påverkan.1
Tillståndet handlar alltså om att ulnarisnerven utsätts för kompression. När trycket sitter vid armbågen används ofta namnet kubitaltunnelsyndrom. Ulnarisnerven fortsätter från insidan av armbågen ut i handen och vidare till ringfingret och lillfingret.
Ulnarisneuropati är ett vanligt tillstånd. Trycket på ulnarisnerven uppstår vanligen vid armbågen eller handleden.3 Mer sällan sitter kompressionen i handleden, i Guyons kanal.1 Det betyder att tillståndet kan uppstå på mer än en plats längs ulnarisnervens väg.3 Vid påverkan nära armbågen ligger trycket i regel på armbågsnivå. I handleden kan kompressionen sitta i Guyons kanal, men det är mindre vanligt.1 Ulnarisneuropati räknas som ett vanligt tillstånd.3 Den plats där nerven påverkas är därför en del av hur tillståndet beskrivs.
Ulnarisnerven kan alltså påverkas på olika ställen längs sin väg från armen till handen. Den vanligaste platsen är vid armbågen, medan påverkan i handleden är mindre vanlig.
Kubitaltunnelsyndrom kan uppstå när ulnarisnerven utsätts för tryck eller annan påfrestning. När armbågen böjs kan nerven utsättas för tryck och påfrestning. Det kan skapa irritation och svullnad runt nerven.2 Vid frekvent mobiltelefonerande kan armbågen vara böjd mer än 90 grader. Då sträcks ulnarisnerven och blodförsörjningen kring nerven försämras.1 En sådan belastning kan därför bidra till tryck på ulnarisnerven.
Besvären kan bero på flera olika belastningar kring armbågen:
Ett vanligt symtom är att lillfingret och ringfingret domnar. Domningarna märks oftast på natten, men besvären kan också återkomma med domningar och stickningar under dagen.2 Känselstörningen kan finnas i lillfingret och halva ringfingret, både på handryggen och på handflatesidan. Ibland kan domningar utlösas när armbågen böjs.3 Besvär från nerven kan också märkas som nedsatt känsel i underarmen på lillfingersidan.1
Besvären kan komma och gå. Ibland kan domningarna märkas när armbågen är böjd. Om du får återkommande känselbesvär är det bra att lägga märke till när de kommer och vilka fingrar som påverkas.
Tryck på ulnarisnerven kan påverka musklerna i handen. Du kan känna dig svag i handens muskler, och handen och fingrarna kan bli fumliga. Det kan göra att du lättare tappar saker eller får svårt att ta tag i vissa föremål, till exempel ett mjölkpaket.2 Fumligheten kan märkas särskilt när du arbetar med små och noggranna rörelser. En del får också kraftlöshet när de använder handen i sådant finmotoriskt arbete. Om påverkan fortsätter kan handens små muskler bli svagare.
Diagnosen ställs oftast kliniskt.3 Det betyder att vårdpersonalen bedömer dina symtom och undersökningsfynd. Vårdpersonalen undersöker nerverna och musklerna i dina händer och fingrar.2 Ofta räcker undersökningen för att du ska kunna få rätt diagnos.
Vid bedömningen tittar vårdpersonalen efter både förändrad känsel och nedsatt kraft. Värk är ovanligt vid ulnarisneuropati. Om du har värk behöver en annan orsak bedömas.3
Undersökningen kan innehålla flera tester av handens och fingrarnas funktion:
Behandlingen börjar ofta utan operation. Målet är att minska trycket och påfrestningen på ulnarisnerven. I den icke-kirurgiska behandlingen ingår att undvika att nerven utsätts för tryck och sträckning.1
En nattortos kan hålla armbågen lätt böjd när du sover. Ortosen kan provas ut av en arbetsterapeut eller köpas färdig. En arbetsterapeut kan också hjälpa till med ergonomiska råd och behandling med ortos. En arbetsterapeut kan bedöma behovet av ortos, ge ergonomisk rådgivning och hjälpa till med behandlingen.3
Ergonomin i hemmet och på arbetsplatsen kan ses över som en del av rehabiliteringen. Det kan till exempel handla om hur armbågen belastas och hur arbetsplatsen är utformad. Vid rehabiliteringen kan ergonomin ses över både hemma och på arbetsplatsen. En ortos som håller armbågen lätt böjd kan provas ut av en arbetsterapeut eller köpas färdig.3
Kirurgisk dekompression kan göras i vissa fall.3 Det innebär att kirurgen avlastar ulnarisnerven genom att minska trycket på den.
Du kan prova olika saker själv för att lindra besvären. Det viktigaste är att du undviker att hålla armbågen böjd under en längre tid.2
Vårdcentralen ansvarar för den första bedömningen, utredningen och behandlingen av tryck på ulnarisnerven.3 Där kan vårdpersonalen bedöma dina besvär och vid behov planera fortsatt vård.
Du kan ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2
En arbetsterapeut kan bedöma dina besvär, ge ergonomisk rådgivning och hjälpa till med behandling med ortos. En nattortos kan provas ut av en arbetsterapeut, och ergonomin i hemmet och på arbetsplatsen kan ses över som en del av rehabiliteringen.3
En öppen specialistmottagning inom handkirurgi eller ortopedi kan bedöma om kirurgisk behandling kan vara aktuell. Remiss till en öppenvårdsmottagning inom handkirurgi eller ortopedi kan bli aktuell för bedömning av kirurgisk behandling när du inte har blivit bättre trots ortos eller förändrad ergonomi.3
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Kubitaltunnelsyndrom innebär tryck på ulnarisnerven, vanligtvis vid armbågen.1 Ulnarisnerven går ut i ringfingret och lillfingret, och därför märks domningar och stickningar typiskt i de fingrarna.2
Det viktigaste du kan göra själv är att undvika att hålla armbågen böjd under en längre tid. När du får domningar eller stickningar kan du vila eller göra något annat med armen en stund.2
När du sover kan du prova en ortos för att hindra armbågen från att böjas för mycket. En sådan ortos finns att köpa på ett apotek eller i en sjukvårdsaffär.2
Kirurgisk dekompression kan utföras i vissa fall.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Långvarigt tryck mot armbågens insida är en annan möjlig orsak.2 Att stödja armbågen mot ett hårt underlag, till exempel vid läsning, kan ge tryck mot nerven.1 Slag eller tryck mot nerven på armbågens insida kan också förekomma vid kontorsarbete eller för yrkesförare.3
Arbete med vibrerande verktyg kan bidra till besvär. Belastning av armbågen anges också som en möjlig orsak. Sjukdomar som kan ge nervskador, till exempel diabetes, kan bidra till besvär från ulnarisnerven.2
Ibland kan utrymmet för nerven vara minskat. Det kan gälla utrymmet för nerven i sulcus eller i underarmen. En skelettskada i armbågen kan minska utrymmet för nerven, och artros i armbågen eller ärrvävnad vid nervens inträde i underarmsmuskulaturen kan också bidra till minskat utrymme.3
Ulnarisnerven kan luxera över epikondylspetsen när armbågen böjs.3 Det betyder att nerven förflyttas över epikondylspetsen vid böjning av armbågen. Även detta anges som en orsak till påverkan på nerven.
Ibland märks svagheten framför allt när du gör något som kräver noggranna rörelser med handen. Vid mer långvariga besvär kan känseln bli mer nedsatt och musklerna i handen bli svagare. Långvariga domningar och stickningar kan följas av smärta på insidan av armbågen.2 Värk hör däremot inte till de vanligaste besvären vid påverkan på ulnarisnerven. Därför kan vården behöva bedöma om smärtan beror på något annat.3
Kontakta en vårdcentral om du har återkommande besvär.2
Förutom kraften bedöms känseln i lillfingret och halva ringfingret på både handryggen och handflatesidan. Vid påverkan av ulnarisnerven i handleden är känseln på handryggen intakt. Vid påverkan i handleden är också kraften i fingerböjarna intakt.
Neurofysiologisk utredning kan behövas vid oklara eller svåra symtom.3 En elektroneurografi kan användas för att mäta hur nerver och muskler fungerar.2 Undersökningen kan ingå i den neurofysiologiska utredningen.
När besvären inte stämmer helt med tryck på ulnarisnerven kan vårdpersonalen överväga andra orsaker. Karpaltunnelsyndrom är en möjlig differentialdiagnos. Andra möjliga orsaker är påverkan på nerverna i halsryggen eller i nervflätan vid axeln, sjukdom eller skada i en sena, polyneuropati eller en neurologisk sjukdom som MS eller ALS. En påverkan på nerverna i halsryggen eller i den nedre delen av nervflätan vid axeln kan ge symtom i underarmen. En sjukdom eller skada i en sena, till exempel Dupuytrens kontraktur, kan också ge liknande besvär. Polyneuropati och neurologiska sjukdomar som MS eller ALS hör också till de möjliga orsakerna som kan behöva övervägas.3
Operation behövs mycket sällan och främst när musklerna mellan pekfingret och tummen har förtvinat. Kirurgi är främst aktuell när musklerna mellan pekfinger och tumme har förtvinat.1 Vid utebliven förbättring trots ortos eller ergonomi kan en remiss till öppenvårdsmottagning inom handkirurgi eller ortopedi övervägas. Motoriska symtom med muskelförtvining och sensoriska bortfall när vårdpersonalen undersöker dig är också skäl för en sådan remiss.3
Du får lokalbedövning i armen och handen och är vaken under operationen. Bedövningen gör att du inte känner något i armen som opereras. Du kan få lugnande läkemedel om det behövs. När såret har sytts ihop får du ett mjukt förband över armbågen.2
Kirurgen gör ett snitt i huden på insidan av armbågen. Syftet med operationen är att skapa mer plats för nerven och minska trycket på den.2 När operationen är klar sys såret ihop och du får ett mjukt förband över armbågen.
Operationen tar mellan 20 och 40 minuter.2
Du får åka hem direkt efter operationen.2 Du ska inte köra bil eller cykla eftersom du kan vara trött.
Förbandet ska hållas rent och torrt. Efter ungefär två veckor får du komma till en vårdcentral, där en sjuksköterska tar bort stygnen och förbandet.2
Handen och fingrarna kan svullna under det första dygnet efter operationen. Du kan hålla handen högre än hjärtat när du vilar för att minska svullnaden. Efter operationen kan du använda handen och armen i lättare aktiviteter, till exempel när du klär på dig, skriver på datorn eller håller i bestick. Under de första veckorna ska du undvika tunga lyft och rörelser som gör ont. Du kan behöva vara sjukskriven efter operationen, och det beror på vilket arbete du har. Vårdpersonalen informerar dig om övningar som du ska göra för att lederna inte ska stelna.2
Det kan ta tid innan domningar och stickningar minskar och kraften återkommer i handen.2 Ofta kan du känna en förbättring efter några veckor.
Du kan få mer besvär om du sover med böjd armbåge, till exempel om du ligger med handen under huvudet.2