Skolios är ett tillstånd där ryggraden böjs åt sidan och kan vara vriden. De flesta har inga större besvär, och de flesta kan leva normalt och delta i de flesta aktiviteter.
Skolios innebär att ryggraden är böjd åt sidan.1 Ryggraden kan också vara vriden, vilket gör skolios till ett tredimensionellt tillstånd.2 När både den övre och nedre delen av ryggraden är sned åt olika håll kan ryggraden se ut som bokstaven S bakifrån.1 En skolios kan också ha formen av en C-båge.
Hur mycket ryggraden är böjd skiljer sig mellan olika personer. Skolios handlar alltså inte bara om hur ryggen ser ut från sidan eller bakifrån, utan även om att kotorna kan rotera i kröken. Tillståndet kan finnas i olika delar av ryggen.
Strukturell skolios förekommer hos cirka tre procent av barn och ungdomar. Av barnen och ungdomarna med strukturell skolios får cirka en tiondel en ökande skolios som behandlas med korsett eller operation.2 Skolios börjar oftast hos barn mellan 10 och 15 år.3
De flesta har inga större besvär av skolios.1 En mild skolios behöver inte alltid behandling.3 Skolios uppkommer ofta under perioder av snabb tillväxt, särskilt under puberteten.2
Förändringen kan därför upptäckas under barndomen eller tonåren, när kroppen växer snabbt. Hos många är skoliosen mild och ger inga tydliga besvär. Hur skoliosen utvecklas kan bland annat hänga samman med hur stor krökningen är och hur mycket personen växer, men förloppet kan skilja sig mellan olika personer.
Skolios visar sig oftast i ungdomen. Skolios kan ibland komma i vuxen ålder, men det är ovanligt.1
Cirka 80 procent av alla med skolios har idiopatisk skolios, vilket betyder att ingen bakomliggande orsak kan påvisas.2 Idiopatisk skolios är den vanligaste typen av skolios.4 Den kan inte förebyggas och anses inte vara kopplad till dålig hållning, motion eller kost.3
Det är vanligt att skoliosen upptäcks under uppväxten, men det går ofta inte att säga varför just den personen har fått den. En period med snabb tillväxt kan ha betydelse för att skoliosen utvecklas eller blir tydligare.1
Ärftliga faktorer spelar en betydande roll vid idiopatisk skolios.2 Risken att utveckla skolios är högre om någon biologisk familjemedlem har tillståndet. Alla fall av skolios är inte genetiska, även om skolios ibland förekommer i familjer.4
Skolios kan synas genom att ryggen, bröstkorgen eller midjan får en förändrad form.2 Tecknen kan vara olika tydliga från person till person.
Om både den övre och den nedre delen av ryggraden är sneda åt olika håll kan ryggraden se ut som bokstaven S bakifrån.1
De flesta med skolios har inga symtom.
Barn undersöks för skolios inom elevhälsan i årskurs 4. Vid undersökningen får barnet klä av sig på överkroppen och böja sig fram. Skolsköterskan eller skolläkaren tittar och känner på ryggen för att se om ryggraden är böjd.1
Vid ett första besök inspekteras ryggraden när barnet står upp. Adams test görs genom att ryggen inspekteras när barnet böjer sig framåt stående.2 Armarna kan hänga ner mot golvet eller korsas över bröstkorgen. Det senare kan göra att mindre ojämnheter syns tydligare.
Om elevhälsan misstänker skolios kan barnet undersökas regelbundet inom elevhälsan. En läkare kan också undersöka hur barnet rör sig samt nervsystemet genom att kontrollera reflexer och muskelstyrka.
En skoliometer kan användas för att mäta ojämnheten vid Adams test. Om skoliometervärdet överstiger 7 grader och misstanke om skolios finns, samtidigt som personen har tillväxt kvar, rekommenderas ofta remiss till ortoped för bedömning.2 Skoliometern är ett hjälpmedel som används inom skolhälsovården och på ortopedmottagningar.
Skoliosens storlek mäts i grader enligt Cobb-metoden. Vid Cobb-mätning mäts den största vinkeln mellan kotorna i krökningens ändar.2
De flesta med lindrig skolios behöver ingen behandling.1 Mindre skolioser upp till cirka 25 Cobb-grader behandlas inte. Om tillväxten finns kvar kan ytterligare kontroller behövas för att upptäcka om skoliosen ökar. Kontrollintervallet påverkas av tillväxthastigheten och hur mycket tillväxt som återstår.2
Barn och ungdomar med måttlig skolios som inte behandlas följs ofta tills risken för att skoliosen ska öka har minskat. Vid uppföljningen kan vården bland annat följa förändringar av ryggen och göra nya röntgenundersökningar när det behövs. Om skoliosen närmar sig den storlek där korsett kan bli aktuell är kontroller var sjätte månad lämpliga.2
Barn som behandlas med korsett följs till dess att tillväxten är avslutad och ytterligare en tid därefter. Efter en operation följs barnet ofta tills läkningen av steloperationen syns på röntgen, vilket normalt sker efter ett till två år, eller tills tillväxten är avslutad.2
En fysioterapeut kan hjälpa barn med övningar om det behövs. Barn med skolios kan delta i skolans idrott och andra fysiska aktiviteter. Fysisk aktivitet och fysioterapi är de vanligaste behandlingarna för vuxna som har besvär av skolios.
De flesta med skolios kan leva ett normalt liv och delta i de flesta aktiviteter, inklusive motion och idrott. Fysisk aktivitet och träning kan därför ofta vara en del av vardagen. Allmän träning är bra för hälsan och bör inte undvikas om inte en läkare har sagt det.3
Barn med skolios kan delta i skolans idrott och i andra fysiska aktiviteter.1 De flesta idrotter, även styrketräning, går vanligtvis bra för barn med skolios.4 Om du eller ditt barn har frågor om vilka aktiviteter som passar kan fysisk aktivitet diskuteras med en fysioterapeut eller vårdgivare.
Det är viktigt att stärka musklerna i ryggen och magen.1 Att stärka ryggens och magens muskler kan bidra till att stabilisera krökningen.5 Fysisk aktivitet kan också hjälpa till att minska besvär hos vissa personer.
Det är inte säkert att särskilda skoliosövningar förbättrar en mild eller måttlig krökning.
Om ditt barn går i skolan är elevhälsan en första kontakt vid misstanke om skolios. Elevhälsan på barnets skola kontrollerar om barnet har skolios. Barn undersöks för skolios hos elevhälsan i årskurs 4. Om elevhälsan tror att barnet behöver behandling kan barnet få en remiss till en ortoped.1 Barnet kan till exempel behöva undersökas med röntgen.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Vilken mottagning som passar beror bland annat på om du behöver en första bedömning eller specialistvård.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också besöka 1177.se för råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Skolios är en sidoböjning av ryggraden.1 Hur stor böjningen är skiljer sig mellan olika personer. Skolios kan också innebära att kotorna roterar i den böjda delen av ryggraden.2
I de flesta fall går det inte att hitta någon bakomliggande orsak. Ärftliga faktorer kan samtidigt spela en betydande roll.2
Ibland kan skolios hänga ihop med en sjukdom eller skada i muskler, nerver eller ryggrad.1 Det kan till exempel handla om cerebral pares, en ryggmärgsskada eller en sjukdom som påverkar musklerna.
Vid en undersökning får du eller barnet ofta stå upp medan ryggen inspekteras.1 Du eller barnet får också böja dig framåt stående, så att det blir lättare att se om ryggraden är böjd eller om ryggen är ojämn.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det finns även andra typer av skolios, där en bakomliggande orsak kan identifieras: Medfödd skolios förekommer ibland tillsammans med missbildningar i andra organ. Neuromuskulär skolios är en grupp med flera olika orsaker. Risken för att skoliosen utvecklas hänger ihop med hur mycket nerverna eller musklerna är påverkade.2
Hos barn kan skolios också bero på att ryggen växer ojämnt, att benen är olika långa eller att bäckenet är snett. Risken för skolios ökar dessutom om barnet samtidigt har en sjukdom eller skada i musklerna eller nervsystemet. Skolios orsakas inte av att ett barn har burit tungt eller av hur barnet håller kroppen.1
Barn med skolios saknar oftast symtom, men kan ibland ha milda ryggsmärtor. Vid skolios som visar sig i vuxen ålder kan besvären vara samma som hos barn och ungdomar.1 Ibland kan skolios göra det svårt att stå upprätt. Besvär kan också vara smärta, domningar eller svaghet i ett ben.4 En del får ont i axeln eller har svårt att sitta. Förändringen av kroppen kan påverka hur du känner inför ditt utseende.5
Kontakta en vårdcentral om barnet inte har börjat skolan ännu och du misstänker att hen har skolios.1
Om du tror att du eller ditt barn har skolios kan du kontakta elevhälsan om barnet går i skolan. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med att bedöma symtom eller hitta rätt vård.1
Vid tecken eller symtom som du tror beror på skolios är det viktigt att uppmärksamma om besvären förändras eller blir värre.
Mätningen hjälper vårdpersonalen att bedöma hur stor krökningen är. Röntgen kan behövas för att mäta krökningen mer exakt.
En helryggsröntgen i stående behövs för att säkerställa diagnosen.2 Stråldosen ska vara så låg som möjligt. Röntgen kan visa hur stor krökningen är och kan också visa medfödda förändringar i kotorna.4
Magnetkamera kan övervägas vid avvikelser i motorik eller reflexer. Den kan också övervägas vid uttalad smärta hos en i övrigt frisk person eller vid överdrivet livliga reflexer.2 Vid medfödd skolios kan magnetkameraundersökning också övervägas.
Datortomografi kan användas för att undersöka förändringar i skelettet.5 Andra bilddiagnostiska undersökningar väljs utifrån vad som framkommer vid den kroppsliga undersökningen och röntgen.
Barn med skolios undersöks regelbundet så länge de växer. Det är vanligt att uppföljningen sker en till två gånger per år, men det kan bli oftare.1 Hur ofta kontrollerna görs beror bland annat på hur snabbt barnet växer och hur mycket tillväxt som återstår.
Barn och ungdomar med måttlig skolios som inte behandlas följs ofta tills risken för att krökningen ska öka har minskat. Vid kontrollerna kan ryggen undersökas och krökningen mätas på nytt.
Effekten av särskilda skoliosövningar vid milda och måttliga krökningar är inte säkerställd.2 Därför rekommenderas inte sådan särskild träningsbehandling som behandling för att påverka själva krökningen.
Korsett kan användas för att hindra att ryggraden böjs ytterligare.1 Korsett rekommenderas vid 25–40 Cobb-grader när minst ett års tillväxt återstår, och ibland upp till 45 grader. En Bostonkorsett bärs ungefär 20 timmar per dygn som förstahandsbehandling.2
Det finns olika typer av korsetter. Hur länge korsetten behöver användas varje dygn kan variera. Korsettbehandling pågår ofta i flera år, så länge barnet växer.1
Korsettbehandling kan vara psykiskt påfrestande, och familjen kan behöva stöd under behandlingstiden. Hur länge korsetten används har ett tydligt samband med behandlingsresultatet. Ju mer korsetten används, desto bättre skyddar den mot att skolioskröken ökar.2
Små barn kan behandlas med bålgips som täcker hela ryggen och bröstkorgen. Bålgips rätar ut ryggen och hindrar krökningen från att bli större. Bålgips byts var tredje månad och behandlingen kan pågå i ett till två år.1
Operation kan behövas vid stora krökningar eller stora besvär hos barn.1 Operation görs enligt behandlingsöversikten vid mer än 45 Cobb-grader när tillväxt återstår och mer än 50 grader efter avslutad tillväxt.2
Vid en steloperation rätas ryggraden delvis upp och fixeras så att en del av ryggen inte längre går att böja.1 Hur rörlig ryggen blir efteråt påverkas av hur stor del av ryggen som stelopereras. Stelheten ökar generellt ju längre ner i ländryggen steloperationen sträcker sig.2
Barn brukar kunna stanna på sjukhuset i två till fyra dagar efter operation. Barn kan ofta vara tillbaka i skolan efter två till tre veckor. Det tar ofta några månader innan ryggen har läkt efter operation.1
Barn får vanligtvis komma på återbesök ett par veckor efter operationen. Opererade följs ofta med röntgen tills läkningen av steloperationen har skett. Om läkningen uteblir, smärtan ökar eller läkningen avviker kan vården utreda detta med röntgen.
Operation hos vuxna är mycket ovanlig.1 Vuxna kan ändå opereras vid skolios, men återhämtningen kan ta betydligt längre tid än för barn och risken för komplikationer är större.
Barn med stor kvarvarande tillväxt och stor krökning kan behandlas med tillväxtsparande kirurgi.2 Målet är att störa ryggens tillväxt så lite som möjligt samtidigt som skoliosen hålls under kontroll.
Magnetiskt förlängbara stag kan förlängas utan att en ny operation behövs varje gång.2 En magnet som läggs utanpå kroppen används då för att förlänga stagen. När ryggens önskade längdtillväxt har uppnåtts avslutas behandlingen, och ibland behövs senare en operation där förlängningsstagen byts ut.
Att ha skolios eller bära korsett kan vara svårt och påverka kroppsuppfattning och självkänsla, särskilt hos barn och tonåringar.3 Det kan vara hjälpsamt att prata med någon du känner dig trygg med om hur skoliosen påverkar dig.
Stödgrupper kan ge information och stöd samt kontakt med andra i en liknande situation.3 Sådana grupper kan också vara ett sätt att få kontakt med personer som har egna erfarenheter av skolios eller korsett.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.1 Be om tolk när du bokar besöket eller när du kommer till mottagningen.
Krökningen mäts i grader enligt Cobb-metoden, där den största vinkeln mellan kotorna i krökningens ändar mäts. För att säkerställa diagnosen kan en helryggsröntgen i stående behövas.2 Barn som har skolios undersöks regelbundet så länge de växer, eftersom krökningen kan behöva följas över tid.1
Nej, de flesta fall av lindrig skolios behöver inte behandlas.1 I stället kan vården följa krökningen med återkommande undersökningar medan barnet växer.
Om behandling behövs beror valet bland annat på ålder, krökningens storlek och risken att krökningen ökar. Behandlingen kan till exempel vara fysioterapi, korsett eller operation. De flesta fall behöver inte operation.1
De flesta med skolios kan motionera och idrotta.1 Barn med skolios kan delta i skolans idrott och i andra fysiska aktiviteter.
Idrott förvärrar inte skolios hos barn.4 Fysisk aktivitet kan i vissa fall minska symtom, och det är viktigt att stärka musklerna i ryggen och magen.1 Om en aktivitet orsakar smärta ska du lyssna på kroppen och avbryta aktiviteten.4 En fysioterapeut kan hjälpa till med övningar om det behövs.1