De Quervains syndrom är en inflammation i en senskida i handleden, på tumsidan, som framför allt gör ont när tummen rörs. Tillståndet kan ibland gå över av sig självt om handen avlastas, och vila tummen kan lindra besvären.
De Quervains syndrom innebär att en senskida i handleden har blivit inflammerad. Inflammationen sitter på tumsidan av handleden, där tummens senor löper, och det gör särskilt ont när du rör tummen. Senskidan till tummens sträcksenor kan vara både inflammerad och förtjockad.1
Tillståndet är en lokal inflammation i det första senskidefacket på tumsidan av handleden. Smärtan kommer från området kring senskidan och tumsenorna. De Quervains syndrom kan därför göra rörelser med hand och tumme smärtsamma.
I det första senskidefacket löper senorna abductor pollicis longus och extensor pollicis brevis. Hos cirka 10 % av patienterna löper senorna i var sitt senskidefack. Senskidefacket ligger på handleden, nära strålbenets benutskott. När senskidan svullnar kan utrymmet för senorna bli trängre.2 De går från underarmens muskler till tummen och hjälper till att röra tummen.
Svullnad och förträngning i senskidan kan göra att senorna får svårt att glida.2 När senorna inte kan röra sig lika fritt kan rörelser med handleden och tummen göra ont. Senskidan fungerar normalt som ett utrymme runt senorna när de rör sig.
De Quervains syndrom är vanligt.1 Alla kan få tillståndet, men det är vanligare hos kvinnor, särskilt hos nyförlösta mammor och kvinnor i övergångsåldern.2
Besvären kan ibland gå över av sig själva när handen avlastas. Orsaken till inflammationen är inte känd, men upprepade, ensidiga rörelser med handen och tummen är troligtvis en av anledningarna. En annan orsak tros vara hormonförändringar i kroppen.1
Den egentliga orsaken till inflammationen vid De Quervains syndrom är okänd. Ett ensidigt belastningsmönster med ovana, upprepade rörelser i handled och tumme finns ofta när tillståndet uppstår. Det kan till exempel handla om målning, maskinskrivning eller trädgårdsarbete.2 Ett direkt slag mot tummen eller handleden kan också orsaka De Quervains syndrom. Rörelser som kräver att du håller fast ett föremål hårt och upprepar samma rörelse kan belasta tummen och handleden.3
Repetitiva rörelser med tumme och handled i arbete eller på fritiden är vanliga orsaker till De Quervains syndrom. Även upprepat greppande eller klämmande i arbetet eller på fritiden kan irritera tumsenorna och leda till tillståndet.3
De Quervains syndrom är vanligare hos kvinnor.2 Hormonförändringar i kroppen tros kunna bidra till tillståndet, och De Quervains syndrom kan uppstå efter att någon har fött barn.1
Det vanligaste symtomet vid De Quervains syndrom är smärta i handleden på samma sida som tummen. Smärtan kan märkas plötsligt eller utvecklas med tiden. Den kan stråla från handleden mot tummen eller underarmen.3
Ömhet kan finnas vid handleden nära tummens bas. Ömheten kan sitta över det första senskidefacket på handleden. Smärtan kan bli tydligare när tummen belastas. Det kan också bli besvärligt att lyfta och greppa saker, till exempel ett mjölkpaket.2
De Quervains syndrom diagnostiseras vanligtvis kliniskt. De Quervains syndrom är en klinisk diagnos.2 Det betyder att bedömningen främst bygger på dina besvär och på en undersökning, snarare än på en bild av handleden.
Vårdpersonal undersöker tummen och handleden och frågar när smärtan började och vilka aktiviteter som förvärrar den.3 Berätta gärna om smärtan kom plötsligt eller utvecklades med tiden, och om vissa rörelser eller belastningar gör mer ont. Uppgifter om när besvären började och vad som förvärrar dem hjälper vårdpersonalen i bedömningen.
Vid Finkelsteins test böjer du in tummen i handen och rör handleden upp och ner.3 Testet görs genom att tummen hålls invikt i handen medan handleden förs åt lillfingersidan. På så sätt undersöks tumsenorna särskilt.
Smärta när handleden rörs under testet talar för De Quervains syndrom.3 Vid testet kan smärtan komma över det första dorsala senskidefacket, alltså området på tumsidan av handleden.
Behandlingen börjar ofta med vila och avlastning av handen. En ortos kan avlasta både handleden och tummen, och en stödskena kan göra det enklare att vila handen. Konservativ behandling består av vila och avlastning med ortos för handled och tumme.2
En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan prova ut en handortos som avlastar.1 Skenan bör provas ut inom sjukvården för att den ska göra bäst nytta. Ortosen kan användas under fyra till sex veckor, helst dygnet runt, enligt den behandlingsplan som vårdpersonalen gör tillsammans med dig.
Om du har mycket ont kan läkare rekommendera NSAID, som både kan lindra smärta och motverka inflammation. NSAID kan skrivas ut av läkare eller köpas receptfritt på apotek.1 NSAID kan användas som tabletter eller gel under en begränsad behandlingsperiod på två till tre veckor.2
Vilken behandling som passar beror på dina besvär och bedöms av vårdpersonal. Följ därför de instruktioner du får om ortos och läkemedel.
Att vila tummen och undvika att belasta den kan lindra besvären och göra mindre ont.1 Avlastning är särskilt viktigt när en viss aktivitet gör besvären värre. Försök därför att minska sådant som belastar tummen och handleden i vardagen.
Ett handledsstöd kan du få från en arbetsterapeut eller köpa receptfritt på ett apotek.1 Om du använder ett stöd vid lyft, låt det vara en del av avlastningen och undvik samtidigt att lyfta med tummen.
Kontakta en vårdcentral om du har ont och svårt att använda handen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Det kan vara ett sätt att ta kontakt med mottagningen utan att ringa.
Du kan kontakta en vårdcentral för bedömning av besvär från handen. Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och avgöra vilken vård du behöver. Om det behövs kan du få hjälp vidare till en annan mottagning.
En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan hjälpa till att prova ut en handortos. Du kan få prova en så kallad handortos som avlastar hos en arbetsterapeut eller fysioterapeut.1 En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan därför vara en del av vården när du behöver stöd för hand och handled.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också besöka 1177.se för råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.
De Quervains syndrom är en av de vanligaste formerna av senskideinflammation. Tillståndet uppskattas drabba omkring en procent av befolkningen i USA varje år. Det betyder att De Quervains syndrom hör till de vanligaste formerna av senskideinflammation.3 Tillståndet kan drabba alla, men är vanligare hos kvinnor, särskilt efter att någon har fött barn och hos kvinnor i övergångsåldern.2
Operationen för De Quervains syndrom görs vanligtvis som dagkirurgi, vilket innebär att du kan gå hem samma dag. Kirurgen gör ett litet snitt i senskidan runt tummens senor för att ge senorna mer utrymme att röra sig.3 Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning, så du behöver oftast inte vara sövd. Själva operationen tar ungefär en halvtimme.1
De Quervains syndrom går ofta att behandla, men obehandlade besvär gör det mer sannolikt att du behöver opereras eller får komplikationer. Det är ovanligt, men obehandlade besvär kan leda till att du varaktigt förlorar en del av funktionen eller rörligheten i tumme och handled. Om du belastar tummens senor för mycket när besvären har börjat kan senskidan brista eller senan gå av.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Följande situationer och omständigheter anges som riskfaktorer:
Att lyfta små barn och att arbeta med verktyg kan innebära upprepade rörelser samtidigt som du håller fast något. Även tennis, racketsporter, skidåkning och trädgårdsarbete kan belasta tumme och handled på ett sätt som kan orsaka De Quervains syndrom.3
Källorna beskriver ingen ärftlig orsak till De Quervains syndrom. Det betyder att ärftlighet inte anges bland de orsaker och riskfaktorer som beskrivs för tillståndet.
Inflammatoriska sjukdomar kan orsaka De Quervains syndrom. Artrit är ett exempel på en sådan sjukdom.3
Besvären kan också märkas som en förändrad känsla när du rör tummen eller handleden. Du kan uppleva att rörelsen inte är lika smidig som vanligt.
De Quervains syndrom kan börja på olika sätt. För vissa kommer smärtan plötsligt, medan andra först märker ett obehag som förändras över tid.
Besvären kan därför påverka sådant som att lyfta eller greppa ett föremål. Hur det känns kan variera beroende på vilken rörelse du gör med handen, handleden eller tummen.
Testerna används därför tillsammans med uppgifterna om dina besvär och fynden vid undersökningen. Ett enskilt test avgör inte alltid diagnosen.
Eftersom De Quervains syndrom vanligtvis kan bedömas kliniskt behövs inte alltid andra undersökningar. Bilddiagnostik kan ändå bli aktuell om vårdpersonalen behöver undersöka om smärtan kan bero på något annat.
Andra tillstånd kan ge liknande smärta i handleden. Vid bedömningen kan vårdpersonalen därför överväga flera möjliga orsaker:
Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och på vad som framkommer när hand och handled undersöks.
En lokal steroidinjektion i senskidefacket kan kombineras med att tummen immobiliseras i fyra till sex veckor. Vid en sådan behandling ska läkemedlet placeras i senskidan och inte i senan.2 Det kan vara svårt att avgöra var nålspetsen ligger, så injektionen behöver utföras av vårdpersonal med rätt kunskap och erfarenhet.
Operation kan bli aktuell om vila eller kortisonspruta inte leder till förbättring. Vid operation öppnar läkaren den inflammerade senskidan så att senan kan röra sig friare.1
Operationen görs vanligtvis polikliniskt med lokalbedövning.2 Det innebär att du vanligtvis kan gå hem samma dag och att du inte behöver vara sövd. Operationen tar ungefär en halvtimme.
Vid operationen klyvs taket på det första senskidefacket.2 Läkaren behöver kontrollera att senskidorna för de båda senorna har öppnats så att senorna får fritt spelrum.
Läkningen efter operationen tar ungefär två till tre veckor enligt 1177. Du kan använda handen under tiden, men det brukar göra ont i början.1 Ett stadigt förband eller en gipsskena används över handleden i tre veckor efter operation.2 Därefter kan suturerna tas bort och du kan få information om försiktig, obelastad rörelse av handleden under vecka fyra till sex.
Vid användning eller belastning av handen kan ett stabilt handledsstöd behövas medan senskidefacket läker. Du kan samtidigt få instruktioner om att försiktigt sträcka och böja handleden. Följ de råd du får av arbetsterapeut eller fysioterapeut efter operationen.
Efter operationen kan högläge minska svullnad och värk. Det är viktigt att hålla handen ovanför hjärthöjd efter operationen eftersom det minskar risken för svullnad och värk och kan ge bättre förutsättningar för läkningen.2
Den första tiden kan operationsärret vara ömt eller överkänsligt. Möjliga komplikationer är långvarig ärrömhet, nedsatt kraft, överkänslighet eller skada på känselgrenar och i ovanliga fall infektion.2 En ovanlig komplikation är infektion efter operation.
Återgång till arbete och andra aktiviteter beror på vilken belastning handen utsätts för och på möjligheten att anpassa aktiviteterna. Vid besvär efter operationen ska du följa uppföljningen som du får av vården.
Du kan minska belastningen genom att ändra hur du håller och lyfter saker. Försök att använda hela handen i stället för att låta tummen göra en stor del av arbetet. När något är tungt kan båda händerna hjälpa till att fördela belastningen.
Förstorade, mjuka grepp kan till exempel användas på en penna. Anpassa också greppet när du gör återkommande uppgifter, så att du inte behöver hålla hårt med tummen.
Kyla kan användas som egenvård när handleden gör ont eller är svullen. Linda in kylomslaget i en tunn handduk innan du lägger det mot huden.
Övningar ska inte göras genom smärta. Avbryt en övning om den gör ont.3
Om du har gips eller förband över handen, fingrarna eller tummen kan rörelseövningar för fingrar, armar och axlar användas. Följ instruktionerna för övningarna och använd inte den friska handen när du gör dem. Om du har fått andra instruktioner av din arbetsterapeut ska du följa dem i stället.1
Rörelseövningarna kan till exempel innebära att du sträcker upp armarna, spretar med fingrarna, knyter händerna och för dem ner mot axlarna. Du kan också öppna och sträcka fingrarna som är utanför gipset eller förbandet och sedan knyta dem. Övningar kan även göras för armar och axlar genom att föra armbågarna inåt och utåt, sträcka på ryggen eller böja och sträcka armbågen. Gör dessa övningar enligt instruktionerna i stället för att själv öka mängden eller ansträngningen.
Om besvären gör det svårt att använda handen, se avsnittet om när du ska söka vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Du ska få vara delaktig i din vård. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns.1
Komplikationer kan alltså påverka hur du kan använda tummen och handleden. Läs mer om behandling och när du bör kontakta vården i de andra avsnitten om De Quervains syndrom.