Karpaltunnelsyndrom är en vanlig sjukdom där medianusnerven i handen kommer i kläm i karpaltunneln. Hjälp finns att få, och över 90 procent blir besvärsfria eller lindrade.
Karpaltunnelsyndrom är en vanlig nervkompressionssjukdom i handen.1 Det uppstår när medianusnerven kommer i kläm i karpaltunneln.2
Karpaltunneln är en kanal i handloven. Den ligger mellan flera av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Genom kanalen går medianusnerven och senor till fingrarnas muskler.2 När utrymmet i kanalen blir för trångt kan nerven påverkas.
Medianusnerven har betydelse för känseln i delar av handen och för tummens rörelser. Medianusnerven går från underarmen genom karpaltunneln och vidare ut i handen.3 Den ger känsel till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret.4 Genom karpaltunneln går också nio böjsenor, två till varje finger och en till tummen.1 Senorna hör ihop med muskler som gör att fingrarna kan böjas.3 Karpaltunneln är därför ett trångt utrymme där både nerven och senorna måste få plats. Senorna som går genom kanalen hör ihop med musklerna som böjer fingrarna. Karpaltunneln rymmer alltså både en nerv och senor i ett begränsat utrymme.
Karpaltunnelsyndrom är vanligt, men sällan allvarligt.2 Besvär kan komma redan i 30-årsåldern och är vanligast från 40-årsåldern. Den kliniska prevalensen, alltså hur vanligt tillståndet är i en befolkning, är cirka 4 procent totalt.1
Tillståndet kan förekomma i alla åldersgrupper, men ses sällan före 25 års ålder. Det är särskilt vanligt bland personer i 40–60-årsåldern. Karpaltunnelsyndrom kan drabba både kvinnor och män. Det kan förekomma i alla åldersgrupper, även om det ses särskilt ofta i 40–60-årsåldern. Tillståndet är ovanligt före 25 års ålder. Nästan hälften av patienterna har besvär i båda händerna.1
Karpaltunnelsyndrom innebär att medianusnerven utsätts för tryck i karpaltunneln. Besvären kan finnas i en hand eller i båda händerna.2
Karpaltunneln består av handlovens ben och ett kraftigt ledband som täcker kanalen. Medianusnerven och nio böjsenor går genom den. När nerven kommer i kläm räknas tillståndet som en nervkompressionssjukdom i handen.
Karpaltunnelsyndrom uppstår när utrymmet i karpaltunneln blir för trångt och medianusnerven kommer i kläm.2 Flera olika saker kan göra att utrymmet minskar, men ibland går det inte att hitta någon tydlig förklaring. När utrymmet blir trängre påverkas medianusnerven av trycket i karpaltunneln.1 Svullnad eller irritation i handleden kan göra att vävnaderna tar mer plats och trycker på nerven.5 Vid vissa skador kan ett benbrott eller en förändrad form i handleden också ge ett direkt tryck på medianusnerven.1
Domningar och stickningar är de vanligaste symtomen vid karpaltunnelsyndrom. Besvären sitter oftast i tummen, pekfingret och långfingret. Ibland kan symtomen kännas i alla fingrar.2
Det kan vara svårt att beskriva känslan exakt. Besvären kan kännas som stickningar, pirrningar eller en brännande känsla.1 Känseln kan vara nedsatt i fingrarna. Handen kan också kännas torrare än vanligt.2 Vissa upplever att fingrarna känns svullna fast de inte är det.6 Du kan också uppleva nedsatt känsel i fingrarna. Känselbesvären kan finnas i en hand eller i båda händerna.
Symtomen är ofta värre på natten.1 Du kan vakna och behöva skaka handen när den känns avdomnad.2
Läkaren kan fråga när du först märkte symtomen och om vissa aktiviteter eller tider på dygnet gör dem bättre eller sämre.5 Du kan också få frågor om din sjukdomshistoria och om sjukdomar i familjen.3 Karpaltunnelsyndrom är framför allt en klinisk diagnos, vilket betyder att läkaren väger samman det du berättar med fynden vid undersökningen.1 Läkaren frågar bland annat om vilka fingrar som domnar eller sticker och när besvären brukar komma. Vid undersökningen tittar läkaren på handleden, handen och fingrarna. Ofta räcker enkla undersökningar för att ställa rätt diagnos.
Läkaren kan framkalla besvär genom att böja handleden så mycket det går under ungefär en minut. Domningar och stickningar som du brukar känna på natten kan då komma tillbaka. Läkaren kan också klappa eller slå mot insidan av handloven med fingertopparna för att undersöka medianusnerven.2 Det kan utlösa domningar eller stickningar i de fingrar som får känsel från medianusnerven.
Tumgreppets styrka kan användas för att bedöma hur musklerna har påverkats.2
Det finns flera sätt att behandla karpaltunnelsyndrom. Vilken behandling som passar bäst beror på personen och besvären. Den vanligaste behandlingen är ett särskilt utformat handledsstöd.
Vid lindriga till måttliga besvär används ofta ett stabilt handledsstöd på natten, med handleden i ett rakt läge. Råd om ergonomi och förändringar av aktiviteter kan också ingå i behandlingen. Det betyder att du tillsammans med vårdpersonalen kan se över hur handen används i vardagen och i arbetet.
När händerna eller armarna känns trötta vid aktiv användning kan du ta en kort paus. Det är särskilt relevant om du gör upprepade rörelser med handleden.2 Det gäller också om du håller fast något under längre tid eller arbetar med vibrerande verktyg. Sådana förändringar kan minska belastningen när besvären påverkas av hur du använder handen. Försök att variera arbetsuppgifter och aktiviteter så att samma rörelser med handen inte upprepas under lång tid. Ergonomiska förändringar och ändrad användning av handen kan vara en del av egenvården.1 Om du använder verktyg kan du planera in pauser i arbetet.2 Det kan också vara bra att se över hur du håller handen och handleden när du arbetar.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.8 Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig utifrån till exempel plats och kontaktväg. Du kan läsa mer om mottagningar och hur du kontaktar dem på varden.se.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.8 Om du behöver en sådan remiss får du information om det i samband med kontakten med vården. En remiss beskriver vilken bedömning eller behandling du behöver hos en annan mottagning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.2 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1177.se finns också information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
En fysioterapeut kan behandla karpaltunnelsyndrom. Behandlingen kan till exempel handla om ergonomisk träning. En arbetsterapeut kan också behandla karpaltunnelsyndrom och kan hjälpa till att prova ut eller göra ett handledsstöd.2
Ja, karpaltunnelsyndrom kan ibland bli bättre av sig självt, särskilt om du vilar handleden eller undviker upprepade rörelser med handleden en tid.5 Efter graviditeten försvinner symtomen oftast en tid efter förlossningen. Du kan tillfälligt använda ett handledsstöd som gör att det känns bättre.2
Det kan ändå vara svårt att veta vad som är bäst för just dina besvär. Ett handledsstöd kan tillfälligt göra att det känns bättre vid graviditetsrelaterade besvär.2
Det är inte klarlagt om långvarigt skrivande på tangentbord eller datoranvändning leder till karpaltunnelsyndrom.3 Det kan därför vara svårt att säga att just datorarbete är orsaken till dina besvär.
Du kan organisera arbetsställning och verktyg för att minska belastningen på händer och handleder.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 31 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vätska kan också samlas i kroppens vävnader och öka trycket i karpaltunneln. Det kan hända vid graviditet eller andra hormonförändringar.
Vissa sjukdomar och kroppsliga förändringar är förknippade med en högre förekomst av karpaltunnelsyndrom eller vanligare symtom.
Efter en skada kan både förändringar i handledens delar och svullnad bidra till trängsel i karpaltunneln. En skada kan till exempel vara ett benbrott, en stukning eller en annan skada mot handledens ben och mjukdelar. Även svullnad som finns kvar efter en infektion kan ge trängsel i karpaltunneln.
Hos gravida är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, särskilt från den sjätte graviditetsmånaden och framåt. Hormonförändringar under graviditeten påverkar kroppens vätskebalans, så att mer vätska kan samlas i vävnaderna. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.
Belastning av handen och handleden kan ibland bidra till karpaltunnelsyndrom. Det gäller framför allt aktiviteter med vibrationer eller upprepade handrörelser.
Besvären kan komma i den hand som du använder mest, eftersom de kan ha samband med hur handen har belastats. Du kan också få besvär i den hand som du inte belastar mest, och ibland påverkas båda händerna.
Det är inte alltid möjligt att säga om en viss arbetsuppgift har orsakat besvären. Ofta kommer karpaltunnelsyndrom utan någon särskild anledning, även om upprepade rörelser eller arbete med vibrerande verktyg ibland kan ha betydelse.
Besvären kan börja långsamt och komma och gå.7 I början märker du kanske bara av dem ibland, särskilt när du sover. Senare kan symtomen komma på dagen vid upprepade handrörelser.5 Besvären kan också komma när du kör bil eller håller i en telefon.3 De kan märkas särskilt när du gör samma slags rörelse mycket i arbetet, till exempel skriver eller använder verktyg.5 De kan till exempel märkas när du arbetar med händerna eller håller i något under en längre stund.
Smärtan kan ibland finnas samtidigt som domningarna och stickningarna. Besvären kan upplevas olika från gång till gång. Att symtomen kommer och går utesluter därför inte karpaltunnelsyndrom.
Nedsatt känsel kan göra handen fumlig och leda till att du tappar saker.2 Du kan också få svårt att få grepp om små föremål. Det kan märkas i vardagen när du försöker hålla i eller hantera saker med handen. Fumligheten kan också göra det svårt att utföra precisa rörelser. Det kan till exempel bli svårt att knäppa en skjorta eller få in en nyckel i ett lås.5
Tummen kan förlora styrka. Det kan göra det svårare att använda tummen tillsammans med de andra fingrarna. Musklerna på handens tumsida kan förtvina något, särskilt om besvären har funnits under en längre tid.2
Smärtan kan stråla från handen eller handleden upp mot axeln.2 Du kan alltså känna smärta på flera ställen längs armen, även om besvären började i handen eller handleden. Ibland kan du också få känselbortfall i fingrarna och muskelförtvining i tummen efter en längre tid. Om känselbortfall har uppstått är det inte säkert att känseln återhämtar sig helt. Även en försvagad tumme kan finnas kvar om besvären har varit långvariga och tydliga.1
Symtom från handen kan även bero på annat än karpaltunnelsyndrom. Därför behöver en vårdgivare ibland bedöma dina besvär för att avgöra vad de beror på.
Kontakta en vårdcentral om besvären inte försvinner inom ett par veckor. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.2
Långvarigt obehandlat tryck på medianusnerven kan skada nerven permanent.5 Det kan i sin tur påverka känseln, styrkan och hur du kan använda handen. Sök därför vård om besvären fortsätter enligt råden ovan.
Känsligheten för beröring i fingertopparna kan testas med ett gem.2 Läkaren kan också undersöka om du har svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna.
Neurografi mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Undersökningen kallas också ENG och görs på ett fysiologiskt laboratorium, som ofta finns på ett sjukhus. Neurografi kan visa hur skadad nerven är men kan inte säkert visa om du har karpaltunnelsyndrom.2
Neurografi kan ibland vara normal trots ett kliniskt typiskt karpaltunnelsyndrom. Vid den kliniska undersökningen kan läkaren jämföra känseln i fingertopparna med känseln i ett område som inte försörjs av medianusnerven. Läkaren kan också bedöma om tumme och fingrar har nedsatt kraft eller om finmotoriken är påverkad.1 Därför ställs diagnosen framför allt utifrån dina symtom och vad läkaren hittar vid undersökningen, medan neurografi kan användas när diagnosen är oklar eller när andra orsaker behöver undersökas.
Ibland är det inte helt klart vad stickningarna och domningarna beror på. Då kan läkaren skriva en remiss för fler undersökningar. Blodprov kan undersöka om diabetes, sköldkörtelproblem eller brist på järn, vitamin B12 eller folsyra bidrar till besvären.2
Symtom från nacken kan vara en annan orsak än karpaltunnelsyndrom.2 Tryck på medianusnerven i underarmen kan också ge besvär som liknar karpaltunnelsyndrom. Läkaren behöver därför bedöma om symtomen verkligen kommer från medianusnerven i karpaltunneln.
Ultraljud kan användas för att undersöka nerven i karpaltunneln. Röntgen kan användas för att leta efter benbrott eller ledsjukdom. Magnetkameraundersökning kan också ingå bland de undersökningar som används när diagnosen är osäker.
En arbetsterapeut kan alltså både hjälpa dig med ett handledsstöd och ge råd om hur vardagliga uppgifter kan utföras på ett mer skonsamt sätt. En fysioterapeut kan hjälpa till med träning som stärker musklerna runt handleden och ökar rörligheten.
Läkemedel och injektionsbehandling kan vara aktuella i vissa situationer. Behandlingen beror bland annat på om det finns tecken på inflammation runt böjsenorna och på hur du har svarat på handledsstödet.
Kortisonsprutan ges i karpaltunneln för att minska svullnad och tryck runt medianusnerven. Effekten är inte alltid varaktig, och besvären kan därför komma tillbaka efter en tid. En läkare bedömer om injektionsbehandling passar för dig.
Kiropraktik och naprapati kan innebära behandling med händerna, så kallad manuell terapi. Målet med behandlingen är att förbättra utrymmet i karpaltunneln så att trycket på nerven minskar, men det finns inte övertygande bevis för att behandlingen hjälper vid karpaltunnelsyndrom.
De flesta med karpaltunnelsyndrom behöver inte opereras. Operation kan däremot bli aktuell när besvären är stora och det är svårt att använda händerna.
Inför en operation bedömer läkaren hur mycket besvären påverkar dig och om annan behandling har hjälpt. Om läkaren bedömer att du behöver opereras får du en remiss till en ortoped eller kirurg.
Kirurgen gör ett snitt i handen eller handflatan och delar ledbandet som täcker karpaltunneln. Operationen kan göras genom ett snitt i handflatan eller med titthålskirurgi. När ledbandet läker blir det längre, vilket ger medianusnerven mer plats.8 När ledbandet har delats minskar trycket på medianusnerven. Såret sys sedan ihop och handen får ett mjukt förband.
Efter operationen kan du oftast använda handen till lättare aktiviteter, till exempel att klä på dig, skriva på datorn eller hålla i bestick. Tunga lyft och rörelser som gör ont ska undvikas under den första tiden. Du får ett förband över handen och handleden, och handen kan därför inte användas som vanligt direkt efter operationen.
Hur snabbt du återhämtar dig påverkas bland annat av hur länge du hade besvär före operationen. Fumlighet och kraftlöshet kan finnas kvar i några månader även om domningar och stickningar förbättras snabbt. En övergående nedsättning av kraften i handen kan också finnas tidigt efter operationen.
Efter ungefär två veckor tas stygnen och förbandet bort vid ett återbesök. Det är vanligt att handen och fingrarna svullnar under det första dygnet. Högläge kan användas för att minska svullnaden. Sjukskrivning efter operationen kan behövas, och hur länge det gäller beror på vilket arbete du har. Det är vanligt att vara sjukskriven i två till fyra veckor efter operationen.8
Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med en hand kan du kanske, med lite träning, göra lika bra med den andra handen.2 Det kan vara ett sätt att variera hur du använder händerna i vardagen.
Försök undvika att ha handlederna kraftigt böjda när du sover.2 Besvären kan öka på natten när handleden är böjd nedåt. Ett handledsstöd som håller handleden i ett neutralt läge kan minska att handleden böjs under natten.1 Handledsstödet ska alltså hjälpa dig att hålla handleden rakare, inte att böja den kraftigt åt något håll. Om du vaknar med domningar eller stickningar kan du pröva att ändra handledens läge och använda stödet nästa natt. Ett handledsstöd kan hjälpa till att hålla handleden i ett läge som förhindrar att du böjer den för kraftigt.2
Försök minska sådant som ofta böjer handleden eller kräver hårda grepp. Det kan till exempel vara att minska eller ta pauser från aktiviteter där du ofta böjer handleden eller håller hårt i något. Även arbete med vibrerande verktyg kan behöva begränsas om det hänger ihop med besvären.7 Du kan prova en förändring i taget för att se vad som fungerar bäst för dig. Det kan till exempel handla om arbetsuppgifter eller andra aktiviteter där du gör samma rörelse många gånger. Du kan också ändra aktivitet när handen eller armen känns trött.
Om du provar handövningar finns det därför bara ett begränsat stöd för att de lindrar symtomen. Vila och förändrad användning av handen är andra egenvårdsåtgärder som du kan prova. Om besvären inte försvinner inom ett par veckor, se avsnittet om när du ska söka vård.
Du kan fråga om besvären beror på karpaltunnelsyndrom eller på något annat problem i handleden. Du kan också fråga vilken typ av handledsstöd du bör använda och hur ofta det ska bäras.5 Du kan även fråga hur läkaren undersöker handen och vilka andra orsaker som behöver uteslutas. Om du får en remiss till en specialist kan du fråga vad nästa steg blir.9
Om operation blir aktuell kan du fråga hur behandlingen passar dina besvär. Karpaltunnelsyndrom kommer sällan tillbaka efter operation.3
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum