En Bakercysta är en vätskefylld svullnad i knävecket, som bildas när slemsäcken på knäts baksida innehåller mer vätska än vanligt. Det är en godartad åkomma som ofta försvinner av sig själv, och när en bakomliggande orsak hanteras kan cystan minska eller försvinna helt.
En Bakercysta är en vätskefylld svullnad i knävecket. Den bildas när slemsäcken som sitter på baksidan av knät innehåller mer vätska än vanligt.1 Bakercystan är oftast godartad, vilket betyder att den inte är en tumör.2
Bakercystan kan ses som en svullnad som hänger samman med förändringar i eller runt knäleden. Hos vuxna uppstår den oftast när det bildas mer ledvätska i knäleden än vanligt. Vilken bakomliggande förändring som finns kan variera, och det går därför inte att avgöra orsaken enbart utifrån att det finns en svullnad i knävecket.
Bakercysta förekommer hos 20–40 procent av vuxna med knäartros. Den förekommer också hos personer med degenerativa meniskskador, broskskador och andra tillstånd inne i knäleden.2
Bakercystor kan även förekomma hos barn, men den här översikten gäller främst Bakercysta hos vuxna.
En Bakercysta försvinner ofta av sig själv.1 Om cystan hänger ihop med en bakomliggande förändring i knäleden påverkas förloppet av den förändringen och av hur väl den behandlas. När den bakomliggande orsaken hanteras tenderar cystan att minska i storlek eller försvinna helt.2
För mer information om tecken, undersökning, behandling och när du ska söka vård, se artikelns avsnitt om symtom, diagnostik, behandling och när du ska söka vård.
En Bakercysta uppstår oftast när knäleden producerar mer ledvätska än vanligt. Ökad produktion av ledvätska kan uppstå när knäleden är inflammerad eller skadad.2
När mängden ledvätska ökar byggs trycket i knäleden upp.2 Trycket kan pressa ledvätska bakåt in i en eller flera slemsäckar bakom knäleden.3
En öppning i ledkapseln kan fungera som en ventil. Då kan ledvätskan rinna i en riktning, från knäleden till området bakom knät, och samlas där.2
Hos vuxna beror en Bakercysta vanligtvis på överbelastning av knät tillsammans med ett problem i knäleden. Vanliga bakomliggande knäproblem är:
Det vanligaste tecknet på en Bakercysta är svullnad i knävecket. Svullnaden kan vara allt från storleken av en hasselnöt till storleken av en tennisboll. En stor cysta kan kännas spänd och göra det svårare att böja knät.1 Svullnaden kan bli tydligare vid aktivitet eller efter att du har suttit länge. När knät böjs kan svullnaden kännas mjuk och elastisk, medan den kan kännas mer spänd och fast när knät sträcks. Smärtan kan ibland stråla ner i vaden. Smärta kan uppstå särskilt om det finns ett bakomliggande problem i knäleden, och även vid rörelse eller belastning av knäleden.2
Bakercystor hos barn brukar inte ge några större besvär. Barns cystor brukar minska eller försvinna av sig själva när barnet blir större.1
En Bakercysta kan ibland spricka. Då kan du få plötslig svullnad och smärta i vaden. Vaden och underbenet kan också bli varma, röda, ömma eller få blåmärken.
Diagnosen av Bakercysta ställs genom en kombination av kliniska och bilddiagnostiska metoder. En detaljerad sjukdomshistoria är avgörande. Vid samtalet kartläggs när besvären började, hur intensiva de är och om det finns tidigare eller aktuella knäproblem eller skador.2
Vid undersökningen känner vårdgivaren på knävecket och undersöker knät. Bakercystan undersöks enklast med knät i sträckt och delvis böjt läge.2 När knät är sträckt kan cystan kännas mer spänd och fast, medan svullnaden vid ungefär 45 graders böjning kan kännas mjuk eller till och med försvinna.
En vanlig undersökning av knät omfattar bedömning av knäets rörelseomfång, stabilitet och eventuell ömhet i leden.2 Undersökningen kan därför också ge information om andra problem i knäleden som kan behöva utredas.
Ibland är det svårt att skilja en Bakercysta från andra tillstånd, och då kan bilddiagnostik behövas. En belastad röntgen av knäleden bör vara det första steget när man utreder bakomliggande knäproblem.2
Behandlingen av en Bakercysta anpassas efter den bakomliggande orsaken och hur svåra besvären är. Om det finns ett problem i knäleden riktas behandlingen framför allt mot det problemet, eftersom cystan då kan minska eller försvinna.2
Vuxna med en Bakercysta som inte gör ont behöver vanligtvis ingen behandling. Barn med Bakercysta brukar inte heller behöva behandling, eftersom svullnaden ofta minskar eller försvinner med tiden.1
Smärtstillande läkemedel kan vara ett behandlingsalternativ om cystan eller det bakomliggande knäproblemet gör ont.1 Paracetamol tillsammans med NSAID kan användas vid knäsmärta från artros eller meniskskador, om NSAID inte är olämpligt för dig. Den antiinflammatoriska effekten kan minska inflammationen i knäleden och därmed minska produktionen av överflödig ledvätska som bidrar till att hålla Bakercystan kvar.2
Vila knät för att minska besvären medan det återhämtar sig. Lägg en ispackning insvept i en handduk på knät i cirka tio minuter åt gången. Du kan upprepa kylbehandlingen med några timmars mellanrum om det behövs.4
Lägg benet i högläge genom att vila det på en kudde. Det kan minska obehag och svullnad. Du kan ta ibuprofen eller paracetamol mot smärta och svullnad.4 Den antiinflammatoriska effekten av ibuprofen kan minska inflammationen i knäleden och därmed minska produktionen av överflödig ledvätska som bidrar till att hålla Bakercystan kvar.2
Samma åtgärder kan också hjälpa om en Bakercysta har spruckit.4 Då kan besvären vara värre än vanligt tills svullnaden går ner, vilket kan ta några veckor.
Efter professionell bedömning kan försiktig rörelse- och styrketräning ingå i behandlingen av bakomliggande artros eller meniskskada. Fysioterapi och tidig rörelse- och styrketräning är förstahandsbehandling vid artros och meniskskador generellt. Fysisk träning kan minska smärta i knäleden och förbättra knäledens funktion.2
Primärvården är oftast en bra första kontakt vid Bakercysta. Bakercystan kan utredas och behandlas inom primärvården genom behandling av bakomliggande orsak.2 Det kan till exempel handla om att utreda och behandla ett problem i knäleden som bidrar till besvären.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1 Där kan du få vägledning om vilken mottagning som passar och hur du kan gå vidare.
Ibland behövs hjälp av en ortoped, som är läkare med särskild kunskap om bland annat knäledens sjukdomar och skador. Remiss till ortopedklinik rekommenderas när man anser att patienten är i behov av åtgärd för det bakomliggande tillstånd som bidragit till utvecklingen av Bakercystan.2
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Kontrollera därför med mottagningen om du behöver remiss innan du bokar tid.
En Bakercysta är en vätskefylld svullnad i knävecket. Den bildas när slemsäcken som sitter på baksidan av knät innehåller mer vätska än vanligt.1
Ja, en Bakercysta försvinner oftast av sig själv.1 Tiden tills cystan förbättras kan vara från några månader till några år.
Vuxna med en Bakercysta som inte gör ont brukar vanligtvis inte behöva någon behandling. Om cystan beror på ett problem i knäleden riktas behandlingen mot det problemet, snarare än mot cystan enbart.1 Behandlingen av Bakercysta bör baseras på den bakomliggande orsaken samt symtomens svårighetsgrad.2
Barn kan ibland få Bakercysta. Barns cystor brukar minska eller försvinna av sig själva när barnet blir större, och barn med Bakercysta brukar därför inte behöva behandling.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Artros kan leda till ökad produktion av ledvätska som svar på inflammation och smärta. Meniskskador, broskskador och andra tillstånd inne i knäleden kan också leda till ökad mängd ledvätska.2
En Bakercysta kan uppstå efter en knäskada.4 En skada kan orsaka svullnad i knäleden, vilket i sin tur kan leda till att vätska samlas bakom knät.5
Cystor är vanligare hos personer mellan 35 och 70 år.4 Fysisk belastning av knät i arbetet eller under en fysisk fritidsaktivitet kan öka risken för en Bakercysta.5
I de källor som ligger till grund för denna information anges ingen ärftlig orsak till Bakercysta.
Besvär från en sprucken Bakercysta kan likna djup ventrombos, alltså en blodpropp i en djup ven. Därför behöver djup ventrombos uteslutas och besvären utredas skyndsamt. När djup ventrombos behöver uteslutas rekommenderas akut ultraljud eller akut bedömning.2
Kontakta en vårdcentral om du har en svullnad på baksidan av knät som gör ont och inte försvinner på två veckor.1 Sök också vård för en knöl som du inte vet vad den beror på.4
Snabbt växande knöl, nattlig smärta, svår smärta eller feber kan göra att du behöver ytterligare utredning.3 Om du har bensmärta eller bensvullnad tillsammans med andfåddhet eller bröstsmärta kan det vara en blodpropp som har nått lungorna.4 Se avsnittet om när du ska söka vård.
Ultraljud visar däremot inte bakomliggande problem inne i knäleden.2 MR används särskilt för att undersöka andra tillstånd i knäleden än artros och för att utesluta andra förändringar.
Flera andra tillstånd kan ge svullnad eller smärta i samma område som en Bakercysta. Djup ventrombos kan orsaka svullnad och smärta i samma område som en Bakercysta.2 Därför kan andra undersökningar behövas när bilden inte tydligt stämmer med en Bakercysta.
Andra möjliga tillstånd att skilja från Bakercysta är:2
MR kan hjälpa till att utesluta tumörer och andra förändringar i området.2
Om cystan har blivit så stor att den värker och spänner i knävecket kan den punkteras.1 Vid en sådan behandling kan kortison också sprutas in, vilket kan göra att cystan drar ihop sig.
Att tömma cystan genom aspiration leder ofta till återfall och rekommenderas därför vanligtvis inte som enda åtgärd.2 Behandlingen behöver i stället riktas mot den bakomliggande orsaken när det är möjligt.
Kirurgi för att ta bort själva Bakercystan är ovanligt.2 En operation kan övervägas om du har svåra besvär eller om cystan gör det svårt att använda knät.1
Om en Bakercysta spricker brukar blödningen läka av sig själv, även om det kan ta flera veckor.1 Hur snabbt cystan förbättras beror bland annat på den bakomliggande orsaken och hur behandlingen fungerar.
En Bakercysta kan ta från några månader till några år att förbättras.4 Många fall kan behandlas framgångsrikt med icke-kirurgiska metoder.2
Besvär efter en sprucken Bakercysta kan vara värre än vanligt i några veckor medan svullnaden minskar.4
Bakercysta: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Diagnosen kan ofta ställas genom din sjukdomshistoria och en klinisk undersökning.2
Vid undersökningen får du berätta när besvären började och om du tidigare har haft problem eller skador i knät. Vårdpersonal kan också undersöka knäets rörelse, stabilitet och ömhet. Röntgen visar inte själva cystan, men kan visa andra problem i knät. Ultraljud kan bedöma cystans storlek och hur den förhåller sig till vävnaderna runt omkring. MR kan visa cystan och skador på menisker, ledband och brosk. I regel kan diagnosen Bakercysta ställas med klinisk undersökning och sjukdomshistoria, särskilt om du har ett bakomliggande problem i knäleden.