Graviditetsdiabetes är en diabetesform som utvecklas under graviditeten och innebär att blodsockret blir för högt. För de flesta blir blodsockret normalt igen efter förlossningen, och tillståndet fortsätter vanligtvis inte då.
Graviditetsdiabetes innebär att blodsockret blir för högt under graviditeten.1 Det är en diabetesform som utvecklas under graviditeten.2
Insulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp blodsocker. När kroppen inte tillverkar tillräckligt med insulin under graviditeten kan blodsockret stiga och leda till graviditetsdiabetes. Under graviditeten blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, vilket gör att kroppen behöver mer insulin för att få samma effekt som tidigare.1
Blodsocker, eller glukos, transporteras i blodet och ger cellerna energi.1 Insulin är ett hormon som hjälper blodsockret att komma in i cellerna. Om det inte bildas tillräckligt med insulin kan cellerna inte ta upp det socker som har samlats i blodet.
Graviditetsdiabetes är alltså diabetes som upptäcks under graviditeten. Att få graviditetsdiabetes innebär inte i sig att du hade diabetes innan graviditeten.2 Högt blodsocker under graviditeten kan ibland bero på en annan diabetesform, men det är ovanligt att det beror på typ 1-diabetes.1
Förekomsten av graviditetsdiabetes i Sverige varierar mellan ungefär 2 och 28 procent.3 Det betyder att andelen som får diagnosen kan skilja sig mycket mellan olika delar av landet.
Skillnader i screening och diagnoskriterier gör det svårt att jämföra förekomst och forskningsresultat. Screening betyder att vården undersöker personer för att upptäcka ett tillstånd, och diagnoskriterier är de gränser som används för att ställa diagnosen. I Sverige ser både screening och diagnostik olika ut i olika regioner.3
Blodsockret blir oftast normalt igen efter förlossningen.1 Graviditetsdiabetes är därför vanligtvis kopplad till själva graviditeten och fortsätter inte efter förlossningen för de flesta.3
Graviditetsdiabetes innebär inte i sig att personen hade diabetes innan graviditeten. Om blodsockret inte blir normalt igen efter förlossningen behöver vården bedöma om det kan röra sig om någon annan diabetesform.3
Under graviditeten blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. Därför behöver kroppen mer insulin för att få samma effekt som tidigare. Vanligtvis tillverkar kroppen det extra insulin som behövs, men graviditetsdiabetes kan uppstå om mängden inte räcker.1
Hormoner från moderkakan kan störa insulinets funktion.2 När insulinets effekt inte räcker till kan socker samlas i blodet i stället för att tas upp av cellerna. Då stiger blodsockret.
Graviditetsdiabetes beror alltså på att kroppens behov av insulin ökar under graviditeten och att insulinets funktion samtidigt kan påverkas. Det är inte något du har gjort fel. Graviditetsdiabetes kan utvecklas även om du har ätit hälsosamt före eller under graviditeten, eftersom hormoner och ärftliga faktorer också påverkar risken.
Vissa omständigheter gör att risken för graviditetsdiabetes är högre. De viktigaste riskfaktorerna som beskrivs är:
Graviditetsdiabetes ger vanligtvis inga tydliga symtom.1 Du märker vanligtvis inte att du har högt blodsocker eftersom det endast ger lindriga symtom. Det gör att många inte själva märker någon tydlig förändring i kroppen. Vissa kan också få torr mun när blodsockret är högt. Dimsyn kan förekomma som ett annat symtom.4 Sådana besvär kan vara milda och gå obemärkta förbi.6
Förhöjt blodsocker upptäcks oftast vid undersökningar på barnmorskemottagningen.1 Därför kan graviditetsdiabetes upptäckas även om du känner dig som vanligt. Avsaknad av symtom utesluter alltså inte att blodsockret är för högt.
Om blodsockret blir väldigt högt kan du få ett eller flera av följande symtom:
Blodsockret kontrolleras en eller flera gånger under graviditeten.1 Hur ofta det görs beror på var i landet du bor.
Det finns olika sätt att upptäcka graviditetsdiabetes i Sverige. Vilken undersökning du erbjuds och när den görs beror på regionens arbetssätt och på vilka gränsvärden som används. Din barnmorska berättar vad som gäller för dig.
Det första provet heter P-glukos. Provet tas genom ett stick i fingret och visar vilken nivå av blodsocker du har när provet tas.
Grunden i behandlingen är personligt anpassade kost- och livsstilsråd tillsammans med utbildning i att själv mäta och tolka blodsockret. Regelbunden fysisk aktivitet kan påverka medicinska resultat positivt.3
Du får lära dig att själv testa kapillärt P-glukos, alltså blodsocker i blod från ett stick i fingret. Utbildningen omfattar också hur värdena ska tolkas och hur behandlingen följs under graviditeten.3
Dietist, barnmorska och diabetessjuksköterska ger ofta grundläggande information och rådgivning.3 Informationen handlar både om behandlingen under graviditeten och om uppföljningen efter förlossningen.
Efter diagnosen rekommenderas minst fyra dagliga blodsockerkontroller.3 Du mäter då fastevärdet samt ett värde efter frukost, lunch och middag. Lokala rutiner kan innebära att du behöver mäta oftare.
Regelbundna måltider kan vara en del av egenvården vid graviditetsdiabetes. Försök att fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Mindre måltider oftare kan också göra det lättare att hålla blodsockret på en bra nivå.
Bra mat och fysisk aktivitet räcker ofta för att sänka blodsockret, men vissa behöver också läkemedel som en del av behandlingen. Följ därför de kostråd du har fått av vårdgivaren och ta upp frågor om mat med barnmorska, dietist eller diabetessjuksköterska.
Fysisk aktivitet under graviditeten kan minska risken för graviditetsdiabetes och kan bidra till lägre blodsocker när du har graviditetsdiabetes.
När du är gravid besöker du regelbundet en mottagning för att träffa en barnmorska.1 Barnmorskan följer dig under graviditeten och kan berätta vad som gäller för dig vid kontroller och behandling.
Vid graviditetsdiabetes kan du få stöd av flera yrkesgrupper. Dietist, barnmorska och diabetessjuksköterska ger oftast grundläggande information och rådgivning.3 Dietisten kan hjälpa dig med kostråd, medan barnmorskan och diabetessjuksköterskan kan ge råd om uppföljningen och egenkontrollerna.
Besöken hos barnmorskan blir fler om du har graviditetsdiabetes. Du undersöks vanligtvis med ultraljud flera gånger under den sista delen av graviditeten.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1
Graviditetsdiabetes är högt blodsocker som uppstår under graviditeten. Det beror på att kroppen inte klarar att tillverka tillräckligt med insulin när du är gravid. Efter förlossningen blir blodsockret oftast som det ska vara igen.1
Nej, graviditetsdiabetes ger vanligtvis inga tydliga symtom. För högt blodsocker upptäcks oftast på undersökningarna på barnmorskemottagningen. Om blodsockret blir väldigt högt kan du bli trött, törstig eller behöva kissa oftare och större mängder.1
Glukosbelastning görs vanligtvis under graviditetsvecka 24–28.3 Den vanligaste tiden att få graviditetsdiabetes är graviditetsvecka 28–29. Om du har en högre risk för diabetes kan du få göra glukosbelastningen redan i vecka 10–12.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken kan också vara högre om du har haft fetma eller övervikt före graviditeten. En familjehistoria med diabetes, polycystiskt ovariesyndrom eller tidigare viktminskningskirurgi har också kopplats till ökad risk.
Alla som är gravida kan utveckla tillståndet, även utan kända riskfaktorer. Riskfaktorer används därför som stöd när vården bedömer vem som kan behöva erbjudas tidigare eller extra kontroller.
Graviditetsdiabetes är delvis ärftlig.1 Diabetes hos en förälder eller ett syskon ökar risken för graviditetsdiabetes.4 Ärftligheten kan påverka hur kroppen tillverkar och använder insulin under graviditeten.
Graviditetsdiabetes kan även hänga samman med hormonförändringar, genetiska faktorer och livsstilsfaktorer.5 Hormonförändringarna hör ihop med graviditeten, medan genetiska faktorer kan finnas i familjen. Livsstilsfaktorer är en av flera delar som kan påverka risken och förklarar inte ensamma varför en person får graviditetsdiabetes.2
Det går därför inte alltid att hitta en enda orsak. Flera faktorer kan samverka, och ibland utvecklas graviditetsdiabetes hos någon som inte känner till någon särskild riskfaktor.
Trötthet, törst och att kissa oftare kan förekomma av flera orsaker under en graviditet. Symtomen behöver därför inte betyda att du har graviditetsdiabetes, men högt blodsocker kan ge dessa besvär när blodsockret blir väldigt högt.
Kontakta en barnmorskemottagning om du är gravid och tror att du har för högt blodsocker. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.1
Du får sedan dricka en glukoslösning. Därefter väntar du i två timmar och lämnar sedan ett nytt blodprov.5 Undersökningen mäter hur kroppen hanterar glukosen.
Vid de nationella gränsvärdena bygger bedömningen på venös provtagning och analys av blodsocker i plasma. Ett fastevärde på minst 5,1 mmol/l räknas som ett gränsvärde för åtgärder för att följa och vid behov sänka blodsockret.3
Även värdet efter att du har druckit glukoslösningen kan vägas in. Ett värde på minst 10,0 mmol/l efter en timme eller minst 8,5 mmol/l efter två timmar räknas enligt samma gränsvärden som grund för åtgärder.
Ett högt fastevärde i det venösa blodprovet kan räcka för att du ska få diagnosen graviditetsdiabetes.1 I sådana fall behövs inte alltid en längre glukosbelastning för att ställa diagnosen.
I vissa regioner börjar undersökningen med ett screeningtest. Screening betyder att provet används för att hitta personer som kan behöva undersökas mer. Om screeningprovet inte är normalt kan du behöva ett mer omfattande glukostoleranstest för att bekräfta diagnosen.2
Det finns olika screeningmodeller i Sverige. I en modell mäts ett slumpmässigt blodsocker flera gånger under graviditeten, ibland tillsammans med riskfaktorer. I en annan modell erbjuds alla gravida en glukosbelastning där fastevärdet och värdet efter två timmar mäts.
Eftersom både screening och diagnos skiljer sig mellan regionerna kan själva undersökningen se olika ut. Fråga barnmorskan vilket prov du ska lämna och hur resultatet kommer att bedömas.
Målen för kapillärt P-glukos är:
Om tre värden under en vecka ligger över målvärdet bör läkemedelsbehandling inledas enligt de flesta behandlingsriktlinjer.3 Vården använder då dina uppmätta värden som en del av bedömningen av den fortsatta behandlingen. När vården följer blodsockret bedöms både hur ofta värdena är höga eller låga och vilka mönster som syns över tid. Det kan hjälpa vården att avgöra om behandlingen behöver ändras.2
Läkemedel kan behövas när bra mat och fysisk aktivitet inte räcker för att sänka blodsockret.1 Läkaren skriver ut läkemedlet på recept.
Läkemedelsbehandlingen kan bestå av metformin i tablettform eller insulin som du ger med sprutor. Metformin ökar kroppens känslighet för insulin, så att kroppen behöver mindre insulin.1
Vid höga fastevärden kan basinsulin till natten erbjudas.3 Vilket läkemedel som passar och hur det ska användas bedöms utifrån dina blodsockervärden.
Graviditetsdiabetes leder vanligtvis till flera ultraljud under den sista delen av graviditeten.1 Undersökningarna används för att följa barnets tillväxt och se att barnet växer som det ska.
Besöken hos barnmorskan blir också fler vid graviditetsdiabetes.1 Uppföljningen under graviditeten omfattar bland annat barnets tillväxt och hur blodsockret utvecklas.
Vid kostbehandlad graviditetsdiabetes rekommenderas viktskattning med ultraljud omkring graviditetsvecka 36–38.3 Undersökningen används för bedömning och planering inför förlossningen.
Vid helt okomplicerad kostbehandlad graviditetsdiabetes rekommenderas induktion senast graviditetsvecka 40+6.3 Vid läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes kan en annan plan behöva göras utifrån den individuella situationen.
De flesta får normalt blodsocker efter förlossningen, både efter kostbehandlad och insulinbehandlad graviditetsdiabetes.3 I de flesta fall normaliseras blodsockret efter förlossningen.
Du brukar få lämna ett nytt blodprov några månader efter förlossningen.1 Du kan också behöva göra en ny glukosbelastning några månader efter förlossningen, och barnmorskan informerar dig om det gäller dig.
Efter graviditetsdiabetes finns en ökad risk att senare utveckla typ 2-diabetes.1 Därför behövs medicinsk uppföljning även om blodsockret har blivit normalt efter förlossningen.
Uppföljningen efter graviditeten sker ofta i primärvården. Där kan bland annat blodsocker och andra riskfaktorer följas över tid, och återbesök kan därefter ske med ett till två års mellanrum så länge du är frisk. Vid uppföljningen kan vården bland annat kontrollera långtidsblodsocker, blodsocker, blodfetter, urinprov och blodtryck. Även längd, vikt och midjemått kan ingå i uppföljningen.3
Vilken aktivitet som passar beror bland annat på din hälsa och vilken fysisk aktivitet du brukade göra före graviditeten.
Du kan mäta blodsockret hemma med en blodsockermätare, en lansett och teststickor.2 Du sticker då fingertoppen med lansetten och för blodet till teststickan, varefter mätaren visar ett värde. Vårdpersonalen kan gå igenom hur utrustningen används.
Värdena kan sedan gås igenom av vårdgivaren för att se hur ofta blodsockret är högt eller lågt och vilka mönster som syns över tid. Ändringar av behandlingen görs utifrån denna uppföljning av vården.
Att dricka vatten är viktigt under graviditeten. Vatten ensamt sänker däremot inte blodsockret direkt enligt tillgängliga studier.2
Efter graviditeten kan fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor minska risken för typ 2-diabetes.1 Att undvika stor viktuppgång efter graviditeten kan också minska den framtida diabetesrisken.
Om du planerar en ny graviditet bör du ha så bra blodsocker som möjligt.1
Efter graviditetsdiabetes får du lämna blodprov igen några månader efter förlossningen.1 Uppföljning efter graviditeten sker ofta i primärvården. Du kan få en remiss till primärvården för uppföljning, och tidpunkten kan variera mellan olika regioner.3
Vid uppföljningen kan vården kontrollera bland annat blodsocker, långtidsblodsocker, blodfetter, urinprov och blodtryck. Längd, vikt och midjemått kan också ingå i uppföljningen.3
För många räcker kostförändringar och fysisk aktivitet för att sänka blodsockret. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker och att vara fysiskt aktiv.1 Regelbunden motion kan påverka medicinska utfall positivt.3
Du kan behöva behandling med läkemedel om bra mat och fysisk aktivitet inte räcker för att sänka blodsockret. Läkemedelsbehandlingen kan bestå av metformintabletter eller insulinsprutor.1
Efter graviditetsdiabetes är risken högre att senare utveckla typ 2-diabetes. Därför brukar du få lämna blodprov igen några månader efter förlossningen.1 Uppföljning efter graviditeten sker ofta i primärvården.3
I de flesta fall normaliseras P-glukos efter förlossningen både efter kost- och insulinbehandlad graviditetsdiabetes. Om blodsockret inte normaliseras efter förlossningen kan en annan diabetesform behöva bedömas.3
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum