Högt blodsocker innebär att det finns för mycket blodsocker i blodet, ofta på grund av för lite insulin eller att kroppen inte kan använda insulin rätt. Tillståndet kan undersökas med blodprov och behandlas med exempelvis insulin, diabetesläkemedel eller förändringar av matvanor och fysisk aktivitet.
Högt blodsocker betyder att det finns för mycket blodsocker i blodet. Blodsocker är kroppens främsta energikälla. Det kommer från maten du äter, och kroppen bryter ner det mesta av maten till blodsocker som sedan släpps ut i blodet.1 Blodet transporterar blodsockret till kroppens alla celler, där det används som energi. Insulin är ett hormon som hjälper blodsockret att komma in i cellerna så att det kan användas som energi.2
Om kroppen inte har tillräckligt med insulin, eller inte kan använda insulin på rätt sätt, stannar för mycket blodsocker kvar i blodet.3 Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin.4 Vid typ 2-diabetes har kroppen blivit mindre känslig för insulin, så insulinet kan inte verka med full kraft. Alla typer av diabetes leder till att blodsockerhalten i blodet ökar.2
Högt blodsocker förekommer framför allt hos personer som har diabetes.5 Högt blodsocker är vanligt hos personer med diabetes, och personer med diabetes kan få perioder med högt blodsocker ofta.6 Även personer som inte har diabetes kan få högt blodsocker, men det är mindre vanligt.3
Ett obehandlat högt blodsocker under lång tid kan skada nerver, blodkärl, vävnader och organ.1 Sådana skador kan bland annat påverka ögon, njurar, hjärta och nerver. Högt blodsocker kan också leda till allvarliga följder när blodsockret blir mycket högt. En sådan följd är syraförgiftning, som kan vara livshotande.7
Ett något för högt blodsocker under kort tid är vanligtvis inte ett allvarligt problem. Högt blodsocker kan däremot orsaka allvarliga problem om det ligger högt länge eller blir mycket högt.5 Långvarigt högt blodsocker kan ge komplikationer, och skadorna kan vara bestående.1
Läs avsnittet om när du ska söka vård om du är orolig för dina besvär.
Högt blodsocker uppstår oftast när kroppen har för lite insulin eller när den inte kan använda insulin på rätt sätt. Insulinbrist kan bero på att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Vid insulinresistens svarar cellerna i muskler, fettvävnad och lever inte som de ska på insulin.1
Vid typ 1-diabetes angriper immunförsvaret de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.1 Då kan bukspottkörteln inte längre bilda insulin, vilket leder till högt blodsocker.
Hos dig som har diabetes kan flera saker bidra till högt blodsocker. Vanliga orsaker är att du är sjuk eller stressad, äter mycket socker- eller stärkelserik mat, är mindre fysiskt aktiv än vanligt eller missar läkemedelsdoser.5
Även personer utan diabetes kan få högt blodsocker. Då kan orsaken vara en sjukdom som påverkar kroppens insulin eller blodsocker.
Högt blodsocker kan märkas på olika sätt. Vanliga symtom är att du blir törstig och behöver kissa ofta.5
Huvudvärk kan också förekomma vid högt blodsocker.3 Symtom som trötthet, viktnedgång, törst, att behöva kissa ofta och dimsyn kan förekomma vid högt blodsocker. Om du inte har fått diagnosen diabetes och har sådana symtom behöver orsaken undersökas.
Symtom på högt blodsocker brukar komma gradvis och kan börja först när blodsockret har blivit mycket högt.5
Ett blodsockerprov används framför allt för att undersöka om du har diabetes. Det är också vanligt att lämna ett sådant prov vid olika läkarundersökningar och hälsokontroller. Under graviditet är det också vanligt att lämna prov för P-glukos.2
Provet tas oftast med ett stick i fingret. Blodet kommer då från de allra minsta blodkärlen, som kallas kapillärer. Ett blodsockerprov kan också tas från ett ytligt blodkärl i armen eller handen. Ett sådant prov kallas venöst prov.2
Om du har diabetes kan du själv ta blodsockerprovet med en blodsockermätare. Du kan behöva mäta blodsockret regelbundet, och ibland ofta. En mätare under huden kan användas för att mäta blodsockret kontinuerligt under dagen. Resultatet från en blodsockermätare kommer direkt.2
Ibland behöver du fasta innan ett blodsockerprov. Det betyder att du inte ska äta eller dricka under en viss tid före provtagningen.2 Vårdpersonalen informerar dig om hur många timmar du behöver fasta.
Ett fastevärde för P-glukos anges ofta tillsammans med ett referensintervall på 4,0–6,0 mmol/L. Referensintervallet gäller när provet har tagits efter att du har fastat.
Behandlingen av högt blodsocker beror bland annat på om du har insulinbehandlad diabetes eller typ 2-diabetes utan behov av insulin. Målet är att få blodsockret på en bättre nivå och att minska risken för nya episoder av högt blodsocker.
Om du tar insulin för att behandla diabetes är insulin den huvudsakliga behandlingen vid episoder med högt blodsocker. Olika personer behöver olika insulindoser. Du och din vårdgivare bestämmer därför vilken dos som passar för att behandla och förebygga högt blodsocker.1
Vid typ 2-diabetes, när du inte behöver insulin som injektion, kan behandlingen bestå av förändringar i matvanor och fysisk aktivitet. Diabetesläkemedel i tablettform kan också användas.1 Du och din vårdgivare bestämmer vilken behandlingsplan som passar bäst för dig. Vid förstadier till typ 2-diabetes kan även läkemedel övervägas som en del av behandlingen. Metformin har i en studie minskat risken för att nedsatt glukostolerans utvecklas till typ 2-diabetes.8
Om du ofta får högt blodsocker kan behandlingsplanen behöva ändras.1 Ändringen kan gälla diabetesläkemedel, matplan eller plan för fysisk aktivitet. Regelbundna blodsockermätningar kan hjälpa vårdgivaren att se hur behandlingen fungerar.
Om du har diabetes kan du själv mäta blodsockret med en blodsockermätare. Att mäta blodsockervärdet är en viktig del av behandlingen.2 Du kan behöva mäta blodsockret regelbundet, eftersom värdet ibland kan bli för högt eller för lågt.
Du som har diabetes kan behöva mäta blodsockret två till tre gånger per dag.2 Om du har typ 2-diabetes och behandlingen fungerar bra behöver du inte alltid mäta lika ofta. En mätare under huden kan i stället mäta blodsockret kontinuerligt under dagen.
Om du använder en kontinuerlig mätare och värdet inte stämmer med hur du mår är det viktigt att kontrollera blodsockret med en blodsockermätare.1 Det kan ibland vara fel på värdet från den kontinuerliga mätningen.
Matvanor, fysisk aktivitet och läkemedel behöver samspela för att hålla blodsockret på rätt nivå. Följ den plan för diabeteskost som du har fått. En diabeteskost kan hjälpa till att hålla blodsockret på rätt nivå.3
Regelbunden fysisk aktivitet är en del av egenvården vid diabetes och kan hjälpa dig att hantera blodsockret.
Om du har frågor om högt blodsocker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.4 Där kan du få råd och hjälp att bedöma symtom. Du kan också logga in på 1177.se för att hitta vård och göra vissa vårdärenden.
Ett blodsockerprov kan tas på flera platser i vården. Blodsockerprov kan lämnas på en vårdcentral, vid ett besök hos företagshälsovården eller på ett sjukhus. En sjuksköterska tar oftast provet.2 Provet tas oftast med ett stick i fingret, men det kan också tas från ett ytligt blodkärl i armen eller handen.
Blodsockerprov används framför allt för att undersöka om du har diabetes.2 Provet kan också ingå vid olika läkarundersökningar och hälsokontroller. Om du har diabetes kan du ibland ta provet själv med en blodsockermätare, och du kan behöva mäta blodsockret regelbundet.
Du kan själv välja var du vill söka vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.4 En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning.
Högt blodsocker betyder att blodsockret i blodet är för högt.6 Det beror ofta på att kroppen har för lite insulin eller inte kan använda insulin på rätt sätt.1
Törst, trötthet, huvudvärk, att kissa ofta och dimsyn är symtom på högt blodsocker.3
Högt blodsocker kan undersökas med blodprov. Provet tas oftast med ett stick i fingret, men kan också tas från ett ytligt blodkärl i armen eller handen. Ibland behöver du fasta före provet, vilket betyder att du inte ska äta eller dricka under en viss tid före provtagningen. Berätta för läkaren om du har ätit före provet, eftersom det är viktigt när blodsockerprovet bedöms.2
En glukosbelastning innebär att du dricker en sockerlösning och lämnar blodprov. Först lämnar du ett blodprov, sedan dricker du sockerlösningen och därefter lämnar du ett nytt blodprov. Undersökningen visar om kroppen kan hålla sockret i blodet på en jämn nivå. Under tiden mellan proven väntar du på mottagningen och ska ta det lugnt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa läkemedel kan också höja blodsockret.2 Det gäller bland annat vissa kortisonläkemedel och vissa andra läkemedel.
En sjukdom, en operation eller en skada kan tillfälligt höja blodsockret.1 Stress i kroppen vid sådana situationer kan påverka blodsockret även om du inte har diabetes.
Om du har diabetes kan högt blodsocker uppstå när mat, fysisk aktivitet och diabetesläkemedel inte är i balans. Det kan till exempel hända om du äter mer än vanligt, inte tar läkemedlen som du ska eller rör dig mindre.
Vissa faktorer ökar risken för förstadier till typ 2-diabetes. Förstadier till typ 2-diabetes innebär att kroppen har nedsatt känslighet för insulin.
Riskfaktorer för förstadier till typ 2-diabetes är bland annat:
Ärftlighet för typ 2-diabetes eller tidig hjärt-kärlsjukdom är också en riskfaktor.8 Det betyder att sjukdomar hos nära släktingar kan vara en del av den samlade risken.
Under graviditeten kan moderkakan bilda hormoner som leder till insulinresistens. För vissa personer leder det till graviditetsdiabetes.1
Förstadier till typ 2-diabetes är ofta symtomfria.9 De utvecklas smygande under många år och ger vanligen inga symtom förrän mycket sent.8 Därför kan förändrade blodsockervärden upptäckas vid ett blodsockerprov även när du inte själv känner några tydliga besvär.
Symtomen kan också skilja sig åt beroende på hur högt blodsockret är och hur länge det har varit högt. Ett blodsockerprov kan visa ett högt värde även om du inte har symtom.
Vid misstanke om syraförgiftning ska du genast kontakta mottagningen där din diabetes behandlas. Om mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.4
Illamående, kräkningar och ont i magen kan vara tecken på syraförgiftning. Acetonlukt ur munnen, andningssvårigheter, yrsel, förvirring, trötthet eller att vara svår att få kontakt med kan också vara tecken på syraförgiftning.4
Symtomen vid syraförgiftning kan bli fler och kraftigare om mängden ketoner ökar och blodsockret inte går ner. Besvären kan komma snabbt eller under en längre tid, från några timmar upp till flera dygn. Syraförgiftning kan till slut leda till medvetslöshet.4
Mycket högt blodsocker tillsammans med kräkningar, ont i magen, snabbare andning, dåsighet, fruktig andedräkt, förvirring eller höga ketoner kan vara tecken på att du håller på att bli allvarligt sjuk.
Syraförgiftning kan ibland likna magsjuka eftersom illamående, ont i magen och kräkningar också kan förekomma vid magsjuka. Om du har typ 1-diabetes ska du kontrollera blodsockret och mängden ketoner om du mår illa, kräks eller har något annat symtom på syraförgiftning. Det går att själv mäta mängden ketoner i blodet med en ketonmätare. Ibland kan du i stället få lämna ett urinprov, till exempel på vårdcentralen.4 Följ därefter de instruktioner som du har fått från diabetesteamet.
Ett P-glukosvärde på 7,0 mmol/L eller högre räknas som högt när värdet har uppmätts flera gånger, vid minst två olika dagar. Ett högt provvärde kan bero på diabetes, men det behöver inte betyda att du har diabetes.2
För att läkaren ska kunna bedöma ditt P-glukosresultat behöver läkaren veta om du har ätit något innan provet togs. Det kan också spela roll om provet togs från ett kapillär eller från en ven. Ett resultat från ett kapillärt prov skrivs som kP-glukos, medan ett venöst prov skrivs som P-glukos.2
Provsvar från ett blodsockerprov kan ibland analyseras direkt av vårdpersonalen. Ibland skickas provet till ett laboratorium och svaret lämnas senare till läkaren. Om du mäter själv med en blodsockermätare får du svaret direkt.
En glukosbelastning är en undersökning där du dricker en sockerlösning och lämnar blodprov. Undersökningen kan visa om kroppen kan hålla sockret i blodet på en jämn nivå.10
Vid en glukosbelastning lämnar du först ett blodprov som visar blodsockervärdet. Därefter dricker du en sockerlösning som innehåller vatten och blodsocker. Sedan väntar du på mottagningen en stund innan du lämnar ett nytt blodprov.10
En utredning av förstadier till typ 2-diabetes kan omfatta flera olika prov:
Vid misstanke om syraförgiftning får du lämna blodprov och urinprov. Proven visar snabbt om du har syraförgiftning.4
Syraförgiftning behandlas på sjukhus.4 Behandlingen kan omfatta vätska direkt i blodet och insulin.3 Vätskan ges först direkt i blodet genom en venkateter i handen eller armen. Vid sjukhusbehandling ges insulin i dropp direkt i blodet för att sänka blodsockret.4
Om du har en insulinpump stängs den av under den inledande sjukhusbehandlingen av syraförgiftning.4 Vårdpersonalen kan följa blodsockret med blodprov och kontrollera blod och urin för att se om det finns en syraförgiftning.
Förstadier till typ 2-diabetes följs upp med regelbundna kontroller.8 Uppföljningen kan omfatta:
Vid förstadier till typ 2-diabetes kan förändringar av matvanor och ökad fysisk aktivitet minska risken för att tillståndet utvecklas till typ 2-diabetes.8 Uppföljning med blodsockerprofil och långtidsblodsockerprov gör det möjligt att följa blodsockret över tid.
Vikten, midjemåttet och blodtrycket kan också följas upp. Det kan dessutom ingå kontroller av blodfetter och mikroalbuminuri. Om högt blodsocker återkommer kan uppföljningen visa att behandlingen behöver ändras.
Du som har diabetes kan behöva mäta blodsockret regelbundet. Du kan mäta med en blodsockermätare, och en mätare under huden kan mäta blodsockret kontinuerligt under dagen.2 Hur ofta blodsockret behöver mätas beror bland annat på vilken typ av diabetes du har och hur behandlingen fungerar.
Stress kan påverka blodsockret. Försök därför att hitta sätt att hantera stressen.5 Det kan vara en del av att förebygga att blodsockret blir högt.
Om du har övervikt kan viktnedgång rekommenderas.5 Följ i så fall den plan du har fått för mat, fysisk aktivitet och vikt.
Om du har fått diabetesläkemedel ordinerade ska du ta dem enligt vårdens råd.5 Diabetesläkemedel behöver ingå tillsammans med matvanor och fysisk aktivitet när det behövs för att hålla blodsockret på rätt nivå.
Hoppa inte över och ändra inte dosen av dina diabetesläkemedel utan råd från läkare eller diabetesteam.5 Om blodsockret ofta är högt kan din behandlingsplan behöva ändras av vården.
Sjukdom kan göra att blodsockret stiger. När du är sjuk kan vårdens råd om så kallade sjukdagsregler hjälpa dig att hantera diabetesen och förebygga högt blodsocker.5 Följ de instruktioner du har fått från ditt diabetesteam medan du är sjuk.
Om du har typ 1-diabetes och mår illa, kräks eller har något annat symtom på syraförgiftning ska du kontrollera blodsockret och mängden ketoner enligt de råd du har fått från diabetesteamet.
Vårdpersonalen ska ge information som du förstår. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.4 Ställ frågor om något är oklart, så att du kan vara delaktig i din vård.
Om du behöver undersökas med en glukosbelastning kan den göras på till exempel en vårdcentral eller på en mottagning på ett sjukhus.10 Om du är gravid görs undersökningen på en barnmorskemottagning.
Egenvård kan omfatta diabeteskost, fysisk aktivitet, rätt användning av läkemedel och regelbunden kontroll av blodsockret.
Ordinerade diabetesläkemedel ska tas enligt vårdens råd. Du som har diabetes kan behöva mäta blodsockret regelbundet.7
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget