Endokrina sjukdomar är tillstånd som påverkar hormonsystemet, som består av hormoner, hormonbildande körtlar och organ. Det finns hjälp: en endokrinolog kan ställa diagnos, planera behandling och skriva ut läkemedel.
Endokrinologi handlar om hormoner och om de körtlar och organ som bildar eller påverkas av hormoner.1 Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen.2 De fungerar som kemiska budbärare som hjälper olika delar av kroppen att kommunicera med varandra.
Hormoner bildas i särskilda celler i olika körtlar. De transporteras med blodet till olika organ och vävnader, där de startar olika processer.2 Varje hormon har en särskild funktion och påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.
En endokrinolog är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.3 Endokrinologi omfattar alltså både hormonerna och de delar av kroppen som bildar, reglerar eller reagerar på dem.
Hormonsystemets uppgift är att hålla kroppens organ i balans och på så vis anpassa kroppen till olika förändringar.2 Hjärnan och kroppen skickar information till hormonsystemet om vilka hormoner som behöver bildas.
Hormonsystemet har också en viktig roll i kroppens tillväxt och utveckling.2 Hormoner styr flera processer i kroppen, bland annat:4
Hormoner kan även påverka kroppens vätskebalans och saltbalans. Könshormoner styr bland annat menscykeln, spermieproduktionen, det som händer efter befruktningen och amning.
Hormonsystemet består av hormoner, körtlar som bildar hormoner och olika organ som hormonerna påverkar.2 En körtel som bildar hormon är ett organ som bildar ämnen och sprider dem till kroppen.
De körtlar som bildar och frisätter hormoner kallas endokrina organ. Endokrina körtlar frisätter hormonerna direkt till blodet.2 Exempel på hormonbildande organ och celler är hypofysen, hypotalamus, sköldkörteln, binjurarna, njurarna, bukspottkörteln, äggstockarna och testiklarna.
Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den bildar bland annat så kallade styrhormoner, som påverkar andra körtlar att bilda hormoner.2 På det sättet påverkar hypofysen hur kroppens hormoner bildas.
Endokrinologi omfattar kroppens ämnesomsättning, alltså hur näringsämnen omvandlas och energi används.2
Området omfattar också tillväxt och utveckling, bland annat hur barn och ungdomar växer och när puberteten börjar.2
Reglering av blodsocker ingår i endokrinologi, både när du är hungrig och när du nyligen har ätit.2
Vätskebalans och saltbalans hör också till området, eftersom de bland annat påverkar blodtrycket och hur mycket du behöver dricka.2
Endokrinologi omfattar fortplantning och sexuell förmåga.2 Det gäller bland annat menscykeln, spermieproduktionen, graviditet efter befruktning och amning.
Hormonerna som styr dessa funktioner bildas i särskilda celler i olika körtlar och transporteras med blodet till organ där de startar processer.
Utredningen börjar med att du får berätta om dina symtom. Du får också berätta om tidigare sjukdomar och om nära genetiska släktingar har sjukdom i sköldkörteln. Läkaren kan därefter göra en kroppsundersökning och känna på sköldkörteln.3
Blodprover används för att undersöka hormonnivåer.6 Vid misstänkt sjukdom i sköldkörteln kan blodprovet mäta nivåerna av sköldkörtelhormon och TSH, det hormon som stimulerar sköldkörtelns produktion av hormon. TSH bildas i hypofysen och påverkar sköldkörteln att bilda tyroxin och trijodtyronin.
Ett enskilt TSH-prov ger oftast inte ett säkert svar på om du har en sjukdom.7 Läkaren väger därför ihop provsvaret med hur du mår och med andra prover. Om sköldkörtelhormonerna bara är lite för låga kan du behöva lämna ett nytt blodprov efter en tid.
TSH-prov kan lämnas regelbundet om du behandlas för en sjukdom i sköldkörteln eller tar läkemedel med sköldkörtelhormon.7 Då undersöker läkaren om behandlingen fungerar bra eller behöver justeras. Vid behandling med sköldkörtelhormon följer läkaren också upp hur du mår och avgör hur mycket läkemedel du bör ta.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har struma.3 Struma betyder att sköldkörteln har blivit större. Den kan ibland ge tryck mot luftstrupen eller göra det svårt att svälja eller andas, men den behöver inte alltid ge besvär. Det är ändå viktigt att utreda vad som orsakar struman, eftersom du kan behöva behandling.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypertyreos.8 Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner. Du kan till exempel svettas, känna dig varm, få hjärtklappning, gå ner i vikt, känna dig orolig eller bli nedstämd. Besvären kan utvecklas under några månader eller komma långsammare.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypotyreos.6 Sköldkörteln bildar då för lite hormoner. Du kan bli trött, kraftlös, frusen eller nedstämd och få svårt att koncentrera dig. Besvären kommer ofta långsamt och kan därför vara svåra att lägga märke till.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har Addisons sjukdom.
Primärvårdsläkare kan diagnostisera och följa många endokrina sjukdomar.1 Hypotyreos diagnostiseras ofta i primärvården och kan i allmänhet skötas där.10 Det betyder att du inte alltid behöver träffa en endokrinolog när en hormonsjukdom misstänks eller redan är konstaterad.
En endokrinolog kan behövas när mer specialiserad kunskap om hormonsjukdomar behövs. En endokrinolog kan bland annat ställa diagnos, planera behandling och skriva ut läkemedel.1 I vissa fall kan primärvården och den specialiserade vården därför vara del av samma vård för dig. En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan olika mottagningar och regioner.11
Vilken mottagning som följer dig beror på vilken hormonsjukdom du har och vilken vård du behöver. Vid till exempel sjukdomar i sköldkörteln kan du ibland fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen, eller få träffa en endokrinolog.3
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. Där görs en första bedömning av dina besvär. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill.11
Oftast är det en läkare som skriver remissen till en mer specialiserad mottagning. Remissen beskriver vilken vård du behöver, till exempel en undersökning eller en behandling. Den innehåller också information om hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.11
Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan olika mottagningar och regioner. Därför är det bra att ta reda på vad som gäller för den mottagning du vill komma till.
Många regioner låter dig beställa tid direkt hos en specialist utan remiss.11 En del mottagningar vill då att du skriver en egen vårdbegäran, som också kan kallas egenremiss eller egenanmälan.
En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.11 Ibland finns det en blankett att fylla i. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se.
En endokrinolog diagnostiserar och behandlar tillstånd som påverkar hormonsystemet. En endokrinolog kan också planera behandling och skriva ut läkemedel.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.3 Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vilken vård du behöver.
Vårdgivarlänkarna på varden.se kan hjälpa dig att hitta vårdcentraler och öppna specialistmottagningar inom endokrinologi. Du kan välja mottagning utifrån var i landet du vill söka vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.2 Där kan du få råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta.
Endokrinologi är läran om hormoner och hormonbildande körtlar och organ. Hormoner hjälper olika delar av kroppen att kommunicera med varandra.1 De bildas bland annat i sköldkörteln, hypofysen, bukspottkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna. Hormonsystemet påverkar flera funktioner, till exempel ämnesomsättning, tillväxt, fortplantning och humör.
Diabetes är ett exempel på en endokrin sjukdom.4 Vid diabetes har kroppen svårt att bilda insulin, och läkemedel behövs regelbundet för att blodsockret inte ska bli för högt. Hypotyreos och hypertyreos är exempel på sköldkörtelsjukdomar inom endokrinologin.1 Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar för lite hormoner, medan hypertyreos innebär att den bildar för mycket hormoner.
Endokrinologin omfattar också sjukdomar i hypofysen och binjurarna samt sjukdomar som påverkar kalcium och skelett. Det finns även underområden som diabetes och ämnesomsättning, sköldkörtelsjukdomar och barnendokrinologi.
Blodprov kan användas för att mäta TSH och sköldkörtelhormon.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Till de hormonbildande organen hör hypofysen och hypotalamus. Hypotalamus tar emot signaler från nervsystemet och andra delar av hjärnan och skickar informationen vidare till hypofysen.2
Hypofysen bildar styrhormoner som påverkar andra körtlar att bilda hormoner.2
Sköldkörteln och bisköldkörtlarna ingår i endokrinologi. Sköldkörtelhormonet tyroxin reglerar kroppens ämnesomsättning och behövs för att kroppen ska växa och utvecklas.2
Bisköldkörtlarna bildar PTH, ett hormon som ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet.2
Binjurarna hör också till området.5 De bildar bland annat kortisol, som reglerar omsättningen av socker, fett och protein, samt aldosteron, som påverkar kroppens saltbalans och blodtryck.2,5
Bukspottkörtelns hormonbildande celler ingår eftersom de bildar insulin och glukagon. Insulin sänker blodsockret, medan glukagon ökar blodets koncentration av socker.2
Äggstockar och testiklar räknas som hormonbildande organ eftersom de bildar könshormoner.2 Könshormonerna påverkar bland annat utvecklingen av könsorganen.
Diabetes hör till de endokrina sjukdomsområdena eftersom bukspottkörtelns hormon insulin reglerar blodsockret.4
Sköldkörtelsjukdomar hör till området.6 Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar för lite hormoner, medan hypertyreos innebär att den bildar för mycket hormoner.
Sjukdomar i hypofysen och binjurarna ingår också i endokrinologi.1 Addisons sjukdom innebär till exempel brist på flera livsviktiga hormoner från binjurarna.5
Till området hör dessutom kalcium- och skelettsjukdomar.1 Balansen mellan kalcium och fosfat är viktig för att skelettet, tarmarna och njurarna ska fungera.2
Endokrinologi omfattar även tillstånd som påverkar sexuell utveckling och fortplantning, eftersom könshormonerna påverkar könsorganen, spermiebildningen, menscykeln och graviditet.
Om sköldkörteln har blivit större kan du behöva fler undersökningar. Ultraljud kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Det kan också visa sköldkörtelns form. Datortomografi är en slags röntgenundersökning som kan visa sköldkörtelns form och om den trycker på luftstrupen eller matstrupen.3
Vid en nålbiopsi tar läkaren celler från sköldkörteln med hjälp av en tunn nål.3 Cellerna undersöks sedan i mikroskop. Provet kan visa om sköldkörteln är inflammerad eller om det finns någon annan orsak till att den har blivit större.
Skintigrafi visar hur sköldkörteln ser ut och fungerar samt var i sköldkörteln hormonerna bildas.8 Vid undersökningen tar sköldkörteln upp ett radioaktivt läkemedel, och strålningen omvandlas till bilder.
En endokrinolog kan göra och tolka bentäthetsmätningar.1 Vid misstänkt Addisons sjukdom kan du få lämna blodprov för att mäta saltbalansen och nivån av kortisol i kroppen. Ett ACTH-test kan undersöka om binjurarna tillverkar tillräckligt med kortisol. Först lämnar du ett blodprov och får sedan en spruta med ACTH direkt i blodet, följt av nya blodprov efter 30 och 60 minuter.5 Sådana mätningar hör till undersökningar som kan användas inom endokrinologin.
Hormonbrist kan behandlas med hormonersättning.4 Behandlingen ersätter den mängd hormon som kroppen saknar.
Hypotyreos behandlas i första hand med levotyroxin. Läkemedlet ersätter den minskade mängden sköldkörtelhormon. De flesta som har hypotyreos behöver ta läkemedlet resten av livet. Du behöver träffa en läkare med jämna mellanrum för att kontrollera att du har rätt dos av läkemedlet.6
Addisons sjukdom behandlas med tabletter som ersätter bristen på kortisol och aldosteron. Hydrokortison ersätter bristen på kortisol, och fludrokortison ersätter bristen på aldosteron. Läkemedlen behöver tas varje dag resten av livet. Läkaren bedömer vilken dos du behöver och hur ofta tabletterna ska tas.5
Hypertyreos kan behandlas på tre sätt: läkemedel, radioaktivt jod eller operation. Vilken behandling som passar beror bland annat på vad som orsakar hypertyreosen, hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar, sköldkörtelns storlek och hur du mår.8 Läkemedel kan minska symtom som hjärtklappning och darrningar. Radioaktivt jod minskar sköldkörtelns tillverkning av sköldkörtelhormon. Vid operation tar kirurgen bort delar av sköldkörteln eller hela sköldkörteln för att minska tillverkningen av hormon.
En endokrinolog kan ställa diagnos, planera behandling och skriva ut läkemedel.1 Vid långvariga hormonsjukdomar kan en endokrinolog också följa behandlingsplanen över tid.
Har du redan Addisons sjukdom ska du kontakta din behandlande enhet om dina tabletter är slut och du inte har något recept. Kontakta också din behandlande enhet om du är sjuk eller skadad och är osäker på om du ska höja dosen eller hur mycket du ska höja den.5
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du mår väldigt dåligt och tror att du har en tyreotoxisk kris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.8
Feber kan vara ett tecken på tyreotoxisk kris. Förvirring kan också vara ett tecken.8 Du kan känna dig mycket sjuk, mycket orolig eller rastlös och få hög puls eller lågt blodtryck.
Sök genast vård på en akutmottagning om du har Addisons sjukdom och får magsjuka med kräkningar eller diarréer. Ring genast 112 om du tror att du har en Addisonkris.5
Vid Addisonkris kan du få mycket yrsel eller svimma. Förvirring eller medvetslöshet kan också förekomma.5 Andra symtom kan vara ont i magen, illamående, kräkningar eller feber.
Vid misstänkt akut allvarligt högt blodsocker och påverkat allmäntillstånd ska ambulans tillkallas. Sänkt vakenhetsgrad är ett tecken på påverkat allmäntillstånd i denna akuta situation.9
Onormal djupandning kan vara ett akut tecken vid högt blodsocker. Buksmärtor, illamående och kräkningar kan också vara akuta tecken. Förvirringstillstånd kan vara ett akut tecken vid högt blodsocker.9
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.3
Endokrinologi kan samverka med ögonsjukvård vid ögonbesvär kopplade till Graves sjukdom. Ögonbesvär kan förekomma vid hypertyreos som beror på Graves sjukdom. Om besvären är stora kan du behandlas av en ögonläkare.8
Reproduktiv endokrinologi är en inriktning inom obstetrik och gynekologi som arbetar med kvinnlig infertilitet.1 Reproduktiv endokrinologi kan därför bli aktuell när hormonfrågor och svårigheter att bli gravid behöver bedömas tillsammans.
Endokrinologi kan ha underområden som diabetes och ämnesomsättning, sköldkörtelsjukdomar samt barnendokrinologi. Andra möjliga underområden är sjukdomar i hypofysen och binjurarna, sjukdomar i skelett och kalcium samt endokrina tumörer.1 Du kan därför möta olika specialister inom endokrinologin beroende på vilken del av hormonsystemet som behöver utredas eller behandlas.
Du kan diskutera med läkaren vart remissen ska skickas.11 Vissa mottagningar kan ha lång väntetid, och du kan då be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Det är alltid mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
Den nationella vårdgarantin innebär att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på specialistbesök i din egen region. Vårdgarantin gäller inte längre om du väljer att söka vård i en annan region. Under tiden du väntar är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver.11
Ultraljud kan användas för att undersöka om det finns knölar i sköldkörteln.3 Undersökningen kan också visa sköldkörtelns form och om en förstoring trycker på luftstrupen eller matstrupen. I vissa situationer kan läkaren ta celler med en tunn nål för mikroskopisk undersökning.
Hypotyreos diagnostiseras ofta i primärvården och kan i allmänhet skötas där. Vid sjukdomar i sköldkörteln kan du ibland fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen eller få träffa en endokrinolog.
En specialist kan behövas när tillståndet kräver mer specialiserad kunskap.12 En endokrinolog kan ställa diagnos, planera behandling och skriva ut läkemedel. Om du har höga halter av sköldkörtelhormon undersöks du på en specialistmottagning.
I många regioner kan du skicka en egen vårdbegäran till en specialiserad läkare.11 En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.
Reglerna för remiss och egen vårdbegäran varierar mellan mottagningar och regioner.11 Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran. Ibland finns det blanketter att fylla i, och i vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran i inloggat läge på 1177.se.