Hypertyreos innebär att sköldkörteln bildar för mycket hormoner, vilket kan öka ämnesomsättningen och göra att kroppen arbetar mer. Vid misstanke om hypertyreos bör du kontakta en vårdcentral.
Hormonsystemet anpassar kroppen till olika förändringar. Hjärnan och kroppen meddelar hormonsystemet vilka hormoner som behöver bildas. Hormoner styr till exempel hur du växer och att graviditeten och sömnen fungerar. Hormoner påverkar även humöret. Hjärnan och kroppen kan på så sätt påverka vilka hormoner som bildas när kroppen förändras.1 Hormonsystemet samverkar därför med flera organ och funktioner samtidigt.
Sköldkörteln bildar sköldkörtelhormonerna tyroxin och trijodtyronin, som också kallas T4 och T3. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Sköldkörteln styrs av hypofysen, en liten körtel under hjärnan. Hypofysen bildar hormonet TSH, som stimulerar tillverkningen av sköldkörtelhormoner.2
Ämnesomsättning är kroppens sätt att omvandla näring till energi. Sköldkörtelhormoner styr ämnesomsättningen. Den viktigaste funktionen hos sköldkörtelhormonerna är att styra hur kroppen omvandlar näring till energi. Sköldkörtelhormonerna påverkar också hur hjärtat slår.2 När halten av sköldkörtelhormon är hög kan flera av kroppens funktioner gå snabbare.3
Ämnesomsättningen påverkar hur kroppens organ och celler arbetar. När ämnesomsättningen ökar förbrukar kroppen mer energi. När ämnesomsättningen går långsammare arbetar organen och cellerna långsammare.
Insulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet. Insulin bildas i bukspottkörteln och frisätts framför allt när du har ätit och blodsockret stiger. Det socker som cellerna inte tar upp kan sparas i levern och musklerna för senare behov. Insulin frisätts framför allt när du har ätit och blodsockret stiger. Levern och musklerna fungerar då som ett förråd för socker som kroppen kan använda senare.4
För mycket sköldkörtelhormon kan öka ämnesomsättningen och göra att kroppen arbetar mer. Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormon, och alla organ och celler behöver då jobba mer.2 Det kan göra att du blir svettig, trött, får hjärtklappning eller minskar i vikt.
För lite sköldkörtelhormon gör att ämnesomsättningen går långsammare.5 Vid hypotyreos bildar sköldkörteln för lite sköldkörtelhormon. Då kan du bland annat bli trött, frusen eller känna dig nedstämd.
Binjurarnas hormoner kortisol och aldosteron har bland annat betydelse för ämnesomsättning, blodflöde, saltbalans och blodtryck. Kortisol är ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Aldosteron är ett hormon som reglerar saltbalansen och blodtrycket. Binjurarna sitter ovanför njurarna, och binjurebarken bildar i första hand kortisol och aldosteron. Kortisol ökar i kroppen när kroppen utsätts för en allvarlig infektion eller en större kroppsskada. Aldosteron hjälper samtidigt till att reglera saltbalansen och blodtrycket.6
Hormoner kan alltså påverka flera delar av kroppen samtidigt. Därför kan förändrade halter av ett hormon ge besvär från olika organ och funktioner. Sköldkörtelhormoner påverkar till exempel hjärtats arbete, sömnen, humöret och kroppens användning av energi.
En sköldkörtelkris kan utvecklas snabbt och du kan känna dig mycket sjuk. Tecken kan vara feber, hög puls, lågt blodtryck, stark oro eller förvirring.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du mår väldigt dåligt och tror att du har en sköldkörtelkris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.2
Vid Addisons sjukdom kan magsjuka med kräkningar eller diarréer leda till en Addisonkris. En Addisonkris är livshotande om den inte behandlas.6
En Addisonkris kan ge mycket yrsel, svimning, ont i magen, illamående, kräkningar, feber, förvirring eller medvetslöshet.
Sköldkörteln är ett område där både för hög och för låg hormonproduktion kan ge besvär. Tillstånd som ingår är hypertyreos, hypotyreos, struma och sköldkörtelinflammation.
Vid hypertyreos kan du till exempel få svettningar, hjärtklappning, trötthet, darrningar eller viktnedgång. Graves sjukdom och knölar i sköldkörteln som bildar för mycket hormon är exempel på orsaker till hypertyreos.2
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när du har besvär som kan bero på hormoner eller ämnesomsättningen. Där kan du berätta om dina symtom och få en första bedömning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det kan vara klokt att söka vård även när besvären har kommit långsamt eller liknar vanliga vardagsbesvär. Vid hypotyreos kan symtomen komma långsamt under flera månader, och vid hypertyreos utvecklas symtomen oftast under några månader. En bedömning kan därför behövas även om du är osäker på orsaken till hur du mår.
Vid klimakteriebesvär kan vårdcentralen hjälpa dig vidare med behandling och annat stöd. Du kan också kontakta vårdcentralen om du är orolig för din vikt eller behöver en hälsokontroll.
Små förändringar i dina vanor kan betyda mycket för hälsan vid övervikt.9 Du kan börja ändra vanorna själv, men ibland behövs hjälp från vården.
Regelbundna måltider kan göra att du håller dig mätt längre och blir mindre sugen på att småäta.9 Du kan äta frukost, lunch och middag samt mellanmål mellan huvudmålen om det passar för dig. Regelbundna måltider kan också bidra till en jämnare blodsockernivå, särskilt om du har ökad risk för diabetes.
Det är bättre för kroppen att röra sig ofta och lite mindre än att träna hårt mer sällan. Promenader, simning och lätt joggning är exempel på aktiviteter som kan bidra till bättre hälsa.9 Att röra sig mer hjälper dig att hålla vikten, även om motion sällan gör att du går ner i vikt. Försök också att minska tiden du sitter helt stilla, till exempel framför datorn, teven eller med telefonen.
Stress kan bidra till ökad vikt genom att påverka kroppens signaler om hunger och mättnad. Stress kan också påverka möjligheten att genomföra förändringar i vanorna. Därför är stresshantering en viktig del i behandlingen av övervikt.9
Vilka personer du träffar beror på vilken hjälp du behöver. Vid levnadsvanebehandling kan du få träffa en livsstilssköterska eller dietist.9 De kan ha samtal med dig om hur du äter och hur mycket du rör dig, och du kan också få hjälp med sömn och stress.
Vid typ 1-diabetes har du regelbunden kontakt med diabetesteamet.4 På sjukhuset består diabetesteam av vårdpersonal med specialkunskaper om diabetes. Teamet kan hjälpa dig med uppföljning och frågor om din vård.
Vid stora ögonbesvär vid Graves sjukdom kan du behandlas av en ögonläkare.2 Klimakteriebesvär kan också göra att du får stöd av flera yrkesgrupper: fysioterapi, samtalsstöd och stöd med levnadsvanor kan ingå i hjälpen.1
Vid många besvär börjar vården på vårdcentralen. Vid primär hypotyreos handläggs vården som regel i primärvården. Om du har höga halter av sköldkörtelhormon undersöks du vidare på en specialistmottagning.
Vid hypotyreos bildar sköldkörteln för lite hormon. Det kan göra att du blir trött, frusen eller nedstämd, men besvären kan också vara andra och komma långsamt. Hypotyreos behandlas vanligtvis med läkemedel som ersätter den minskade mängden hormon, och de flesta mår bra med behandling.5
Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormon. Då kan du bland annat bli svettig, få hjärtklappning eller minska i vikt.2 Orsaken kan vara Graves sjukdom eller knölar i sköldkörteln som tillverkar för mycket hormon.3 Behandlingen kan därför se olika ut beroende på orsaken.
För lite sömn kan påverka hungerhormonerna och öka risken att gå upp i vikt.9 Om du sover för lite kan hormonerna som styr hungern öka. Även sömnens regelbundenhet spelar roll, eftersom det inte bara är antalet timmar som påverkar.
Ämnesomsättningen brukar minska med åldern. Muskelmassan blir också ofta mindre när du blir äldre.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid misstänkt typ 1-diabetes kan symtomen vara stark törst, att du kissar ofta, trötthet, illamående, ont i magen, suddig syn, snabb viktnedgång eller acetonlukt ur munnen. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du eller ditt barn har typ 1-diabetes. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.4
Vid typ 1-diabetes kan insulinbrist leda till ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.4
Blodsockret kan fortsätta sjunka tills du blir medvetslös.7
Ge inte något att äta eller dricka till en person som är medvetslös. Lägg personen i stabilt sidoläge medan du väntar på hjälp.7
Binjurarna är ett annat område inom hormoner och ämnesomsättning. Här ingår framför allt Addisons sjukdom och andra former av binjurebarkssvikt.
Addisons sjukdom kallas också för primär binjurebarkssvikt. Vid sjukdomen är binjurebarken skadad och bildar för lite kortisol och aldosteron. Sjukdom i hypofysen kan i stället göra att det bildas för lite kortisol, vilket kallas sekundär binjurebarkssvikt. Vid Addisons sjukdom är binjurebarken skadad. Den vanligaste orsaken i Europa är att immunförsvaret förstör binjurebarken. Addisons sjukdom kan börja när som helst i livet, men börjar oftast mellan 20 och 40 års ålder.6
Blodsocker, vikt och hormonförändringar under olika livsfaser hör också till området.
Diabetes omfattar bland annat typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes.4 Obesitas kan påverka hälsan på flera sätt, och risken för andra sjukdomar ökar ju högre vikten är.9 Under klimakteriet kan minskad östrogennivå hänga samman med besvär som värmevallningar, svettningar och sömnsvårigheter. Klimakteriebesvär kan också omfatta torra slemhinnor, besvär i slidan och urinvägarna samt smärta i leder eller muskler. Besvären kan finnas även om du fortfarande har mens.1
Kontakta en gynekologisk mottagning om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens. Du bör också kontakta en sådan mottagning om du får mycket besvärande blödningar eller om blödningarna förändras på ett sätt som oroar dig.
Om blodprov visar höga halter av sköldkörtelhormon får du lämna fler blodprover på specialistmottagningen. Vilka ytterligare undersökningar du får göra beror på vad blodproven visar.
Vid primär hypotyreos kan vården som regel skötas i primärvården. Ibland krävs remiss till öppen specialiserad vård, beroende på vilken mottagning du behöver.
När du söker för misstänkt hypotyreos får du berätta om dina symtom och om någon nära genetisk släkting har en sjukdom i sköldkörteln. Läkaren kan känna på sköldkörteln och göra en kroppslig undersökning.
Ett blodprov kan behöva tas på nytt efter en tid om halterna av sköldkörtelhormon bara har varit lite för låga. Hur lång tid det går till nästa prov beror bland annat på dina symtom.
Vid obesitas får du börja med att berätta om dina matvanor och din livssituation. Det är vanligt att läkaren mäter blodtrycket och att du får lämna blodprov för att bland annat mäta blodsocker och blodfetter. Läkaren kontrollerar också hur sköldkörteln fungerar. Ibland tas även ett EKG som visar hjärtats aktivitet.
Avslappningsövningar eller mindfulness kan vara ett stöd när du vill hantera stress.9 Om vardagen är så stressig att du behöver mer hjälp kan du kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården. Om du studerar kan du kontakta studenthälsan.
För lite sömn kan påverka de hormoner som styr hunger. Det är viktigt att sova på regelbundna tider och att inte lägga sig för sent.9 En regelbunden dygnsrytm kan därför vara en del av vanor som stödjer hälsan.
När halten av sköldkörtelhormon är hög är pulsen redan hög. Undvik därför fysisk aktivitet som höjer pulsen under den tiden. Promenader går bra.2
Rökning ökar risken för ögonbesvär vid Graves sjukdom.2 Om du röker är det därför bra att sluta, och det finns hjälp att få för att sluta röka.
Använd inte naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för hypertyreos.2 Jod finns bland annat i vissa joddroppar och algpreparat. Berätta för läkaren om du har använt sådana läkemedel.
Om du har hypotyreos kan salt med jod bidra till att du får i dig tillräckligt med jod.5 Om du äter en kost med mindre jod kan du dessutom behöva jodtillskott, till exempel om du är vegan eller inte äter fisk och mjölkprodukter.
Nationella riktlinjer är rekommendationer. Vårdpersonalen behöver ändå bedöma vad som passar den enskilda patienten, utifrån behov och önskemål.9 Därför kan vården planeras olika för olika personer.
Du ska få information som du förstår för att kunna vara delaktig i din vård. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.9 Ställ frågor om något är oklart.
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska.9 Du kan också få hjälp av tolk om du har en hörselnedsättning.
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du samtycka till vården eller uttrycka ett ja på annat sätt. Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som erbjuds. Du kan när som helst ta tillbaka ditt samtycke.2
Stress kan också påverka kroppens signaler om hunger och mättnad.9 För vissa leder det till ökad aptit och att de äter mer när de är stressade. Det är en annan hormonell förklaring till att viktförändringar kan uppstå, även om sömn och ålder inte har förändrats.
Insulin bildas i bukspottkörteln. Det frisätts framför allt när du har ätit och blodsockret stiger. Hormonet behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet.4
Blodsocker som inte tas upp av cellerna kan sparas i levern och musklerna. Levern och musklerna fungerar då som ett förråd för socker som kroppen kan använda senare. Det sparade blodsockret kallas glykogen.4
Om kroppen inte har tillräckligt med insulin kan sockret bli kvar i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin, och då behövs behandling med insulin hela livet.4
Sköldkörtelns tillverkning av hormoner kan förändras under graviditet. Oftast ökar tillverkningen, och förändringen är vanligast efter graviditeten.5
Vid hypotyreos behöver läkemedelsdosen ofta ökas under graviditet. Dosen sänks igen efter förlossningen.5 Om du är gravid eller planerar att bli gravid behöver du därför berätta det för läkaren som följer din hypotyreos.
Under graviditeten får du lämna blodprov oftare för att kontrollera halterna av sköldkörtelhormon. Låga halter av sköldkörtelhormon under en graviditet kan påverka fostrets utveckling och öka risken för missfall.5 Det är därför viktigt att behandlingen följs upp under graviditeten.