Hypertyreos innebär att sköldkörteln tillverkar för mycket sköldkörtelhormon. Det gör att kroppens ämnesomsättning ökar och att pulsen och blodtrycket stiger. Det finns behandling mot hypertyreos.
Hypertyreos innebär att sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormon. Vid hypertyreos tillverkar sköldkörteln för mycket hormon. Det gör att kroppens ämnesomsättning ökar och att alla organ och celler behöver jobba mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar. De höga halterna av sköldkörtelhormon gör att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin. Det är hormoner som hör ihop med stress. Hormonerna gör till exempel att blodtrycket och pulsen stiger. Kroppen blir också mer känslig för dessa hormoner.1
Tyreotoxikos innebär ökad halt av sköldkörtelhormon i kroppens vävnader, oavsett orsak.2 Hypertyreos innebär en överproduktion av sköldkörtelhormon som kan orsaka tyreotoxikos. Begreppen hypertyreos och tyreotoxikos används oftast synonymt. Det blir dock allt vanligare att låta uttrycket hypertyreos innefatta de tillstånd där sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormon är förhöjd, medan uttrycket tyreotoxikos innebär att kroppens vävnader är utsatta för en förhöjd koncentration av tyreoideahormon.
Hypertyreos förekommer hos runt 0,7 procent av befolkningen och är vanligast hos kvinnor.2 De flesta blir bra med behandling.1 Hur besvären utvecklas och vilken hjälp som behövs kan skilja sig mellan olika personer.
Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin och trijodtyronin, så kallade T4 och T3. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att styra ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi.1
Sköldkörteln styrs av hypofysen, en liten körtel under hjärnan. Hypofysen bildar hormonet TSH som stimulerar tillverkningen av T4 och T3.1 TSH är en förkortning av tyreoideastimulerande hormon. Sköldkörteln kallas också för tyreoidea.
Det finns flera möjliga orsaker till hypertyreos. Den vanligaste är Graves sjukdom, men sjukdomen kan också bero på förändringar i själva sköldkörteln.
Symtomen vid hypertyreos kan märkas olika mycket och skilja sig från person till person. De utvecklas oftast under några månader, men kan också komma mer långsamt och finnas i månader eller år innan du märker något.1
Vid hypertyreos har du oftast flera av följande symtom:
Vid läkarbesöket får du berätta om dina symtom. Läkaren undersöker dig genom att göra en kroppsundersökning och känna på sköldkörteln. Om du har hög puls kan du undersökas med EKG.1
Läkaren kan också bedöma om sköldkörteln är förstorad eller om det finns en knöl. Vilka undersökningar som behövs beror sedan på vad blodproven visar.
Du får lämna blodprov för att se om blodet innehåller höga halter av sköldkörtelhormon. TSH mäts också, eftersom hormonet stimulerar sköldkörteln.1
Vid misstänkt hypertyreos används TSH och fritt T4 i den första utredningen.2 TSH har den högsta känsligheten och träffsäkerheten av sköldkörtelhormonerna och används därför som screeningtest. Ett lågt TSH tillsammans med ett högt fritt T4 talar för hypertyreos. Fritt T4 kan däremot ligga inom normalområdet vid en lindrig form. Om TRAK är positivt talar det för Graves sjukdom, medan en skintigrafi kan behövas om TRAK saknas eller bilden är oklar.3
Vilken behandling du får och hur länge den pågår beror på flera saker och på vad du själv vill. Behandlingen beror bland annat på vad som orsakar hypertyreosen, hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar, hur stor sköldkörteln är samt vilka symtom du har och hur du mår. Din ålder, andra sjukdomar, ögonbesvär som är kopplade till Graves sjukdom och om du vill bli gravid inom en snar framtid påverkar också valet.1
Det finns tre sätt att behandla hypertyreos för att minska tillverkningen av hormon: läkemedel, radioaktivt jod och operation. Läkaren berättar om behandlingarnas fördelar och nackdelar, och oftast kan ni tillsammans bestämma hur du ska behandlas. Behandlingen kan delas upp i två delar: en del som minskar symtomen och en del som behandlar själva orsaken till hypertyreosen.1
Hjärtklappning och darrningar behandlas med läkemedel som kallas betablockerare.1 Symtomen som beror på den höga halten sköldkörtelhormon minskar oftast när hormonhalten minskar.
Vid Graves sjukdom kan ögonbesvär lindras med ögondroppar som kallas tårersättning. Ögonläkare kan behandla dig om du har stora ögonbesvär. Behandlingen kan bestå av antiinflammatoriska läkemedel och ibland operation, men det är ovanligt att behöva operera.
När hormonhalterna är höga ska du undvika fysisk aktivitet som höjer pulsen, eftersom pulsen redan är hög. Det går bra med promenader.1
När du har behandlats och hormonbalansen är bra igen kan du vara mer fysiskt aktiv. Det kan ändå ta tid att återhämta sig efter hypertyreos. Du kan fortfarande vara trött och känna dig orolig efter behandlingen, men det brukar försvinna så småningom.1
Du kan äta som du brukar vid hypertyreos. Det går också bra att använda salt med jod till matlagningen.1
Rökning ökar risken för ögonbesvär. Det är därför bra att sluta om du röker.1
Vårdcentralen gör den primära bedömningen och diagnostiken vid hypertyreos.2 Om blodprover visar höga halter av sköldkörtelhormon undersöks du på en specialistmottagning.1 Där får du lämna fler blodprover och gå igenom svaren tillsammans med specialistläkaren.
Graves sjukdom, toxisk knölstruma och toxiskt adenom handläggs av en endokrinolog eller, beroende på lokala förhållanden, av en läkare med särskilt intresse för sköldkörtelsjukdomar.3 Om du har ögonbesvär kan du också behöva bedömas av en ögonläkare.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.1 Vårdcentralen kan hjälpa dig vidare om en remiss behövs.
Hypertyreos innebär att sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormon. Det gör att ämnesomsättningen ökar och kroppen måste arbeta mer. De flesta blir bra med behandling.1
Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos.1 Vid Graves sjukdom bildar immunförsvaret antikroppar som får sköldkörteln att bilda för mycket hormon.
Du får berätta om dina symtom när du kommer till läkaren. Sedan undersöker läkaren dig genom att göra en kroppsundersökning och känna på sköldkörteln.1 Du får också lämna blodprov som visar om blodet innehåller höga halter av sköldkörtelhormon.
Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid Graves sjukdom kan antikropparna stimulera sköldkörteln på ett sätt som liknar kroppens eget TSH. Antikropparna kallas TSH-receptor-antikroppar och förkortas TRAK. Varför immunförsvaret börjar bilda dessa antikroppar är inte helt klarlagt.
För höga halter av sköldkörtelhormon kan ibland uppstå utan att sköldkörteln ökar sin egen hormonproduktion. Då kan hormoner som redan finns lagrade i sköldkörteln läcka ut, eller så kan hormoner tillföras utifrån.
Ett exempel på ett jodinnehållande läkemedel är amiodaron. Effekten på hormonproduktionen kan komma även efter att behandlingen har avslutats, eftersom amiodaron lagras länge i kroppen. Även vissa inflammationer, bland annat efter graviditet, kan ge en övergående period med för höga halter av sköldkörtelhormon.
Ärftlighet kan påverka risken att få sjukdomar i sköldkörteln. Risken är högre om du har hypertyreos eller annan autoimmun sjukdom i familjen.
Sköldkörtelns tillverkning och kroppens behov av sköldkörtelhormon förändras under graviditet och klimakteriet. Därför är det vanligare att få en sjukdom i sköldkörteln i samband med dessa perioder eller under det första året efter förlossningen.
Ålder kan också hänga ihop med vilken orsak som ligger bakom hypertyreosen. Graves sjukdom är vanligast hos unga och medelålders personer, medan giftig knölstruma är vanligare hos äldre.3 Hypertyreos är dessutom vanligare hos kvinnor än hos män.2
En del kan känna sig rastlösa och ha svårt att slappna av. Hypertyreos kan också göra att du känner dig nedstämd, orolig, får ångest och lättare blir irriterad eller arg. Det kan dessutom bli svårt att koncentrera sig och fokusera på flera saker samtidigt. Du kan också bli lätt uttröttad av tankearbete och känna en större psykisk påfrestning.1
Ibland blir sköldkörteln större. Då kan du känna ett ökat tryck mot halsen om den växer.1
Graves sjukdom kan ge ögonbesvär. Ögonen kan svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare och bli ljuskänsliga. De kan ibland göra ont och du kan få dubbelseende. Ögonens utseende kan också förändras, och de kan se uppspärrade ut.1
Symtomen utvecklas oftast under några månader. Det kan ibland vara svårt att lägga märke till dem, eftersom flera liknar vardagliga besvär som kan ha många olika orsaker. Symtomen kan också komma mer långsamt och finnas i månader eller år innan du märker något.1
Personer över 65 år får vanligtvis bara några få symtom, till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro. Äldre personer kan också få förmaksflimmer och hjärtsvikt vid hypertyreos.1
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypertyreos.1 Du får berätta om dina symtom och kan sedan behöva undersökas med en kroppsundersökning, blodprov och ibland EKG.
En ovanlig komplikation är tyreotoxisk kris. Symtom kan vara feber, hög puls, lågt blodtryck och att du känner dig mycket sjuk eller beter dig förvirrat.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du mår väldigt dåligt och tror att du har en tyreotoxisk kris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Nytillkommen eller försämrad hjärtpåverkan, till exempel hjärtsvikt eller förmaksflimmer, är skäl för remiss till akutmottagning.2
Vid uttalad tyreotoxikos eller hotande tyreotoxisk kris med påverkan på hjärnan eller kroppen ska du söka vård på en akutmottagning.2
Uttalad muskelsvaghet, temperaturstegring, mycket hög puls, kräkningar, diarré eller uttorkning hör till tecken på hotande tyreotoxisk kris.2
Misstanke om akut bakteriell sköldkörtelinflammation är skäl för remiss till akutmottagning.2
Vid behov kan läkaren beställa fler blodprover, till exempel fritt T3, TPO-antikroppar, blodstatus, sänka eller CRP. Om TRAK saknas eller bilden är oklar kan en skintigrafi behövas.
Om det visar sig att du har höga halter av sköldkörtelhormon undersöks du på en specialistmottagning. Där får du lämna fler blodprover. Vilken eller vilka undersökningar du får göra därefter beror på vad blodproven visar. Svaren skickas tillbaka till specialistläkaren och ni går igenom dem tillsammans.1
Skintigrafi är en undersökning som visar hur sköldkörteln ser ut, hur den fungerar och var i sköldkörteln hormonerna bildas.1 Med hjälp av bilderna kan läkaren avgöra vad som orsakar den ökade produktionen av hormoner.
Ultraljud kan visa om en förstorad sköldkörtel innehåller en eller flera knölar. Vid en nålbiopsi tas celler från sköldkörteln med en tunn nål för mikroskopisk undersökning.1 Provtagningen görs på sjukhus och känns ungefär som att lämna blodprov.
Berätta för läkaren om du har röntgats och fått kontrastmedel under de senaste tre månaderna före en skintigrafi.1 Kontrastmedlet kan påverka bilderna och göra dem svåra att bedöma.
Berätta för läkaren om du planerar att bli gravid, är gravid eller om du ammar. Om du är gravid ska du inte undersökas med skintigrafi eller göra en spårjodsundersökning.1
Du kan få samtalsstöd om du känner dig nedstämd och mår dåligt psykiskt på grund av hypertyreosen.1 Prata med din läkare om hur du mår.
Läkemedlen som används vid hypertyreos kallas tyreostatika. Tyreostatika minskar sköldkörtelns tillverkning av sköldkörtelhormon.1
Vid Graves sjukdom pågår behandling med tyreostatika ofta i 12–24 månader.3 Vid andra orsaker, till exempel en eller flera knölar, kan tyreostatika användas inför operation eller radiojodbehandling, eftersom hormonproduktionen annars kan komma tillbaka när läkemedlet avslutas.
Tyreostatika kan orsaka agranulocytos, en sällsynt men allvarlig biverkning som påverkar de vita blodkropparna. Agranulocytos kan orsaka tecken på infektion med hög feber. Vid feber under behandling med tyreostatika ska vita blodkroppar kontrolleras genast.2 Andra biverkningar kan förekomma, bland annat klåda, ledvärk och leverpåverkan.
Radioaktivt jod minskar sköldkörtelns tillverkning av sköldkörtelhormon. Du får dricka en lösning eller svälja en kapsel med en anpassad mängd radioaktivt jod.1 Sköldkörteln tar upp det mesta av joden, medan vävnaderna runt sköldkörteln påverkas mycket lite av strålningen.
Det räcker oftast med en behandling, men ibland behövs två behandlingar. Om en andra behandling behövs görs den efter cirka sex månader. Efter radiojodbehandling följs hormonhalterna med regelbundna blodprover, eftersom sköldkörtelns funktion kan förändras efter behandlingen.1
Efter radiojodbehandling behöver personer med Graves sjukdom använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet.1 Om du har behandlats för en eller flera knölar kan sköldkörteln ibland fortfarande bilda tillräckligt med hormon, men du behöver då lämna blodprover regelbundet för att mäta hormonhalten.
Radiojodbehandling kan göra ögonbesvär vid Graves sjukdom sämre.1 För att skydda ögonen kan du därför samtidigt få behandling med kortison i tabletter.
Vid en operation tar en kirurg bort delar av sköldkörteln eller hela sköldkörteln för att minska tillverkningen av hormon. Vid Graves sjukdom kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ tillsammans med tyreostatika och radiojod.1
Bisköldkörtlarna kan skadas när du opereras.1 Oftast läker de, men du kan behöva ta läkemedel med kalk under tiden de läker.
Du behöver ta läkemedel med sköldkörtelhormon hela livet om hela sköldkörteln har tagits bort.1 Om bara en del har tagits bort kan du också behöva ta läkemedel, beroende på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar.
Du kan fortfarande vara trött och känna dig orolig efter behandlingen, men det brukar försvinna så småningom. Regelbundna blodprover behövs efter behandlingen för att kontrollera halterna av sköldkörtelhormon.1
Det finns risk för att hypertyreosen kommer tillbaka, särskilt efter behandling med läkemedel.1 Därför behöver du lämna blodprov under en period efter behandlingen. Vid radiojodbehandling kan det också behövas långvarig uppföljning av hormonhalterna.
Använd inte naturläkemedel och växtbaserade läkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för hypertyreos. Jod i naturläkemedel och växtbaserade läkemedel kan påverka halterna av sköldkörtelhormon.1 Berätta för din läkare om du har använt sådana naturläkemedel.
Du kan behöva vara sjukskriven en period efter att du har fått diagnosen. Hur länge du är sjukskriven beror på hur du påverkas av sjukdomen och hur du orkar med ditt arbete.1 En period av sjukskrivning kan därför behövas både för att du ska kunna återhämta dig och för att du ska kunna klara arbetet när du börjar igen.
Hypertyreos: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Vilken behandling du får beror bland annat på orsaken till hypertyreosen och vad som passar dig. Läkaren berättar om behandlingarnas fördelar och nackdelar, och oftast kan ni tillsammans bestämma hur du ska behandlas.