Gynekomasti är en förstoring eller tillväxt av bröstvävnad hos män. För de allra flesta med pubertetsgynekomasti försvinner förändringen av sig själv, och vårdcentralen kan bedöma den om du vill.
Gynekomasti innebär att bröstvävnad förstoras eller växer hos en pojke eller man. Det handlar om att bröstkörtelvävnad utvecklas i brösten.1 Förändringen kan finnas i det ena bröstet eller i båda brösten.2 Gynekomasti kan förekomma både hos pojkar och hos vuxna män. Under puberteten utvecklas kroppen från barn till vuxen, och hela puberteten brukar ta fyra till sex år. Bröstkörtlarna blir ofta större på killkroppar också. Det kan både synas och kännas som en liten knöl under ena eller båda bröstvårtorna. Bröstkörtlarna kan även kännas lite ömma, det är helt ofarligt. Efter ett tag brukar bröstkörteln bli liten igen. Det kan ta upp till två eller tre år.3
Gynekomasti är inte samma sak som en fettansamling i brösten. Vid en fettansamling finns ingen tillväxt av bröstkörtelvävnad.1 Fettansamling i brösten kallas också pseudogynekomasti.2
Gynekomasti kan vara fysiologisk, alltså en del av kroppens normala utveckling, eller bero på sjukdom.1 Hos pojkar är förändringen vanlig under puberteten. Pubertetsgynekomasti brukar försvinna i slutet av puberteten, men det kan ta upp till två eller tre år innan bröstkörteln blir liten igen.1,3
Under puberteten kan bröstkörtlarna bli större på en killkropp.3 Det kan synas och kännas som en liten knöl under den ena eller båda bröstvårtorna. Bröstkörtlarna kan också vara lite ömma.
Hos vuxna män kan det finnas en liten, kännbar bröstkörtelvävnad under bröstvårtan utan att personen har lagt märke till den eller besväras av den. Sådan vävnad blir vanligare med stigande ålder. Pubertetsgynekomasti är ett vanligt fenomen och förekommer hos 60 procent. Hos män över 60 år är förekomsten 60 procent. Vid noggrann undersökning av brösten hos vuxna friska män finns en liten, kännbar bröstkörtelvävnad under bröstvårtan i cirka 40 procent av fallen. Förekomsten ökar med stigande ålder.1
Gynekomasti kan alltså se olika ut och förekomma i olika åldrar. En bedömning kan skilja bröstkörtelvävnad från fettansamling i brösten och från andra förändringar. Läs mer i avsnitten om symtom, utredning och behandling.
Den vanligaste förklaringen till gynekomasti är en obalans mellan olika könshormoner.1 Östrogener stimulerar utvecklingen av bröstkörteln, medan androgener hämmar utvecklingen. Det är alltså förhållandet mellan hormonerna som påverkar om bröstkörtelvävnad utvecklas.
Testosteron finns i blodet i olika former. En liten del är fri och biologiskt aktiv, medan resten till stor del är bundet till andra ämnen i blodet. Ett av dessa ämnen är SHBG. Förändringar i mängden SHBG kan därför påverka hur mycket testosteron och östrogen som är biologiskt tillgängligt. I blodet är ungefär 1 procent av testosteronet fritt och biologiskt aktivt.1
Hos nyfödda kan gynekomasti uppstå genom påverkan från östrogen och progesteron från modern.1
Puberteten är en vanlig period då gynekomasti kan uppstå. Under den tiden kan östrogen ha större påverkan innan testosteronnivåerna har nått vuxennivåer.2 Förändringar i flera hormoner under puberteten, bland annat tillväxthormon, IGF-1 och gonadotropiner, anges också i samband med pubertetsgynekomasti.
Hos män över 60 år kan flera faktorer bidra samtidigt.
Gynekomasti kan synas som att bröstkörtelvävnaden utvecklas på ena sidan eller på båda sidorna. Förändringen kan därför se olika ut från person till person. Under puberteten är gynekomasti oftast dubbelsidig och ömmande, men den kan vara asymmetrisk.1
Bröstkörteln kan kännas som en liten knöl under den ena eller båda bröstvårtorna.3 Knölen sitter i bröstet och kan märkas när du känner på området. Bröstkörtlarna kan också kännas lite ömma. Ömheten kan särskilt märkas vid fysisk aktivitet på grund av skavkänsla.1
Det är vanligt att bröstens storlek inte förändras helt lika på båda sidorna. Det kan göra att det ena bröstet ser större ut än det andra under en period. Hos en del blir brösten mer framträdande och börjar likna kvinnobröst. Det kan bero på en ökning av körtelvävnaden i bröstet, så kallad gynekomasti.
Hos ungefär hälften av personer med killkropp blir det ena eller båda brösten större under puberteten.4 Ömhet i bröstkörtlarna under puberteten är ofarlig. Efter puberteten brukar bröstkörteln bli mindre igen, men det kan ta upp till två eller tre år.
Utredningen börjar med frågor om hur länge besvären har funnits och om det gör ont.2 Det hjälper läkaren att bedöma hur förändringen har utvecklats och vilka delar av utredningen som behövs.
Läkaren går igenom vilka läkemedel du använder, samt hälsokostpreparat och andra tillskott. Det är viktigt att berätta om alla preparat, även sådana som du har börjat med utan recept. Uppgifter om till exempel anabola steroider kan också ha betydelse för utredningen. Läkaren frågar även om hur länge förändringen har funnits och om den är öm. Frågor om läkemedel, hälsokostpreparat och andra tillskott ingår i sjukdomshistorien. Det kan också vara viktigt att berätta om preparat som används vid träning eller kroppsbyggande.2
Vid kroppsundersökningen känner läkaren på bröstkörteln och testiklarna. Läkaren bedömer då förändringen i bröstet och undersöker testiklarna genom att känna på dem. Undersökningen kan också omfatta tecken på hypogonadism, alltså tecken på bristande funktion i könskörtlarna.2
En noggrann sjukdomshistoria och kroppsundersökning, inklusive att läkaren känner på testiklarna, är viktig för att utreda gynekomasti.1 Undersökningen kan även hjälpa till att skilja gynekomasti från fettansamling i brösten. Vid undersökningen bedömer läkaren både bröstkörteln och testiklarna genom att känna på dem. Läkaren kan också leta efter tecken på hypogonadism.
Behandlingen ska i första hand riktas mot den primära orsaken till gynekomastin. Det kan till exempel handla om ett läkemedel, en testikeltumör, tyreotoxikos, leversjukdom eller njursjukdom.1 När orsaken behandlas riktas behandlingen alltså mot det som har utlöst gynekomastin, i stället för enbart mot bröstförändringen.
Om ett läkemedel misstänks vara orsaken kan det sättas ut.2 Det gäller efter att läkemedlet har bedömts som en möjlig orsak till gynekomastin. Ändra inte behandlingen med ett läkemedel utan att den ansvariga vården har tagit ställning till det.
Vissa former av gynekomasti försvinner spontant. Gynekomasti under nyföddhetsperioden försvinner vanligen inom några veckor.1 Vid pubertetsgynekomasti brukar förändringen försvinna i slutet av puberteten, även om det kan ta upp till två eller tre år innan bröstkörteln blir liten igen.1,3 Därför kan uppföljning vara det enda som behövs vid pubertetsgynekomasti utan oroande fynd. Om gynekomastin inte försvinner av sig själv finns kirurgiska, medicinska och radiologiska behandlingar att välja bland. Vilken behandling som kan vara aktuell beror på orsaken till gynekomastin och hur besvärande förändringen är.
Vid pubertetsgynekomasti behöver du oftast inte göra något åt förändringen, eftersom den försvinner av sig själv för de allra flesta. Det kan ändå ta upp till tre år innan svullnaden försvinner och brösten blir som vanligt igen. Du kan därför behöva vänta några år för att se om förändringen går över av sig själv.4
Puberteten brukar vara klar när du är omkring 18–20 år.4 Under tiden kan förändringen finnas kvar även om puberteten ännu inte är färdig.
Du kan kontakta en läkare på vårdcentralen redan under puberteten om du vill få förändringen bedömd. Det kan vara skönt att träffa en läkare och få besked om att förändringen inte är farlig. Ett läkarbesök kan också ge besked om att förändringen sannolikt går tillbaka.4
Du behöver alltså inte vänta tills puberteten är över för att be om en bedömning. Om du känner oro eller vill prata med någon om förändringen kan vårdcentralen hjälpa dig vidare.
Vårdcentralen är en första kontakt om du har frågor eller funderingar om puberteten.3 Där kan du be om att få träffa en läkare för att prata om förändringen och få den bedömd. Du kan kontakta en läkare på vårdcentralen redan under puberteten om du vill, och det går också att ta kontakt efter puberteten.4
Ett besök kan ge dig möjlighet att berätta hur du upplever förändringen och ställa frågor om vad som händer i kroppen. Du behöver inte själv veta om det rör sig om gynekomasti innan du kontaktar vårdcentralen. På 1177.se kan du hitta information om vård och vilka mottagningar du kan kontakta.3 Om din region erbjuder det kan du också logga in på 1177.se för att kontakta vården eller boka en tid.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du vill få råd om vart du ska vända dig.3 Du kan också använda 1177.se för att läsa om vård och göra vårdärenden.
Är du ung och har frågor om puberteten kan du kontakta en ungdomsmottagning.
Gynekomasti är förstoring eller tillväxt av bröstvävnad hos män.1 Gynekomasti under puberteten är oftast ett normaltillstånd. Östrogen dominerar innan testosteronnivåerna når vuxennivåer.2 Hur puberteten upplevs varierar mycket från person till person. Förändringen kan märkas under puberteten, när kroppen utvecklas från barn till vuxen. På en killkropp kan bröstkörtlarna då bli större och synas eller kännas som en liten knöl under ena eller båda bröstvårtorna.3
Under puberteten beror gynekomasti på hormonförändringar som gör att körtlarna i brösten svullnar. Det kan göra att det ena eller båda brösten blir lite större.4 Bröstkörtlarna kan också kännas lite ömma under den här perioden.3
Ungefär hälften av personer med killkropp får större ena eller båda brösten under puberteten.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa läkemedel kan vara kopplade till gynekomasti. Exempel är spironolakton, digitalis, kalciumhämmare, ACE-hämmare, syrasekretionshämmare, neuroleptika, cytostatika och antiandrogener.1 Det betyder inte att ett visst läkemedel säkert är orsaken i ett enskilt fall, men läkemedel är en del av sådant som kan behöva vägas in när orsaken bedöms.
Även andra ämnen kan förekomma i samband med gynekomasti. Exempel som anges är anabola steroider, östrogen, finasterid, diazepam, heroin, ketokonazol och cannabis.1 Naturpreparat med östrogeneffekt kan också vara en möjlig orsak.2
Sjukdomar som kan vara kopplade till gynekomasti är hypogonadism, testikeltumör, hypertyreos, levercirros och terminal njursvikt.2 Hypogonadism innebär att könskörtlarna inte bildar tillräckligt med könshormoner. Vid levercirros kan mängden SHBG öka, vilket kan förändra den biologiskt tillgängliga balansen mellan östrogen och testosteron.
Vid hypertyreos kan sköldkörtelhormoner bidra till att testosteron omvandlas till östradiol. Hypertyreos kan också öka mängden SHBG och påverka frisättningen av LH. Tillsammans kan dessa förändringar öka risken för gynekomasti.
Vid kraftigt nedsatt njurfunktion kan nivåerna av könshormoner och förhållandet mellan östrogen och testosteron förändras. Även detta anges som en möjlig koppling till gynekomasti. Testikeltumörer kan bilda östrogen eller testosteron och därigenom påverka hormonbalansen.
Gynekomasti kan också förekomma vid andra hormonella tillstånd. Exempel är prolaktinom, andra hormonellt aktiva tumörer i hypofysen, testikelskador, medfödd avsaknad av testiklar och vissa tumörer som bildar hormonet hCG. Vid prolaktinom är gynekomasti däremot ovanligt.
Fettansamling i brösten utan tillväxt av bröstkörtelvävnad är en annan förändring än gynekomasti. Övervikt anges som en vanlig bakgrund till sådan fettansamling. Det är därför inte alla förändringar som gör att brösten ser större ut som beror på hormonell tillväxt av bröstkörteln.
Klinefelters syndrom anges som en möjlig orsak till gynekomasti.1 Tillståndet är kopplat till en förändrad könskromosomuppsättning och kan påverka kroppens produktion och användning av könshormoner. Hos personer med Klinefelters syndrom har en ökad förekomst av bröstcancer också observerats.
Komplett androgenresistens kan ge gynekomasti. Det innebär att kroppens vävnader inte svarar normalt på androgener. Även partiell androgenresistens kan ge gynekomasti, men graden av påverkan kan variera.1
BRCA2-mutationen är kopplad till en ärftlig form av bröstcancer.1 Mutationen medför ökad risk för bröstcancer hos både män och kvinnor. Gynekomasti i sig innebär däremot inte en ökad risk för bröstcancer, med undantag för den ökade förekomst som har observerats hos män med Klinefelters syndrom.
Besvären kan alltså finnas kvar efter att puberteten är över innan bröstkörteln har blivit liten igen. Förändringen kan minska utan behandling. För personer som söker vård för pubertetsgynekomasti upplevs besvären oftast som mycket stigmatiserande. Ömheten kan då märkas vid fysisk aktivitet på grund av skavkänsla.1 Under tiden kan ömheten variera, och skillnaden mellan brösten kan vara mer eller mindre tydlig.
En ensidig, hård och oöm förändring ska väcka misstanke om bröstcancer.2 En ensidig, icke ömmande, hård och ojämn knöl i bröstet ska misstänkliggöra bröstcancer. Gynekomasti i sig innebär inte ökad risk för bröstcancer, med undantag för män med Klinefelters syndrom.1
Det är framför allt kombinationen av att förändringen är ensidig, hård och inte ömmar som skiljer denna varningssignal från den typiska ömmande förändringen under puberteten. En knöl som samtidigt är ojämn är också en förändring som behöver bedömas. Se avsnittet om när du ska söka vård för information om vårdkontakt.
Hos en pojke i puberteten utan oroande fynd behövs som regel ingen ytterligare åtgärd utöver lugnande besked och uppföljning.2 Pubertetsgynekomasti är oftast dubbelsidig, ömmande och asymmetrisk, och brukar försvinna i slutet av puberteten.
Vid snabb ökning, en diameter över fyra centimeter, kvarstående gynekomasti längre än tolv månader eller gynekomasti efter 17 års ålder bör vidare utredning göras.2 Dessa omständigheter gör att läkaren kan behöva undersöka förändringen mer ingående.
Ultraljud av testiklarna kan göras om testistumör misstänks.2
En ensidig, hård och oöm förändring i bröstet ska väcka misstanke om bröstcancer. En sådan förändring behöver därför bedömas inom den fortsatta utredningen.
Efter att läkemedel har uteslutits som möjlig orsak och testiklarna har undersökts kan blodprover tas. Exempel på vuxenprover är testosteron, östradiol, LH, hCG, TSH, ALAT och kreatinin.2
En mer omfattande provtagning kan även omfatta SHBG, albumin, prolaktin, FSH, SR, Hb, natrium och kalium.1 Vilka prover som tas beror på vad läkaren har fått fram i samtalet och vid kroppsundersökningen. Hos vuxna kan blodproverna omfatta testosteron, östradiol, LH, hCG, TSH, ALAT och kreatinin.2 En bredare provtagning kan dessutom omfatta SHBG, albumin, prolaktin, FSH, SR, Hb, natrium och kalium.1 Proverna väljs utifrån uppgifterna i sjukdomshistorien och fynden vid kroppsundersökningen.
Anamnes, kroppsundersökning och provsvar ger oftast orsaken till gynekomastin. Om orsaken fortfarande är oklar kan ultraljud av testiklarna och ytterligare hormonell utredning av binjurarna övervägas.1 Om en testistumör misstänks kan läkaren göra ultraljud av testiklarna. Vid misstanke om bröstcancer kan du få en remiss till en bröstmottagning.2
Utredningen kan alltså bestå av flera delar: samtal, kroppsundersökning och blodprover, med ytterligare undersökningar när det finns skäl för det. Vilken utredning som behövs avgörs av läkaren utifrån dina besvär och fynden vid undersökningen.
Vid idiopatisk gynekomasti kan tamoxifen ibland ge effekt inom en månad. Tamoxifen är det läkemedel som är mest studerat vid idiopatisk gynekomasti, och kortvarig behandling ger sällan biverkningar hos män.1
Kirurgi kan övervägas vid besvärande gynekomasti.2 En operation kan bli aktuell när gynekomastin finns kvar och upplevs som besvärande, men kirurgisk behandling är inte den enda möjliga behandlingen.
Besvärande gynekomasti och fettansamling i brösten kan avlägsnas med olika kirurgiska metoder. Vid operation kan normal bröstvårta och vårtgård bevaras.1 Fettansamling i brösten utan körteltillväxt är inte samma sak som gynekomasti, men även sådan fettansamling kan alltså avlägsnas kirurgiskt när den är besvärande.
Vid pubertetsgynekomasti kan operation bli aktuell om svullnaden finns kvar efter puberteten.4 Det kan ta tid innan förändringen går tillbaka av sig själv, eftersom bröstkörteln ibland behöver upp till två eller tre år för att bli liten igen.3 En operation under eller efter puberteten behöver därför bedömas utifrån hur länge förändringen har funnits och hur besvärande den är.
Testosteronbehandling kan vara framgångsrik när gynekomastin beror på testosteronbrist, till exempel vid anorki eller orkit.1 Behandlingen är då riktad mot testosteronbristen som bakomliggande orsak.
Testosteronbehandling har däremot mindre effekt på att få gynekomastin att tillbakabildas vid Klinefelters syndrom.1 En orsak som har föreslagits är att östradiol kan öka vid testosteronbehandling och stimulera bröstkörteln hos personer med Klinefelters syndrom.
Flera andra medicinska behandlingar har prövats vid gynekomasti:
Det saknas större kontrollerade evidensbaserade studier som dokumenterar önskad klinisk effekt av dessa preparat.1 Det betyder att de inte har visat den önskade effekten i större kontrollerade studier. Medicinsk behandling behöver därför väljas utifrån orsaken till gynekomastin och den medicinska bedömningen.
Tamoxifen kan prövas vid uttalad idiopatisk gynekomasti som inte har någon påvisbar orsak och inte har utvecklats under tre till sex månader.1 Denna behandling kan prövas om besvären upplevs som mycket stigmatiserande. Idiopatisk gynekomasti betyder i detta sammanhang att någon orsak inte har kunnat påvisas. Tamoxifen är det läkemedel som är mest studerat vid idiopatisk gynekomasti.
Radiologisk behandling används i särskilda situationer. Strålning av brösten före antiandrogen behandling kan förebygga gynekomasti i samband med endokrin behandling av prostatacancer.1 Strålningen ges alltså innan den antiandrogena behandlingen sätts in.
Bröstkörtelvävnad kan också avlägsnas förebyggande i samband med sådan behandling. Det görs helst tidigt under behandlingen, innan fettansamlingen har ökat.1 På så sätt är den förebyggande behandlingen inriktad på bröstkörtelvävnaden innan mer fett har hunnit samlas i brösten.
Svullnaden kan finnas kvar i upp till tre år innan brösten blir som vanligt igen.4 Puberteten brukar ta fyra till sex år, och kroppens olika delar utvecklas i olika takt under den tiden.3 Det betyder att bröstförändringen kan finnas kvar en tid även när andra delar av puberteten har förändrats.
För de allra flesta med pubertetsgynekomasti försvinner förändringen av sig själv.4 Det går därför ofta att avvakta och se om brösten blir som vanligt igen. Förändringen kan ändå kännas besvärande medan den finns kvar.
Bröstkörteln brukar bli mindre igen efter ett tag. Det kan ta upp till två eller tre år innan den har blivit liten igen.3 Om förändringen finns kvar efter puberteten finns mer information om detta i avsnittet om behandling.