Bukspottkörteln

Om bukspottkörteln

En körtel i övre delen av magen

Bukspottkörteln är en körtel som ligger i övre delen av magen. Den finns bakom magsäcken och framför ryggraden.¹ Den ligger alltså nära magsäcken, men längre in i magen. Ett annat namn på bukspottkörteln är pankreas.

Bukspottkörteln bildar bukspott. Bukspottet innehåller enzymer och kommer till tarmen, där enzymerna hjälper till att bryta ner maten.² På så sätt har bukspottkörteln en viktig del i matsmältningen.

Två huvuduppgifter

Bukspottkörteln har två viktiga uppgifter i kroppen:

• Den bildar enzymer som hjälper kroppen att bryta ner maten.¹
• Den bildar insulin som behövs för ämnesomsättningen.²

Enzymerna finns i bukspottet och hjälper till att bryta ner maten i tarmen, så att kroppen kan ta upp näringen som finns i maten. Insulin är ett hormon som bukspottkörteln bildar. Bukspottet innehåller ämnen som behövs för att bryta ner maten i tarmen, så att kroppen kan ta upp näringen från maten.¹ Bukspottkörteln bildar också hormoner som påverkar blodsockret.² När blodsockret är för högt bildar bukspottkörteln insulin, som sänker blodsockret.³ Det behövs för att ha en bra blodsockernivå.¹

Bukspottkörteln har därför betydelse både för matsmältningen och för kroppens reglering av blodsockret.⁴ Läs mer om matsmältningsorganen på 1177.se.

Anatomi och uppbyggnad av bukspottkörteln

Läge i kroppen

Bukspottkörteln ligger djupt inne i buken. Bukspottkörteln omges av gallblåsan, levern och mjälten. Bukspottkörteln ligger alltså inte fritt framför de andra organen, utan är placerad djupt bland organen i buken. Den sitter bakom magsäcken och framför ryggraden.³ Läget gör att organet finns långt in i kroppen, snarare än nära bukväggens framsida.

• Huvudet på bukspottkörteln ligger på kroppens högra sida.³
• Huvudet ligger intill den böjda delen av tolvfingertarmen.³
• Svansen sträcker sig mot kroppens vänstra sida.³
• Svansen ligger nära mjälten.³

Tolvfingertarmen omsluter alltså området där bukspottkörtelns huvud finns, medan bukspottkörtelns smalare del går åt motsatt håll, mot mjälten. På så sätt sträcker sig organet tvärs över den övre delen av buken, från höger till vänster.

Så fungerar bukspottkörteln

Bukspott hjälper till att bryta ner maten

Bukspottkörteln har en viktig uppgift i matsmältningen. Den bildar bukspott, en vätska som innehåller enzymer. Enzymerna behövs för att bryta ner maten i tarmen så att kroppen kan ta upp näring.¹

Bukspottkörtelns enzymer kommer till tarmen genom gallgången.¹ Bukspottkörtelns huvudgång förenas med gallgången, vilket gör att bukspottet kan ledas vidare till tarmen.

Bukspott och galla kommer in i tolvfingertarmen.³ Där hjälper bukspottet och gallan till att bryta ner maten så att näringen kan tas upp. Bukspottkörtelns enzymer arbetar med maten först när de har kommit till tarmen.¹

Matsmältningen kräver att flera organ samarbetar. Bukspottkörteln bidrar med bukspott, medan gallan också hjälper till i processen. Bukspottet innehåller ämnen som behövs för att bryta ner mat i tarmen.

Hormoner och blodsocker

Bukspottkörteln arbetar också med att hålla blodsockret på en bra nivå. Den bildar hormonet insulin, som behövs för en bra blodsockernivå.

Vanliga besvär och tillstånd i bukspottkörteln

Inflammation i bukspottkörteln

Inflammation i bukspottkörteln kallas även för pankreatit. Den kan vara akut eller kronisk.¹

Akut inflammation innebär att du blir sjuk snabbt. Inflammationen läker oftast efter några dagar. Kronisk inflammation innebär att inflammationen inte går över och att bukspottkörteln så småningom inte längre kommer att fungera som den ska.¹

De vanligaste orsakerna till akut inflammation i bukspottkörteln är gallsten och alkohol. En akut inflammation kan även bero på annat, även om det är ovanligt. Gallsten kan täppa till gallgången så att bukspottet inte kan komma ut i tarmen. Då ökar trycket i bukspottkörteln, vilket kan skada cellerna. Alkohol kan göra bukspottet segare, så att trycket i bukspottkörteln stiger och cellerna skadas. Andra orsaker kan vara höga halter av fetter i blodet eller att bukspottkörteln skadas vid en undersökning eller behandling av gallgången. Den vanligaste orsaken till kronisk inflammation är att ha druckit mycket alkohol i flera år. Ibland går det inte att avgöra vad inflammationen beror på, vare sig den är akut eller kronisk.¹

Symtom vid inflammation

Vid akut inflammation i bukspottkörteln kan du få ett eller flera av följande symtom:¹

Undersökning och utredning av bukspottkörteln

Samtal och kroppsundersökning

Utredningen börjar med ett samtal hos läkaren. Du får berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem.² Vilka undersökningar som behövs beror på vilka besvär du har och vad läkaren behöver ta reda på.

Vid misstanke om bukspottkörtelcancer kan utredningen börja på olika sätt, eftersom flera av symtomen också kan bero på andra sjukdomar. Det kan till exempel hända att tjocktarmen röntgas eller att magsäcken undersöks med gastroskopi.

Blodprov och bilddiagnostik

Blodprov kan ingå när läkaren utreder inflammation i bukspottkörteln.¹ Vid sådana besvär får du också berätta om symtomen, genomgå en kroppsundersökning och lämna blodprov.

Ultraljud eller datortomografi kan behövas om läkaren är osäker på varför du har ont eller misstänker att inflammationen är kronisk.¹ Ibland behövs en undersökning med magnetkamera vid misstanke om bukspottkörtelcancer.

Om du har gulsot kan en ultraljudsundersökning visa om något hindrar gallan från att rinna mellan levern och tolvfingertarmen.²

Egenvård för bukspottkörteln

Alkohol och rökning

Alkohol skadar bukspottkörteln. Om du har kronisk inflammation är det nödvändigt att sluta dricka alkohol helt och hållet. Det minskar risken för att få fler akuta inflammationer.¹ Att avstå från alkohol är därför en viktig del av att skydda bukspottkörteln från ytterligare skador.

Rök inte. Rökning skadar bukspottkörteln, särskilt om du även dricker alkohol. Rökning ökar också risken för kronisk inflammation, särskilt om du dricker stora mängder alkohol.¹ Därför är rökstopp en viktig egenvårdsåtgärd om du vill minska belastningen på bukspottkörteln.

Mat och gallsten

Ät mindre mängd fet mat om du har problem med gallsten. Gallsten kan leda till en inflammation i bukspottkörteln.¹ Rådet gäller särskilt när gallsten är ett problem, eftersom gallsten kan täppa till gallgången så att bukspottet inte kan komma ut i tarmen.

Vid kronisk inflammation kan du ha svårt att ta upp fett i maten. Det kan orsaka mer besvär med diarréer.¹ Om fet mat ger ökade besvär kan en mindre mängd fet mat därför vara ett råd vid kronisk inflammation.

Vem kan hjälpa dig vid besvär i bukspottkörteln?

Första kontakt och rådgivning

Vid misstanke om inflammation i bukspottkörteln ska du kontakta en vårdcentral. Där får du berätta om dina symtom. Läkaren undersöker dig och känner till exempel försiktigt på magen. Du får också lämna blodprov.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.¹ Du kan också få hjälp med var du kan söka vård.² Om du vill kan du logga in för att kontakta många mottagningar.

Vårdval och specialistvård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan krävas remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Vid typ 1-diabetes kan du få vård och stöd på en diabetesmottagning. Ett diabetesteam kan bestå av läkare, diabetessjuksköterska, dietist, psykolog, kurator och fysioterapeut. Läkaren ansvarar för behandlingen och uppföljande kontroller. Diabetessjuksköterskan kan bland annat visa hur du ska ta insulin och blodprover. Dietisten kan ge råd om mat. Psykologen kan du prata med om det behövs, och kuratorn kan svara på frågor om ekonomiskt och socialt stöd. I ett diabetesteam kan också en lekterapeut ingå. En fotterapeut kan också ingå i teamet.

Vanliga frågor om bukspottkörteln

Vad kallas bukspottkörteln också?

Bukspottkörteln kallas också pankreas. Namnet används därför också när bukspottkörteln beskrivs i vården.² Bukspottkörteln har alltså uppgifter både i matsmältningen och i regleringen av blodsockret.³ Bukspottkörteln bildar hormoner och är viktig för matsmältningen.²

Kan man leva utan bukspottkörtel?

Det går att leva utan bukspottkörtel. Om hela bukspottkörteln tas bort behöver du ta enzymtabletter för att kunna smälta maten. Du behöver också ta insulininjektioner för att kontrollera blodsockret resten av livet. Att hela bukspottkörteln tas bort är ovanligt. Det kan ändå behöva göras vid till exempel bukspottkörtelcancer, en större skada på bukspottkörteln eller svår inflammation i bukspottkörteln.³

Vilka symtom kan bukspottkörtelbesvär ge?

Bukspottkörtelbesvär kan ge flera olika symtom. Besvären kan bland annat vara:

• Buksmärta.³