Klimakteriebesvär – symtom, orsaker och behandling

Vad är klimakteriebesvär?

Klimakteriebesvär är kroppsliga besvär under klimakteriet

Under klimakteriet minskar nivån av östrogen i kroppen. Det kan ge många olika besvär. Klimakteriet är en period i livet då kroppen förändras. Det är den tid i livet då hormonnivåerna minskar och du inte längre kan bli gravid.¹ Det gör att kroppen påverkas på flera sätt.

Besvären kan vara lindriga eller svåra. Det är vanligt att få olika besvär under klimakteriet. Du kan få besvär även om du fortfarande har mens.¹ Vissa personer har stora besvär under klimakteriet, medan andra märker mindre av förändringarna.²

När i livet besvären brukar komma

Klimakteriet brukar delas in i tre perioder: förklimakteriet, menopausen och postmenopausen. Förklimakteriet kan pågå i flera år.² När mängden könshormoner minskar i kroppen kan det märkas på flera sätt.

Mensen blir ofta oregelbunden först och slutar sedan helt. Det är vanligt att mensen blir oregelbunden tre till fyra år innan den slutar. Menopausen är tiden runt den allra sista mensen. Du vet att menopausen har varit när det har gått ett år sedan din senaste mens.²

De flesta får sin sista mens när de är 51–52 år, men det varierar. Den sista mensen kan komma någon gång mellan 45 och 57 års ålder.² Ofta är symtomen som tydligast omkring menopausen. Postmenopausen är tiden efter menopausen.

Vanliga besvär och hur de kan kännas

Värmevallningar och svettningar är vanliga besvär. En värmevallning kommer ofta plötsligt. Du kan känna dig mycket varm i bröstet, halsen eller ansiktet. Du kan också bli röd i ansiktet och börja svettas.¹ En del fryser efter en värmevallning.

Sömnen kan påverkas på flera sätt:

• Du kan ha svårt att somna.¹
• Du kan vakna flera gånger under natten.¹
• Du kan vakna för tidigt på morgonen.¹

När du sover dåligt kan du bli trött och energilös. Du kan känna dig nedstämd och bli extra känslig för stress. Du kan också ha svårt att fokusera, minnas saker eller koncentrera dig.¹

Slemhinnorna kan bli torrare under klimakteriet. Huden kan också bli torrare och känsligare.¹ Den kan klia eller bli irriterad. Besvär i slidan och urinvägarna kan vara flera olika:

• Du kan bli torr i slidan.¹
• Du kan få klåda eller sveda i underlivet.¹
• Du kan få ont när du har sex.¹
• Du kan känna dig kissnödig oftare och få svårt att hålla tätt.¹
• Du kan få sveda när du kissar.¹

Klimakteriet kan påverka sexlusten. Du kan få mindre lust att ha sex. Torra slemhinnor kan göra att det gör ont vid sex eller beröring.¹ Det kan också bli svårare att få orgasm.

Andra besvär kan vara ont i leder eller muskler, mer huvudvärk eller yrsel.¹ En del får också ökade besvär av astma.

Hur vanligt det är och hur det kan utvecklas

Besvären kan försvinna ett tag och sedan komma tillbaka.¹ De kan börja under förklimakteriet, när mensen fortfarande kommer, eller märkas tydligare omkring menopausen. Klimakteriet upplevs olika från person till person. En del har stora besvär under klimakteriet, andra märker inte av förändringarna så mycket.

Vad kan klimakteriebesvär bero på?

Vanliga hormonförändringar

Klimakteriebesvär hänger ihop med förändringar i äggstockarnas hormonbildning.³ Hormonsystemet anpassar kroppen till olika förändringar. Hjärnan och kroppen meddelar hormonsystemet vilka hormon som behöver bildas. Hormoner styr till exempel hur vi växer och att graviditeten och sömnen fungerar. Hormoner påverkar även humöret.¹ Klimakteriet kallas också för övergångsåldern. I äggstockarna finns ägg som hjälper kroppen att bilda hormoner, bland annat östrogen och gulkroppshormon. När nivåerna av dessa hormoner börjar minska kommer du i klimakteriet.²

För de flesta börjar förändringarna naturligt i en viss ålder. Förklimakteriet kan pågå i flera år, och när mängden könshormoner minskar i kroppen kan det märkas på flera sätt. För de flesta börjar klimakteriesymtom under förklimakteriet flera år före menopausen.⁴

Östrogen påverkar många delar av kroppen. När du kommer i klimakteriet minskar mängden östrogen. Det kan påverka bland annat:²

När ska du söka vård för klimakteriebesvär?

Kontakta en vårdcentral

Kontakta en vårdcentral om du har besvär som du tror beror på klimakteriet.¹ Det kan vara besvär som påverkar hur du mår eller din vardag. Du behöver inte själv veta säkert vad besvären beror på innan du tar kontakt. Vårdcentralen är en väg in till vården när du vill få hjälp med klimakteriebesvär.

Du kan läsa mer om vanliga klimakteriebesvär i avsnittet om symtom. Information om behandling finns i avsnittet om behandling av klimakteriebesvär.

Kontakta en gynekologisk mottagning vid blödning efter menopaus

Kontakta en gynekologisk mottagning om något av följande händer:

• Du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens.¹
• Du får mycket besvärande blödningar.¹
• Dina blödningar förändras på ett sätt som oroar dig.¹

Blödningar kan alltså behöva bedömas även om du har andra besvär som du förknippar med klimakteriet. Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan du få råd om vårdens väg i avsnittet om svensk vård och mottagningar.

Vad kan du göra själv vid klimakteriebesvär?

Vanor och fysisk aktivitet

Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre vid klimakteriebesvär. Stöd för att ändra vanor kan vara en del av hjälpen, till exempel vanor kring mat eller fysisk aktivitet.¹ Sådant stöd kan vara relevant om du vill hitta förändringar som passar din vardag.

• Stöd för att ändra vanor, till exempel kring mat eller fysisk aktivitet, kan vara en del av hjälpen vid klimakteriebesvär.
• Fysioterapi kan användas mot smärta eller andra kroppsliga besvär.¹
• Fysisk aktivitet har positiv effekt på vissa risker som är relaterade till klimakteriet, till exempel benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och minskad muskelmassa.⁴

Fysioterapi kan alltså vara ett stöd när besvären främst sitter i kroppen, till exempel vid smärta. Fysisk aktivitet kan samtidigt ha betydelse för flera risker som kan vara relaterade till klimakteriet. Vilket stöd som passar beror på vilka besvär du har och vad du behöver hjälp med.

Sömn, stress och mående

Klimakteriebesvär kan påverka sömn, stresskänslighet och mående. Det finns stöd som riktar sig mot olika delar av dessa besvär.

• Mindfulness kan användas för att hantera stress.

Utredning och behandling vid klimakteriebesvär

Vad som händer vid besöket

Vid besöket får du berätta för läkaren vilka besvär du har och hur du mår. Det är också bra att berätta om andra sjukdomar och om du använder läkemedel eller kosttillskott, eftersom det kan påverka vilken behandling som passar dig.¹

Om du är över 45 år och har typiska klimakteriesymtom behövs oftast inget blodprov för att bedöma om symtomen beror på klimakteriet. Hormonnivåerna kan variera mycket innan menopausen, vilket gör att ett blodprov ofta inte visar orsaken till besvären. Om du använder preventivmedel som innehåller hormoner kan mensen sluta komma på grund av behandlingen, vilket kan göra det svårare att veta om du har kommit i klimakteriet.² I vissa fall kan läkaren därför behöva ta hänsyn till preventivmedlet när besvären bedöms.

Om du är yngre än 45 år och det har gått mer än ett år sedan din sista mens kan ett blodprov visa om du har kommit in i klimakteriet i förtid.² Om menopausen har inträffat före 40 års ålder kan FSH och östradiol tas.⁴

Undersökningar och uppföljning

En gynekologisk undersökning kan behövas om du har symtom från underlivet. Undersökningen kan hjälpa vården att se om besvären kan bero på något annat.

Vem kan hjälpa dig vid klimakteriebesvär?

Vårdcentral och gynekologisk mottagning

Det finns olika vägar till vården beroende på vilka besvär du har. Om du tror att dina besvär beror på klimakteriet kan du börja med en vårdcentral.¹ Där kan du få hjälp att komma vidare om du behöver annan vård.

Du kan kontakta en gynekologisk mottagning om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens. Detsamma gäller om du får mycket besvärande blödningar eller om blödningarna förändras på ett sätt som oroar dig.¹ På varden.se kan du läsa mer om hur vården fungerar och hitta information inför kontakten.

Sjukvårdsrådgivning och kontaktvägar

Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du kan också få råd om var du kan söka vård. Många mottagningar kan kontaktas genom att logga in.¹ Då kan du använda mottagningens digitala kontaktväg i stället för att ringa.

På 1177.se kan du hitta vård, logga in för personliga e-tjänster eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Se avsnittet om utredning och behandling för information om vad som kan hända efter att du har tagit kontakt.

Vanliga frågor om klimakteriebesvär

Vad är klimakteriebesvär?

Vad är klimakteriebesvär?

Under klimakteriet minskar nivån av östrogen i kroppen. Det kan ge många olika besvär. Besvären kan vara lindriga eller svåra. Du kan få besvär även om du fortfarande har mens.¹

Vilka besvär är vanliga?

Vilka besvär är vanliga?

Värmevallningar och svettningar hör till vanliga besvär under klimakteriet. Många sover sämre under klimakteriet.¹

Besvär kan också finnas i slidan och urinvägarna. Du kan till exempel bli torr i slidan, få klåda eller sveda i underlivet, få ont när du har sex eller få sveda när du kissar.¹

När ska jag kontakta vården?

När ska jag kontakta vården?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär som du tror beror på klimakteriet.¹ Där kan du berätta om dina besvär och hur du mår.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom. Du kan också få råd om var du kan söka vård.