Mjölkstockning – symtom, orsaker och behandling

Vad är mjölkstockning?

Vad mjölkstockning är

Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till så att mjölken inte kan komma ut. Det kallas att mjölken stockar sig och brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet.¹

Mjölkstockning är en icke-infektiös inflammation i bröstvävnaden. Det betyder att mjölkstockning är en inflammation i bröstvävnaden utan infektion. Bröstet kan därför kännas spänt och ömt när du har mjölkstockning. Kroppstemperaturen kan vara lite förhöjd. Mjölkstockning kan också ge hög feber utan att det finns någon infektion.² Feber och sjukdomskänsla behöver alltså inte betyda att besvären beror på bakterier. Det betyder att besvären kan innebära en inflammation utan att det finns en infektion i bröstet.

Vanliga symtom och upplevelser

Symtomen brukar komma plötsligt och oftast bara i ena bröstet.¹ Besvären kan märkas på flera olika sätt:

• Det finns en förhårdnad eller knöl under huden.
• Du har ont och huden känns varm och öm.¹
• Du har feber, ibland med frossa.¹
• Du känner dig sjuk och hängig, med till exempel muskelvärk och huvudvärk.¹
• Det gör ont när du ammar.¹

En del beskriver alltså både lokala besvär i bröstet och en allmän sjukdomskänsla. Den lokala inflammationen kan märkas som ömhet, värme och svullnad i bröstet. Du kan känna av besvären hela tiden eller framför allt när barnet ammar. Ibland kan huden över det ömma området bli röd.³ Feber, frossa, muskelvärk och huvudvärk kan förekomma tillsammans med besvären från bröstet.¹ Knölen eller förhårdnaden kan vara det som först gör att du lägger märke till mjölkstockningen. Ömheten kan finnas i huden och i själva bröstet.

Närliggande vanliga besvär

I början av amningen kan brösten också bli kraftigt spända när mjölken rinner till. Det är ett vanligt besvär under den första tiden och skiljer sig från mjölkstockning genom att det vanligtvis känns i båda brösten.

Det brukar komma tre till fyra dagar efter förlossningen och kan ge kraftigt spända bröst och lite förhöjd kroppstemperatur.⁴

Till skillnad från mjölkstockning, som oftast kommer i ett bröst, sitter mjölkstasen vanligtvis i båda brösten.⁴ Mjölkstas är alltså ett annat namn för det tidiga besvär som uppstår när mjölken rinner till.² Då är det vanligt att brösten blir kraftigt spända, medan mjölkstockning oftast märks i ett bröst. Den tidiga mjölkstasen brukar gå över efter några dagar.⁴

Vad kan mjölkstockning bero på?

Amning och mjölkflöde

Hur barnet tar tag om bröstet kan påverka hur mjölken kommer ut. Ett för litet tag om bröstet vid amningen kan bidra till mjölkstockning.¹ Ett sådant amningstag kan också hänga ihop med att bröstvårtan blir klämd eller sned efter amningen. Sår eller sprickor på bröstvårtan kan också uppstå om barnet inte har ett tillräckligt stort tag om bröstet. Det är vanligt att amningen tar tid att lära sig, både för dig och barnet.⁴

Amningsmönstret kan också ha betydelse. Mer oregelbunden amning, till exempel längre uppehåll än tidigare, kan bidra till mjölkstockning.¹ Förändringar i när och hur ofta barnet ammar kan därför sammanfalla med att besvären uppstår.

Smärta vid amningen kan hålla tillbaka mjölkens utdrivning, alltså den reflex som ska få mjölken att rinna till.¹ När mjölkens utdrivning hålls tillbaka kan det bidra till mjölkstockning. Stress och oro kan också störa mjölkens utdrivning. Då kan mjölk samlas i bröstet.⁵

Tryck och amningshjälpmedel

När ska du söka vård för mjölkstockning?

När du behöver stöd med amningen

Du kan söka stöd om du behöver hjälp med amningen. Det finns flera mottagningar som kan ge råd om amning och hjälpa dig att bedöma dina besvär.

• Du som behöver stöd och hjälp med amningen kan kontakta BVC.¹
• Du som behöver stöd och hjälp med amningen kan kontakta en barnmorskemottagning.¹
• Du kan också kontakta en av de amningsmottagningar som finns på en del orter.¹

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹ Det kan göra det möjligt att ta kontakt med mottagningen utan att du behöver ringa. Vilken mottagning som finns nära dig kan bero på var du bor.

Du kan få stöd även om besvären gäller själva amningen eller om du behöver hjälp att få amningen att fungera bättre. Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan du börja med BVC eller en barnmorskemottagning.

Rådgivning på distans

Du behöver inte alltid besöka en mottagning för att få hjälp. Ibland kan ett videosamtal med en läkare eller barnmorska räcka för att få hjälp.

Vad kan du göra själv vid mjölkstockning?

Amma och lätta på trycket

Fortsätt amma när barnet visar att hen vill. Att barnet suger på bröstet är det mest effektiva sättet att få ut mjölken och därmed få mjölkstockningen att lätta. Börja helst amma på det bröst där du har besvär, eftersom barnet suger mest aktivt i början och bröstet då töms bättre.¹

Om det gör för ont att amma eller om trycket inte lättar trots att barnet suger kan du försöka mjölka ur för hand eller med pump. Om det är svårt att amma eller mjölka ur kan du låta brösten vila, men försök få ur så mycket mjölk att trycket i bröstet lättar.¹

Mjölka eller pumpa inte upprepade gånger för att tömma bröstet helt. Mjölkproduktionen stimuleras när du mjölkar eller pumpar ur, och då kan du producera mer mjölk än vad barnet behöver så att brösten blir ännu mer spända.⁴ Försök i stället få ur så mycket mjölk att spänningen eller trycket lättar.

Förbättra barnets tag

Försök se till att barnet har ett stort tag om bröstet.¹ Det är viktigt att barnet får ett stort tag om både bröstvårtan och vårtgården redan från början. När barnet släpper taget kan du titta på bröstvårtan: den ska vara rund och inte tillplattad eller sned. Låt barnet söka sig fram till bröstet och röra sig vid bröstvårtan innan hen tar tag. Efter en stund brukar barnet gapa större, vilket gör det lättare att få ett djupare tag om bröstet.

Utredning och behandling vid mjölkstockning

Bedömning vid misstanke om bröstböld

Om en bröstinfektion inte går över eller om det finns en avgränsad knöl kan vården behöva undersöka om det har bildats en bröstböld. Vid misstanke om bröstböld görs ultraljud.² Ultraljudet kan visa om det finns en vätskeansamling i bröstet som behöver behandlas. Ibland kan en bröstinfektion utvecklas till en bröstböld som innehåller var, men det är ovanligt.¹

Om en bröstböld misstänks ska vätskan från bölden dräneras och odlas. Att odla vätskan innebär att vården undersöker den för att få information om bakterier och vilken behandling som kan behövas. Ultraljudsledd nålaspiration eller kateterdränage används vanligen vid bröstböld.² Vid nålaspiration töms bölden med en nål, medan kateterdränage innebär att en tunn slang används för att leda ut vätskan.

Öppen operation används främst i särskilda eller komplicerade fall.² Bedömningen av vilken metod som passar görs av vården utifrån hur bröstbölden ser ut och hur den kan tömmas.

Amning och tömning under behandling

Fortsatt amning rekommenderas vanligen och är säker även vid bakteriell bröstinfektion. Barnet kan ammas efter sina signaler. Bröstet bör däremot inte överstimuleras genom upprepad amning eller pumpning för att tömmas helt.

Vem kan hjälpa dig vid mjölkstockning?

Mottagningar som kan hjälpa

Du som behöver stöd och hjälp med amningen kan kontakta BVC eller en barnmorskemottagning. Du kan också kontakta en av de amningsmottagningar som finns på en del orter.¹

• BVC kan ge stöd och hjälp med amningen.
• Barnmorskemottagning kan ge stöd och hjälp med amningen.
• Amningsmottagning kan hjälpa på orter där det finns en sådan mottagning.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹ På webbplatsen kan du använda länkarna för att hitta en mottagning och komma vidare till kontakt eller bokning.

Digital och telefonbaserad kontakt

Ibland räcker det att du videosamtalar med en läkare eller barnmorska för att få hjälp.¹ Det kan vara ett alternativ när du vill ha kontakt utan att besöka en mottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.¹

Vanliga frågor om mjölkstockning

Vad är skillnaden mellan mjölkstockning och mjölkstas?

Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till så att mjölken inte kan komma ut.¹ Det kallas att mjölken stockar sig och brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet. Mjölkstas är vanligt och uppstår när mjölken rinner till. Mjölkstas brukar komma tre till fyra dagar efter förlossningen. Det är vanligt att få mjölkstas på båda brösten, till skillnad från mjölkstockning som oftast kommer på ett bröst.⁴ Mjölkstasen brukar gå över efter några dagar.

Kan jag fortsätta amma vid mjölkstockning?

Fortsätt att amma när barnet visar att hen vill. Att barnet suger på bröstet är det mest effektiva sättet att få ut mjölken, och därmed få mjölkstockningen att lätta.¹ Du kan fortsätta amma även om du har en bakteriell bröstinfektion. Fortsatt amning rekommenderas vanligen och är säker även vid bakteriell mastit.²

Vad kan jag göra om det gör ont att amma?

Du kan försöka mjölka ur för hand eller med pump om det gör för ont att amma eller om trycket inte lättar trots att barnet suger. Försök få ur så mycket mjölk att det lättar trycket inne i bröstet, eftersom mjölkproduktionen stimuleras när du mjölkar eller pumpar ur. Kyla kan dämpa svullnaden i bröstet och lindra om det gör ont.