Bröstinflammation, även kallad mastit, är ett samlingsnamn för inflammation i bröstvävnaden, från icke-infektiös inflammation som mjölkstockning till bakteriell infektion. Det finns hjälp och stöd att få för att bedöma besvär och hitta rätt vård.
Bröstinflammation är ett spektrum som sträcker sig från lokal inflammation i bröstvävnaden till bakteriell infektion. Det betyder att bröstinflammation kan beskriva både en inflammation utan bakterier och en bakteriell infektion. Mjölkstockning hör till den icke-infektiösa delen av detta spektrum. En bakteriell bröstinflammation är alltså inte detsamma som all bröstinflammation. Feber och influensaliknande symtom kan förekomma även när bakterier inte ligger bakom besvären.1 Bröstinflammation kan därför ha olika uttryck hos olika personer. I medicinska texter används också ordet mastit för bröstinflammation.2 Mjölkstockning är en icke-infektiös inflammation i bröstvävnaden. Inflammatorisk bröstinflammation kan ge feber och influensaliknande symtom utan att en bakteriell infektion föreligger.1
Mjölkstockning brukar uppstå tre till fyra dagar efter förlossningen när mjölken etableras.1 Bröstinflammation kan också uppstå senare under amningsperioden när amningsmönstret förändras.2 Besvär kan alltså komma både i början av amningen och längre fram under samma period. Ett förändrat amningsmönster kan vara en del av bilden även när besvären inte börjar direkt efter förlossningen.1 Bröstinflammation är kopplad till amning, men den förekommer också hos personer som inte ammar. Även män kan få bröstinflammation.3 Den kan då vara antingen infektiös eller icke-infektiös.
Cirka 20 procent av mödrarna drabbas av bröstinflammation. Vissa personer kan få bröstinflammation flera gånger. Att besvären återkommer är alltså något som förekommer hos vissa personer. Bröstinflammation kan på så sätt vara en enstaka händelse eller återkomma under amningsperioden. Den medicinska översikten beskriver att ungefär en femtedel av mödrarna drabbas.2 Uppgiften gäller mödrar och säger inte hur vanligt tillståndet är i hela befolkningen. Hur besvären börjar och utvecklas kan skilja sig mellan personer, eftersom bröstinflammation omfattar flera former av inflammation.
Bröstinflammation kan uppstå när bröstet inte töms helt vid ett eller flera amningstillfällen.
Bröstinflammation brukar oftast komma snabbt och drabbar vanligtvis bara det ena bröstet.2 Det sjuka området kan kännas svullet, varmt och ömt när du tar på det. Huden kan bli delvis rödflammig, men rodnaden kan vara svårare att se på mörk eller brun hud.
Förändringen kan vara tydligt avgränsad till ett område. Ibland beskrivs den som en knöl eller en förhårdnad i bröstet. Området kan samtidigt vara varmt och ömt. Besvären kan börja plötsligt och sedan förändras över tid. Du kan märka om besvären blir bättre eller sämre efter att de började. Ömheten kan vara begränsad till ett område eller finnas mer allmänt i bröstet. Bröstet kan också vara svullet utan att hela bröstet känns påverkat. Det kan göra ont före, under eller efter amning, och smärtan kan även finnas mellan amningarna. En del får en klämd bröstvårta efter amning.
Vid läkarbesöket får du berätta när besvären började och hur de har utvecklats. Utredningen lägger tonvikt på tidsförloppet och på andra besvär från bröstet, till exempel sår på bröstvårtan som läker långsamt.2
Vårdpersonalen frågar om besvären har blivit bättre eller sämre sedan de började. Du kan också få frågor om amningen gör ont och om du har haft bröstinflammation tidigare. Vårdpersonalen kan fråga om du har feber, eftersom kroppstemperaturen ingår i sjukdomshistorien. De kan också fråga var på bröstet du har sprickor eller sår på bröstvårtan. Det kan dessutom vara viktigt att beskriva om ömheten eller svullnaden finns på ett avgränsat område eller i hela bröstet.2
Smärtan kan skattas före, under och efter amning samt mellan amningarna.2 Vårdpersonalen kan också fråga om ömheten finns på ett avgränsat område eller mer allmänt i bröstet.
Läkaren tittar på och känner på bröstkörtlarna. Undersökningen kan visa var ömhet, svullnad, rodnad eller en förhårdnad finns. Vid undersökningen kan vårdpersonalen också uppmärksamma sår på bröstvårtan, särskilt om såret läker långsamt eller är utbrett.2
Fortsatt amning rekommenderas vanligen vid bröstinflammation och är säker även när inflammationen beror på bakterier.1 Du kan alltså oftast fortsätta amma från det påverkade bröstet. Om det gör ont att amma kan du under en tid amma från det andra bröstet, men om du gör ett uppehåll behöver bröstet mjölkas ur om det är möjligt.
Om barnet har svårt att få tag kan du först handmjölka så att vårtgården blir mindre spänd. Amning, handmjölkning eller pumpning kan oftast fortsätta även vid behandling av en bröstböld. Mängden urmjölkning behöver anpassas till barnets behov och ska inte upprepas för att tömma bröstet helt.
Om du ammar kan du fortsätta amma barnet när barnet vill och så länge barnet vill. Amningen behöver alltså inte avslutas på grund av bröstinflammation. Om amningen gör för ont kan du handmjölka tillräckligt med bröstmjölk för att mata barnet. Om barnet inte vill amma från det påverkade bröstet kan du handmjölka eller pumpa försiktigt för att hålla igång barnets mjölktillförsel och minska spänningen.3
Barnets position och tag vid bröstet bör vara korrekta när du ammar.3 Om barnet har svårt att få tag kan du börja med att handmjölka så att området runt bröstvårtan blir mindre spänt. Amningstekniken kan behöva bedömas och rättas till om det behövs.2
Försök att amma efter barnets signaler i stället för att amma eller pumpa upprepade gånger för att tömma bröstet helt.1 Om du behöver mjölka ur, anpassa mängden efter det barnet behöver. Handmjölkning kan också användas för att lindra spänning eller göra det lättare för barnet att få tag.
En kall kompress kan lindra smärtan i det påverkade bröstet.3
Det finns flera vägar till råd och stöd om du har bröstinflammation och ammar. Rätt position och tag kan vara viktigt när du behöver hjälp med amningen.
Du som behöver stöd och hjälp med amningen kan kontakta BVC eller en barnmorskemottagning. Du kan också kontakta en amningsmottagning på orter där en sådan finns. Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.4 På vissa mottagningar kan du få hjälp genom att logga in och ta kontakt på nätet.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4 Om du har svårt att ta dig till en mottagning kan ett videosamtal med läkare eller barnmorska ibland vara tillräckligt för att få hjälp.
Kontakta en vårdcentral om du har fått en böld i bröstet.4
Om du ammar och får bröstinflammation flera gånger kan det bero på problem med barnets position och tag vid bröstet.3 Vid amningsproblem är det viktigt att så snart som möjligt be en barnmorska, hälsovårdare eller amningsspecialist om hjälp. Du kan också vända dig till BVC, en barnmorskemottagning eller en amningsmottagning för stöd med amningen.
Ja, fortsatt amning rekommenderas vanligen vid bröstinflammation och är säker även vid bakteriell bröstinflammation.1 Det betyder att du vanligtvis kan fortsätta amma även om inflammationen beror på bakterier. Du kan amma barnet efter barnets signaler. Det är viktigt att tömma bröstet på mjölk, vilket görs bäst genom att amma ofta.2
Om amningen är för smärtsam kan du handmjölka tillräckligt med bröstmjölk för att mata barnet.3 Du kan fortsätta amma barnet om du orkar och vill. Det kan göra ont att amma på det bröst där du har besvär. I så fall kan du under en tid bara amma på det andra bröstet.4
Om besvären kvarstår eller förbättring uteblir bör ett uppföljande besök erbjudas.2 Det kan göra det möjligt att ge barnet bröstmjölk även under en period när själva amningen gör ont.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Även tryck mot bröstet eller förändringar när amningen avslutas kan påverka mjölkflödet. Bröstinflammation kan därför ha flera utlösande faktorer samtidigt.
Sår eller sprickor på bröstvårtan kan göra det möjligt för bakterier att komma in i bröstet. Vid bakteriell bröstinflammation är stafylokocker och streptokocker vanliga bakterier.
Bröstinflammation kan alltså bero på både försvårat mjölkflöde och bakteriell infektion. Rökning, skada på bröstvårtan och bröstimplantat är möjliga orsaker även hos personer som inte ammar.
Smärtan kan kännas brännande. Den kan finnas hela tiden eller bara när du ammar. Amning kan därför göra ont. Bröstinflammation kan också ge en allmän sjukdomskänsla.
Besvären kan alltså finnas både i själva bröstet och i resten av kroppen. Influensaliknande besvär kan komma tillsammans med huvudvärk, muskelvärk och frossa. Feber behöver inte vara det enda allmänsymtomet; du kan också känna dig varm, kall eller skakig.
Odling av bröstmjölk kan övervägas vid svåra symtom. Den kan också övervägas innan antibiotikabehandling har börjat eller om antibiotika inte har haft effekt.2
Vid utbredda eller svårläkta sår kan en bakterieodling för MRSA vara aktuell. Om du har sprickor eller sår på bröstvårtan kan vårdpersonalen därför bedöma om sårodling behövs.
Ultraljud används vid misstanke om bröstabscess.2 En bröstabscess kallas också bröstböld.
Om det finns en misstänkt bröstböld kan läkaren undersöka bröstet med ultraljud. Vid en bröstböld odlas det material som sugs ut, så att bakterier kan undersökas.1 Ultraljud kan visa om det finns en bröstböld när läkaren misstänker det.2 Det material som sugs ut från en misstänkt bröstböld kan odlas för att undersöka bakterier.1
Sårodling, inklusive MRSA enligt lokal rutin, kan vara aktuell vid sår eller sprickor på bröstvårtan.1 Vid en bröstböld brukar bakterieodling också tas från sår på bröstvårtorna eller från bröstmjölken.
Amningstekniken bör utvärderas och vid behov korrigeras.2 En förbättrad amningsteknik kan minska risken för kvarstående besvär och återkommande bröstinflammation. Du kan få stöd med amningen av vårdpersonal med kunskap om amning. Djup massage, hårdhänt knådning och vibrerande massageapparater bör undvikas eftersom de kan orsaka vävnadsskada och förvärra inflammationen.1
Paracetamol och ibuprofen kan användas för smärtlindring.1 Smärta kan påverka utdrivningsreflexen och därmed amningen, så vårdpersonal kan hjälpa dig att få en lämplig smärtlindring. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på din hälsa och om det finns något hinder mot ibuprofen.
Antibiotika bör övervägas vid klinisk misstanke om bakteriell bröstinflammation. Sådan misstanke kan finnas när besvären är uttalade eller kvarstår, när rodnad och smärta tilltar eller när förbättring uteblir inom 24–48 timmar trots adekvat behandling.1
Antibiotikabehandlingen ska följa regionala rekommendationer och anpassas efter odlingssvar och lokalt resistensläge. Vid svår bröstinflammation, återkommande bröstinflammation eller utebliven effekt av antibiotika kan odling av bröstmjölken med resistensbestämning övervägas. Flukloxacillin är vanligen förstahandsval vid misstänkt stafylokockbröstinflammation.1
Om du ammar kan en liten mängd antibiotika gå över i bröstmjölken. Vid bröstböld kan antibiotika behövas beroende på böldens storlek och hur du mår i övrigt.
En bröstböld behöver ofta tömmas på var. Hur tömningen görs beror på böldens storlek. Tömning kan göras med spruta eller en tunn plastslang, som också kallas kateter. Lokalbedövning används vid tömning av bröstböld så att behandlingen inte ska göra ont.4
Vid misstanke om bröstböld undersöks bröstet med ultraljud. Materialet som sugs ut från bölden odlas. På så sätt kan behandlingen bedömas tillsammans med resultatet av odlingen.
Behandlingen ska följas upp och utvärderas noggrant. Otillräcklig smärtlindring och bristande stöd kan göra att du överväger att avsluta amningen trots att du vill fortsätta. Telefonuppföljning efter några dagar rekommenderas för att utvärdera behandlingsresultatet.2
Om besvären kvarstår eller förbättring uteblir bör ett uppföljande besök erbjudas.2 Vid uppföljningen kan smärtans intensitet skattas med en skattningsskala för att bedöma behandlingsresultatet över tid. Efter en bröstböld brukar ett återbesök erbjudas efter två till tre månader.
Paracetamol eller ibuprofen kan minska smärta eller feber. Vila kan ingå i egenvården när du har besvär. En bekväm och stödjande behå kan användas, men den ska inte trycka mot bröstet.3
Undvik sådant som trycker mot bröstet tills besvären har gått över:
När besvären återkommer kan det vara bra att berätta det för den som hjälper dig, eftersom vårdpersonalen då kan ge råd om amningen och bedöma om du behöver kontakta en vårdcentral.
Vid mjölkstockning klingar svullnaden vanligtvis av efter några dagar.2 Det betyder att svullnaden ofta minskar inom några dagar, även om besvären kan upplevas olika från person till person.
Om ingen förbättring kommer inom två till tre dagar behövs en ny kontakt för utvärdering.2 Då kan åtgärderna och besvären bedömas på nytt.
Ja, personer som inte ammar kan få bröstinflammation.3 Bröstinflammation är vanligast hos ammande personer, men den kan alltså också förekomma när du inte ammar.
Män kan också få bröstinflammation.3