Förlossningsrädsla är en oro eller rädsla inför att föda barn, som kan vara allt från stark oro till panik. Den kan bland annat bero på rädsla för smärta, att förlora kontrollen eller att något ska gå fel för dig eller barnet. Många som söker hjälp för sin förlossningsrädsla tycker att de blir hjälpta och är nöjda med sin förlossning efteråt.
Många känner oro inför en förlossning. Förlossningsrädsla kan innebära att du är rädd för att förlora kontrollen, för smärtan eller för att barnet eller du själv ska skadas.1
Du kan också ha svåra tankar om att något ska gå fel under förlossningen. Det kan handla om oro för barnets eller din egen hälsa, eller om att allvarliga komplikationer ska uppstå. Förlossningsrädsla handlar om oro eller rädsla för att föda när känslorna tar mycket plats.
Rädslan kan alltså påverka både vardagen och hur du fungerar i den. En del kan ha varit rädda inför tanken på graviditet eller förlossning under lång tid.
Många känner oro inför en förlossning, även om oron är olika stark för olika personer. Mellan 5 och 20 procent av alla gravida har rädsla för att föda.2 Omföderskor står för den största andelen av personer med förlossningsrädsla.3
Förlossningsrädsla kan finnas hos dig som är gravid och hos dig som är blivande medförälder. Blivande medföräldrar kan också vara oroliga inför en förlossning och känna stort ansvar utan att kunna påverka situationen.1
Det finns flera möjliga orsaker till förlossningsrädsla. Rädslan kan handla om själva födandet, om kroppen eller om vad som kan hända under förlossningen.
Kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning.1 Det gäller både om rädslan är ny och om du har haft den under en längre tid. Barnmorskemottagningen kan bedöma hur stark rädslan är och vilken vård som passar bäst för dig. Vid måttlig förlossningsrädsla erbjuds stödsamtal på egen barnmorskemottagning.3
De flesta sjukhus har en särskild mottagning för förlossningsrädsla eller personal med särskild utbildning. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt.1 Berätta därför om din rädsla när du träffar barnmorskan, så får du information om hur vården fungerar där du bor.
Enstaka gravida kan behöva remitteras tidigare, till exempel vid svår ångest. Om förlossningsrädslan inte går att hantera efter minst två stödsamtal på den egna barnmorskemottagningen skickas remiss till vald förlossningsklinik.3 På specialistmottagningen kan du få träffa en samtalsbarnmorska vid det första besöket.
Att skaffa kunskap om förlossningen är ett sätt att minska rädsla. Det kan kännas bättre att läsa om hur en förlossning går till. Om du har varit med om en besvärlig förlossning tidigare kan det hjälpa att ta reda på mer om vad som hände.1 Då kan det bli lättare att förstå det du varit med om och vad som kan behöva bli annorlunda nästa gång.
Försök att fundera ut mer exakt vad du är rädd för. Det kan bli lättare att bearbeta rädslan när du har tänkt igenom vilken del av förlossningen som känns svårast. Skriv gärna ner det du är rädd för. Då blir det lättare att beskriva vad du behöver och att få rätt hjälp.
Du kan skriva ett förlossningsbrev där du beskriver hur du önskar att förlossningen ska vara. I brevet kan du skriva ner dina förväntningar och sådant som är viktigt för dig. Du kan ta med förlossningsbrevet till sjukhuset när det är dags att föda.1
Det går att förbereda sig genom att fundera på sådant som du själv kan påverka under förlossningen. Du som ska föda kan påverka hur du andas och vilken ställning du vill föda i.1 Att tänka igenom detta i förväg kan ge dig något konkret att hålla fast vid när förlossningen börjar.
Prata med den som du vill ska följa med till förlossningen.
På barnmorskemottagningen kan barnmorskan bedöma graden av oro och rädsla inför förlossningen med FOBS-skalan. FOBS innebär att du själv skattar din oro och rädsla på två skalor. Den ena går från lugn till orolig och den andra från ingen rädsla till stark rädsla. Ett sammantaget värde på > 60 innebär att förlossningsrädsla kan finnas. Resultatet dokumenteras i journalen.3
På en specialistmottagning möter alla kvinnor med förlossningsrädsla en samtalsbarnmorska vid det första besöket.3 Om samtalsbarnmorskan bedömer att det behövs kan du även få träffa en läkare.
Samtal med en barnmorska kan ge svar på dina frågor och råd inför förlossningen.1 Barnmorskan kan också vara med och avgöra vilken hjälp du behöver för att underlätta inför förlossningen.
Samtal på en mottagning för förlossningsrädsla kan ske en eller flera gånger, beroende på hur mycket stöd du behöver.1
Börja med att kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning. Där kan du få hjälp att komma vidare till rätt mottagning. De flesta sjukhus har en särskild mottagning för förlossningsrädsla eller personal med särskild utbildning. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt.1
På en specialistmottagning träffar du en samtalsbarnmorska vid det första besöket. Om samtalsbarnmorskan bedömer att du också behöver träffa en läkare kan ett sådant besök ordnas. Vid den första bedömningen får du muntlig och skriftlig information om förlossningssätten och om vilket stöd som kan erbjudas.
Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Det kan därför vara bra att fråga vilka mottagningar som finns där du bor och hur du kommer i kontakt med dem. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar kan du be att få byta.1
Du kan också ta upp med barnmorskan vilken mottagning du vill få remiss till när remiss behövs. Efter stödsamtal på förlossningsenheten kan en förlossningsplanering upprättas och dokumenteras i journalen.
För att kunna vara delaktig i vården behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.1
Det är vanligt att blivande medföräldrar är oroliga inför en förlossning. Du kan känna stort ansvar, utan att kunna påverka situationen.1
Oron kan påverka relationen om du har en partner. Det kan hjälpa att prata om känslorna.1
Många som har förlossningsrädsla kan ändå tycka att det är skönt när förlossningen sätter igång.1 Det kan vara skönt när förlossningen börjar efter att du har oroat dig under flera månaders tid.
Många som söker hjälp för sin förlossningsrädsla tycker att de blir hjälpta.1 Det finns alltså stöd att få om rädslan tar mycket plats.
Många är nöjda med sin förlossning efteråt. Hur man slutligen föder beror på vad man har varit rädd för och hur bra det har gått att få hjälp.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det kan också finnas en rädsla för det okända eller för att inte få tillräckligt med hjälp under födseln.2
En tidigare besvärlig förlossning kan bidra till rädsla inför nästa förlossning.1 Rädslan kan också hänga ihop med tidigare upplevelser av vård eller med sådant som har varit svårt i livet.
Det kan vara svårt att skilja en rädsla inför själva födseln från reaktioner på tidigare svåra händelser. Tidigare traumatiska upplevelser, till exempel från en tidigare födsel eller övergrepp, hör till de kända riskfaktorerna.3
Förlossningsrädsla kan förekomma tillsammans med andra psykiska besvär. Depression under graviditeten kan bidra till förlossningsrädsla, och ångest kan också göra det.
Ibland går det inte att säga varför någon har förlossningsrädsla.1 Orsaken kan vara sammansatt, med flera rädslor eller belastningar samtidigt.2
Vilken mottagning du får komma till beror på var du bor och hur vården är organiserad där. Be barnmorskan förklara nästa steg om du är osäker på vart remissen skickas eller hur kontakten tas.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan ringa 1177 även om du inte vet vilken mottagning som är rätt för dig. Mer information om hur förlossningsrädsla utreds och vilken hjälp som kan erbjudas finns i avsnittet om utredning och behandling.
Du kan besöka en förlossningsavdelning innan förlossningen. Då kan du få information om hur personalen arbetar och hur de tar hand om dem som kommer in.1 En del sjukhus ordnar visningar på förlossningsavdelningen för blivande föräldrar.
Även en medförälder kan vara rädd inför förlossningen. Om du är en rädd medförälder kan en annan närstående vara med som extra stöd under förlossningen.1 Det kan också vara bra att berätta för personalen på förlossningsavdelningen att du är rädd, eftersom det då blir lättare för dem att stötta dig.
Om du är rädd för bristningar kan du skriva i förlossningsbrevet att du är orolig för det.1 Då kan barnmorskan hjälpa till extra för att förhindra bristningar. Vissa förlossningsställningar kan vara bättre än andra för att förebygga bristningar.
Om du är rädd för sjukhus kan du besöka sjukhuset innan det är dags att föda.1 En del sjukhus ordnar visningar på förlossningsavdelningen för blivande föräldrar.
Om du är rädd för kejsarsnitt kan du ta reda på mer om vad som händer under ett kejsarsnitt. Om du är rädd för sugklocka kan du ta reda på hur sugklockan fungerar.1 Mer kunskap kan göra det lättare att förstå det du är rädd för och att formulera frågor om förlossningen.
En del barnmorskemottagningar anordnar psykoprofylaxkurser. Kurserna kan innehålla träning i andning och avslappning inför förlossningen.1
En doula kan ge stöd och information under graviditeten, förlossningen och den första tiden efteråt.1 En doula har inte medicinskt ansvar.
Efter stödsamtal på förlossningsenheten kan en förlossningsplanering upprättas och dokumenteras i journalen.3 Planeringen kan ge vårdpersonalen information om vilket stöd du behöver under förlossningen.
Vid en specialistbedömning får du saklig information om för- och nackdelar med olika förlossningssätt. Du får också information om hur mottagningen arbetar med förlossningsrädsla och vilka stödinsatser som finns. Vid den första bedömningen får du både muntlig och skriftlig information om förlossningssätten och om vilket stöd som kan erbjudas.3
Om du önskar kejsarsnitt får du träffa en förlossningsläkare för att diskutera önskemålet, fördelar och nackdelar.1 Tillsammans diskuterar ni vilken lösning som passar i din situation. Beslut om förlossningssätt fattas först efter att lämpliga stödinsatser har prövats.3
Planerad igångsättning kan för vissa göra det lättare att våga föda vaginalt.1 Det kan kännas bättre att veta när väntan är över och förlossningen kan starta.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, används ofta av psykolog eller terapeut som behandlar förlossningsrädsla.1 Terapin kan vara särskilt aktuell om du är rädd för att bli gravid på grund av förlossningsrädsla.
En psykolog eller kurator kan ge behandling för depression eller andra psykiska besvär.1 Du kan också få hjälp att bearbeta svåra minnen eller händelser från tidigare i livet.
Det finns olika behandlingar som kan hjälpa vid förlossningsrädsla. Vilken hjälp du får beror på hur rädslan påverkar dig och vilket stöd du behöver.
Du kan skriva ner frågor inför besöket och ta med en närstående om det känns hjälpsamt. Berätta vad du behöver för att kunna ta ställning till den information du får. På varden.se kan du läsa mer om utredning och behandling vid förlossningsrädsla.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!

De allra flesta drabbas någon gång av vårtor, vanligtvis på händer eller fötter. På Vården.se kan du läsa om hur du kan få hjälp.

Pigmentfläckar är ofarliga bruna fläckar som uppstår på huden, och uppkommer ofta på områden som utsätts för mycket sol.



ANNONS
ANNONS
ANNONS