Förlossningsrädsla – symtom, orsaker och behandling

Vad är förlossningsrädsla?

Så kan förlossningsrädsla kännas

Många känner oro inför en förlossning. Förlossningsrädsla kan innebära att du är rädd för att förlora kontrollen, för smärtan eller för att barnet eller du själv ska skadas.¹

• Rädslan kan variera från stark oro till panik och dödsrädsla.²
• Rädslan kan bli så stark att den påverkar hela tillvaron.¹
• Graviditeten kan då bli något negativt.¹

Du kan också ha svåra tankar om att något ska gå fel under förlossningen. Det kan handla om oro för barnets eller din egen hälsa, eller om att allvarliga komplikationer ska uppstå. Förlossningsrädsla handlar om oro eller rädsla för att föda när känslorna tar mycket plats.

När rädslan märks i vardagen

• Rädslan kan göra det svårt att sova.²
• Rädslan kan göra det svårt att koncentrera sig.²
• Vid svår förlossningsrädsla kan du undvika att tala eller läsa om förlossningen.³

Rädslan kan alltså påverka både vardagen och hur du fungerar i den. En del kan ha varit rädda inför tanken på graviditet eller förlossning under lång tid.

Hur vanligt det är och vilka som berörs

Många känner oro inför en förlossning, även om oron är olika stark för olika personer. Mellan 5 och 20 procent av alla gravida har rädsla för att föda.² Omföderskor står för den största andelen av personer med förlossningsrädsla.³

Förlossningsrädsla kan finnas hos dig som är gravid och hos dig som är blivande medförälder. Blivande medföräldrar kan också vara oroliga inför en förlossning och känna stort ansvar utan att kunna påverka situationen.¹

Vad kan förlossningsrädsla bero på?

Vanliga rädslor inför födseln

Det finns flera möjliga orsaker till förlossningsrädsla. Rädslan kan handla om själva födandet, om kroppen eller om vad som kan hända under förlossningen.

• Osäkerhet kring om du klarar att föda ett barn kan bidra till förlossningsrädsla.¹
• Rädsla för att förlora kontrollen över kroppen kan bidra till förlossningsrädsla.¹
• Rädsla för smärtan är en möjlig orsak till förlossningsrädsla.¹
• Rädsla för att något ska gå fel med dig eller barnet är en möjlig orsak till förlossningsrädsla.²
• Du kan vara rädd för att barnet ska skadas.¹
• Du kan också vara rädd för att något ska vara fel med barnet eller att du själv ska skadas under födseln.²

När ska du söka vård för förlossningsrädsla?

Kontakta en barnmorskemottagning

Kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning.¹ Det gäller både om rädslan är ny och om du har haft den under en längre tid. Barnmorskemottagningen kan bedöma hur stark rädslan är och vilken vård som passar bäst för dig. Vid måttlig förlossningsrädsla erbjuds stödsamtal på egen barnmorskemottagning.³

De flesta sjukhus har en särskild mottagning för förlossningsrädsla eller personal med särskild utbildning. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt.¹ Berätta därför om din rädsla när du träffar barnmorskan, så får du information om hur vården fungerar där du bor.

När specialistmottagning kan bli aktuell

Enstaka gravida kan behöva remitteras tidigare, till exempel vid svår ångest. Om förlossningsrädslan inte går att hantera efter minst två stödsamtal på den egna barnmorskemottagningen skickas remiss till vald förlossningsklinik.³ På specialistmottagningen kan du få träffa en samtalsbarnmorska vid det första besöket.

Vad kan du göra själv vid förlossningsrädsla?

Skaffa kunskap och sätt ord på rädslan

Att skaffa kunskap om förlossningen är ett sätt att minska rädsla. Det kan kännas bättre att läsa om hur en förlossning går till. Om du har varit med om en besvärlig förlossning tidigare kan det hjälpa att ta reda på mer om vad som hände.¹ Då kan det bli lättare att förstå det du varit med om och vad som kan behöva bli annorlunda nästa gång.

Försök att fundera ut mer exakt vad du är rädd för. Det kan bli lättare att bearbeta rädslan när du har tänkt igenom vilken del av förlossningen som känns svårast. Skriv gärna ner det du är rädd för. Då blir det lättare att beskriva vad du behöver och att få rätt hjälp.

Planera inför förlossningen

Du kan skriva ett förlossningsbrev där du beskriver hur du önskar att förlossningen ska vara. I brevet kan du skriva ner dina förväntningar och sådant som är viktigt för dig. Du kan ta med förlossningsbrevet till sjukhuset när det är dags att föda.¹

Det går att förbereda sig genom att fundera på sådant som du själv kan påverka under förlossningen. Du som ska föda kan påverka hur du andas och vilken ställning du vill föda i.¹ Att tänka igenom detta i förväg kan ge dig något konkret att hålla fast vid när förlossningen börjar.

Förbered stöd och miljö

Prata med den som du vill ska följa med till förlossningen.

Utredning och behandling vid förlossningsrädsla

Bedömning och första samtal

På barnmorskemottagningen kan barnmorskan bedöma graden av oro och rädsla inför förlossningen med FOBS-skalan. FOBS innebär att du själv skattar din oro och rädsla på två skalor. Den ena går från lugn till orolig och den andra från ingen rädsla till stark rädsla. Ett sammantaget värde på > 60 innebär att förlossningsrädsla kan finnas. Resultatet dokumenteras i journalen.³

På en specialistmottagning möter alla kvinnor med förlossningsrädsla en samtalsbarnmorska vid det första besöket.³ Om samtalsbarnmorskan bedömer att det behövs kan du även få träffa en läkare.

Samtalsstöd och förberedande behandling

Samtal med en barnmorska kan ge svar på dina frågor och råd inför förlossningen.¹ Barnmorskan kan också vara med och avgöra vilken hjälp du behöver för att underlätta inför förlossningen.

Samtal på en mottagning för förlossningsrädsla kan ske en eller flera gånger, beroende på hur mycket stöd du behöver.¹

Vem kan hjälpa dig vid förlossningsrädsla?

Barnmorskemottagning och specialistmottagning

Börja med att kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning. Där kan du få hjälp att komma vidare till rätt mottagning. De flesta sjukhus har en särskild mottagning för förlossningsrädsla eller personal med särskild utbildning. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt.¹

På en specialistmottagning träffar du en samtalsbarnmorska vid det första besöket. Om samtalsbarnmorskan bedömer att du också behöver träffa en läkare kan ett sådant besök ordnas. Vid den första bedömningen får du muntlig och skriftlig information om förlossningssätten och om vilket stöd som kan erbjudas.

Välja och byta vårdgivare

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Det kan därför vara bra att fråga vilka mottagningar som finns där du bor och hur du kommer i kontakt med dem. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar kan du be att få byta.¹

Du kan också ta upp med barnmorskan vilken mottagning du vill få remiss till när remiss behövs. Efter stödsamtal på förlossningsenheten kan en förlossningsplanering upprättas och dokumenteras i journalen.

Delaktighet och stöd i kontakten

För att kunna vara delaktig i vården behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.¹

Vanliga frågor om förlossningsrädsla

Kan förlossningsrädsla påverka en medförälder?

Det är vanligt att blivande medföräldrar är oroliga inför en förlossning. Du kan känna stort ansvar, utan att kunna påverka situationen.¹

Kan relationen påverkas av rädslan?

Oron kan påverka relationen om du har en partner. Det kan hjälpa att prata om känslorna.¹

Kan man känna sig bättre när förlossningen börjar?

Många som har förlossningsrädsla kan ändå tycka att det är skönt när förlossningen sätter igång.¹ Det kan vara skönt när förlossningen börjar efter att du har oroat dig under flera månaders tid.

Många som söker hjälp för sin förlossningsrädsla tycker att de blir hjälpta.¹ Det finns alltså stöd att få om rädslan tar mycket plats.

Är det vanligt att vara nöjd efteråt?

Många är nöjda med sin förlossning efteråt. Hur man slutligen föder beror på vad man har varit rädd för och hur bra det har gått att få hjälp.