Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

Det yttre muskellagret kallas muskularis. Det är ett tjockt lager av glatt muskulatur. Den glatta muskulaturen består av flera muskellager och kan dra ihop sig och slappna av automatiskt. Muskellagret på utsidan består av tre lager glatt muskulatur. Den glatta muskulaturen spänns och slappnar av utan att du behöver styra den med viljan.¹

När urinblåsan fylls med urin tänjs väggen ut. När urinblåsan töms drar muskellagret ihop sig och urinblåsan blir mindre igen.

Urinrörets stängning

Urinröret har två ringformade slutmuskler.² Slutmusklerna stänger urinröret när du inte kissar och hjälper på så sätt till att hålla kvar urinen i urinblåsan.

När du ska kissa öppnar slutmusklerna sig. De öppnar och stänger för att släppa ut urin genom urinröret. Slutmusklerna sitter runt urinröret och fungerar som ringar som kan stänga passagen. När de öppnas kan urinen lämna kroppen genom urinröret.²

Urinblåsan och urinröret bildar tillsammans den del av urinvägarna som lagrar och leder urinen ut ur kroppen. Delarnas placering och samspel gör att urinen kan hållas kvar tills urinröret öppnas.

Känslan av att behöva kissa

När urinblåsan är lagom utspänd skickas nervsignaler till hjärnan och du känner dig kissnödig.³ Nervsignaler till hjärnan kan komma när urinblåsan innehåller omkring 200–350 milliliter urin.¹

Kissa och tömma urinblåsan

När du är redo att kissa får urinblåsan signaler att dra ihop sig. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten och urinröret av, så att slutmuskeln öppnas och du kan kissa.³

Mellan toalettbesöken är trycket normalt lägre i urinblåsan än i urinröret.³ Urinen rinner ut när trycket i urinblåsan blir högre än trycket i urinröret. Slutmusklerna hjälper till att hålla urinröret stängt mellan toalettbesöken. När de öppnas kan urinen passera ut.² Tömningen kräver därför att urinblåsans muskler och musklerna runt urinröret arbetar tillsammans vid rätt tidpunkt.³

Överaktiv blåsa innebär att du ofta känner att du behöver kissa. Du kan också behöva gå upp på natten för att kissa.⁵ En överaktiv blåsa kan ibland hänga ihop med framfall, prostataförstoring, sjukdomar som påverkar nerverna till urinblåsan eller vissa läkemedel, men många gånger finns ingen särskild orsak.

Det finns hjälp om besvären påverkar vardagen. Behandling kan till exempel vara läkemedel, KBT eller behandling med elektriska impulser. Ibland kan en operation behövas om besvären beror på framfall eller prostataförstoring. Vilken behandling som passar beror på orsaken till besvären.³ Vid överaktiv blåsa kan läkemedel göra att du inte känner dig kissnödig lika ofta.⁵

Blåssten och tömningsproblem

Blåssten kan bildas när urin blir kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Små kristaller kan då klumpa ihop sig till stenar. Det är vanligare att få blåssten om det är svårt att tömma urinblåsan, till exempel vid prostataförstoring, framfall eller användning av kateter.⁶

Blåssten kan ge flera olika besvär:

• Urinstrålen kan vara ojämn, bli svagare eller upphöra helt ibland.⁶
• Du kan behöva vänta innan urinflödet kommer igång.
• Du kan känna dig ofta kissnödig.
• Det kan göra ont när du kissar.
• Du kan få blod i urinen.

Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det. Större stenar kan behöva tas bort, och stenar kan ibland krossas så att stenbitarna kan spolas ut. Om stenen är för stor eller för hård kan en operation behövas. Om blåsstenen beror på prostataförstoring kan prostatan behöva behandlas med läkemedel eller operation.

Urinrörsförträngning innebär att urinröret har blivit trängre än vanligt på något ställe. Då får urinen svårare att komma fram. Förträngningen beror ofta på ärr efter en skada eller inflammation i urinröret.⁷ Den kan märkas som svag urinstråle, att du behöver krysta för att tömma urinblåsan, att det tar längre tid att kissa eller att det gör ont när du kissar.

Behandlingen beror bland annat på hur trångt det är, hur lång förträngningen är och var den finns. Urinröret kan vidgas med särskilda instrument, och ibland behövs en operation.

Infektion, cancer och andra tillstånd

Cystit innebär inflammation i urinblåsan och beror ofta på en infektion.⁸ Cystit kan ge smärta eller sveda när du kissar och besvär med att behöva kissa ofta. Behandlingen beror på orsaken och kan bland annat vara läkemedel.

Interstitiell cystit, som också kallas smärtsamt blåssyndrom, är ett långvarigt tillstånd som kan ge smärta i urinblåsan och täta eller plötsliga trängningar.⁸

Urinblåsecancer börjar oftast i slemhinnan som täcker urinblåsans insida. De flesta som får urinblåsecancer är över 50 år. Synligt blod i urinen, sveda när du kissar, känslan av att vara kissnödig fast du nyss har kissat och återkommande urinvägsinfektioner kan förekomma vid urinblåsecancer. Hur urinblåsecancer utvecklas beror till stor del på vilken typ av celler tumören består av och hur cancern växer.⁹

Rökning är orsaken hos ungefär hälften av alla som får urinblåsecancer.⁹ Urinblåsecancer kan behandlas på olika sätt beroende på hur sjukdomen växer. Behandling kan vara operation, sköljning av urinblåsan med läkemedel, cytostatika, strålbehandling eller immunterapi.

När besvär behöver bedömas skyndsamt

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blod i urinen och något av följande också stämmer:⁴

• Du har feber.⁴
• Du har ont i magen eller kräks.⁴
• Du har ont i ryggen.⁴
• Du känner dig sjuk på något annat sätt.⁴

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.⁴ Om du inte kan kissa alls ska du kontakta vården genast.⁷ Ring 112 om det finns blod i urinen efter att du har varit med om en olycka.⁴

Bilder av urinblåsan och urinvägarna

Ultraljud kan användas för att undersöka urinblåsan.⁴ Vid en ultraljudsundersökning kan urinblåsan undersökas samtidigt som njurarna. Undersökningen kan visa njurarnas storlek och hur de ser ut.

Blåssten kan undersökas med ultraljud, röntgen eller datortomografi.⁶ Det finns olika undersökningar som kan ge svar på om du har blåssten. Ibland används flera undersökningar för att få en tydligare bild av urinblåsan och urinvägarna.

DT-urografi undersöker urinvägarna med datortomografi och kontrastmedel i blodet. Före undersökningen behöver du dricka mycket. Undersökningen tar ungefär 20 till 40 minuter, och vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.⁹

Vid misstänkt spridning av urinblåsecancer kan bröstkorgen och magen undersökas med datortomografi eller PET-kamera.⁹ Då undersöks om sjukdomen har spridit sig utanför urinblåsan.

Cystoskopi och funktionsmätningar

Vid cystoskopi förs ett smalt instrument genom urinröret upp i urinblåsan för att se hur det ser ut där. Undersökningen kan användas för att undersöka urinblåsan vid till exempel blod i urinen, urinblåsecancer eller blåssten. Vid cystoskopi får du bedövningskräm i urinröret och undersökningen tar några minuter.⁹ Det kan kännas lite obehagligt, men de flesta tycker inte att det gör ont.

Cystometri är en tryckmätning av urinblåsan. Vid cystometri mäts trycket i urinblåsan när den lagrar urin och när den töms.³ Undersökningen kan behövas om läkaren behöver undersöka hur urinblåsan fungerar när du kissar eller när den fylls med urin.

En blåstömningsdagbok kan registrera hur mycket du kissar och vid vilka tidpunkter under några dagar.³ Du kan få mäta mängden urin varje gång och skriva ner tidpunkterna. Dagboken kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma dina besvär och hur urinblåsan fungerar.

Bäckenbottenträning stärker musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret. Träningen kan hjälpa både vid ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, och den kan göras oavsett kön.³

Förstoppning, rökning och hjälpmedel

Förstoppning kan göra besvär av en överaktiv blåsa värre.⁵ Fiberrik mat, till exempel fullkornsprodukter, frukt och grönt, kan bidra till att förebygga förstoppning.³

Rökhosta kan förvärra urininkontinens.³ Om du röker kan det därför vara bra att sluta röka.

Vid urinläckage kan du använda inkontinensskydd.⁵ Vissa uppsamlande inkontinensskydd kan du köpa själv på ett apotek.

Egenvård kan minska vissa blåsanära besvär, men råden passar inte alla situationer. Om besvären påverkar vardagen kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁵ Kontrollera vad som gäller för den mottagning du vill kontakta och i din region.

I en del regioner kan du kontakta en urologmottagning direkt om du har blod i urinen och är över 50 år.⁹ Välj region på 1177.se för att se vad som gäller där du bor.