Om magsår
Vad är magsår?
Magsår innebär att det har bildats ett sår i slemhinnan i magsäcken eller tolvfingertarmen. Slemhinnan är det lager som klär insidan av dessa delar av matsmältningssystemet. Ett magsår kan alltså sitta antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen.1
Det är vanligast att få sår i tolvfingertarmen.1 Magsäcken och tolvfingertarmen ligger nära varandra, men ett sår i den ena delen är inte samma sak som ett sår i den andra. Därför kan besvär och behandling skilja sig åt beroende på var såret sitter.
Magsår är en sjukdom i slemhinnan. Det skiljer sig från känslig mage, som också kallas känslig mage, där magbesvär kan finnas utan att det finns ett sår. Det går inte att avgöra säkert enbart utifrån hur besvären känns om det finns ett magsår eller någon annan orsak till magbesvären.
Kort om förlopp och behandling
Ett magsår tar oftast ett par veckor att utvecklas.1 Under den tiden kan förändringen i slemhinnan bli ett tydligare sår. Besvären kan komma under en period och sedan minska, men hur du mår säger inte alltid om såret har läkt.
De allra flesta blir bra med behandling.1 Behandlingen hjälper såret att läka och minskar risken för att det ska leda till allvarliga följder. Magsår behandlas med ett läkemedel som tillhör läkemedelsgruppen protonpumpshämmare. Protonpumpshämmare minskar mängden saltsyra i magsäcken. Det påskyndar läkningen av magsåret och lindrar smärtan. Hur lång behandlingen blir beror på om såret sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen.2 Vilken behandling som behövs beror bland annat på var såret sitter och vad som har orsakat det.
Magsår kan ibland utvecklas till blödning eller till ett brustet magsår. Ett brustet magsår innebär att såret går igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen. Blödande och brustet magsår är allvarliga tillstånd som kan bli livshotande.1
Ett magsår ska behandlas även om besvären har minskat, eftersom ett obehandlat magsår annars kan komma tillbaka eller utvecklas till ett blödande eller brustet magsår. Det finns bra behandling, och de flesta blir friska med hjälp av läkemedel.1 Mer om tecken på komplikationer finns i avsnittet om symtom och när du ska söka vård.
Hitta vårdgivare
Orsaker till magsår
Helicobacter pylori
Den vanligaste orsaken till magsår är en infektion med bakterien Helicobacter pylori.1 Bakterien finns i magsäckens slemhinna.3 Sår i tolvfingertarmen beror nästan alltid på Helicobacter pylori.1
De flesta som har Helicobacter pylori får inte magsår eller andra besvär.1 Det är oklart varför bakterien orsakar magsår bara hos vissa personer. Helicobacter pylori-infektion är en av världens vanligaste infektioner.3
Smitta och ålder
Helicobacter pylori smittar oftast under barndomen. Bakterien kan sedan finnas kvar i magsäcken livet ut. Numera är det väldigt få barn som smittas, vilket förmodligen beror på bättre hygien.1
Smittan sprids troligen inom den egna familjen. Du kan få i dig bakterien genom mat eller vatten, och den sprids antagligen vidare med avföring. Att tvätta händerna efter ett eget toalettbesök kan möjligen minska risken för smitta. Du blir däremot inte smittad av någon som har magsår, eftersom det är bakterien – inte själva magsåret – som kan smitta.
Symtom vid magsår
Vanliga symtom
Det vanligaste symtomet vid magsår är ont i mitten av magens översta del, i det som kallas maggropen. Smärtan kan kännas som ett hungersug. Illamående kan förekomma, och du kan också kräkas.1
- Du har ont i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen.
- Du kan få ont i magen och smärtan kan upplevas som hungersug.
- Du mår illa och kan kräkas.
- Du känner att symtomen ändras när du äter, de kan antingen lindras eller bli sämre.
Besvären kan alltså påverkas av mat och dryck.1 Smärtan kan antingen lindras eller bli värre när du äter. Det går inte att avgöra utifrån ett enskilt symtom om besvären beror på magsår, eftersom liknande besvär kan förekomma vid känslig mage och andra tillstånd.
Symtomens variation
Magsårssmärta kan komma i perioder. Du kan till exempel ha ont under några veckor och vara utan symtom däremellan. Besvären kan också komma på natten. Symtomen kan variera mellan olika personer, så alla får inte samma besvär eller lika tydlig smärta.1
- Du har ont i perioder, du kan till exempel ha ont några veckor och vara symtomfri däremellan.
- Du får ont i magen på natten.
- Symtomen vid magsår kan variera mellan olika personer.
Diagnos vid magsår
Vad händer vid läkarbesöket?
Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår. Läkaren börjar med att fråga om dina besvär och hur de har utvecklats. Det är inte alltid möjligt att avgöra på symtomen om det rör sig om magsår eller känslig mage, eftersom besvären kan likna varandra.1
Berätta om du har haft magsår tidigare. Läkaren frågar också om du blev bättre av läkemedel som minskar mängden saltsyra i magen.1 Den uppgiften kan ingå i bedömningen av vilka undersökningar som behövs.
Du får även berätta vilka receptfria och receptbelagda läkemedel du använder.1 Det är särskilt viktigt att nämna smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. Ta gärna med en lista över dina läkemedel eller visa informationen i din läkemedelslista.
Vid läkarbesöket kan du få frågor om när besvären började, om de kommer i perioder och om mat eller dryck påverkar dem. Läkaren kan också fråga om du har haft blod i avföringen eller kräkts blod. Sådana uppgifter kan påverka valet av undersökning.
Gastroskopi
Du kan behöva undersökas med gastroskopi. Då kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.1 Gastroskopin görs med ett instrument som förs ner genom munnen.
Behandling vid magsår
Målet med behandlingen
Vilken behandling du får beror på varför du har fått magsår.2 Behandlingen kan därför behöva riktas mot en infektion med Helicobacter pylori eller mot den sura magsaften. Hur lång behandling du får beror på om såret sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen.
Protonpumpshämmare är läkemedel som hämmar protonpumparna i magsäckens slemhinna. Då bildas mindre mängd saltsyra i magsäcken. Det påskyndar läkningen av magsåret och lindrar smärtan.2 Protonpumpshämmare brukar förkortas PPI.
Behandling mot Helicobacter pylori
Om undersökningen visar att magsåret beror på Helicobacter pylori behandlas infektionen med antibiotika tillsammans med protonpumpshämmare. Risken att få magsår igen är stor om bakterien finns kvar, vilket är anledningen till att infektionen behandlas.
En vanlig första behandling består av protonpumpshämmare och två sorters antibiotika två gånger om dagen i en vecka. Vanligtvis används amoxicillin och klaritromycin. Amoxicillin är ett penicillin. Om du är allergisk mot penicillin kan metronidazol användas i stället för amoxicillin.2
- Magsår som beror på Helicobacter pylori behandlas alltid med antibiotika.2
Egenvård vid magsår
Mat och dryck
Det är individuellt vilken mat eller dryck som förvärrar besvären. Stark eller friterad mat kan ge symtom hos vissa personer. Kaffe och alkohol kan göra vissa personer sämre. Försök lägga märke till om det är något särskilt du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det.1
Det finns inte längre något råd om särskild kost för att förebygga att magsår kommer tillbaka.1 Du behöver alltså inte följa en särskild magsårskost. Anpassa i stället mat och dryck efter vad du själv märker påverkar dina besvär. Du kan prova att äta mindre portioner om större måltider gör besvären värre. Ät kvällsmålet tre till fyra timmar innan du går och lägger dig om sena måltider påverkar dina symtom.8 Det är inte nödvändigt att ta bort all mat som brukar nämnas som besvärlig, eftersom det som påverkar dig kan skilja sig från det som påverkar andra.
Rökning och alkohol
Det är bra att sluta röka eller minska på rökningen om du röker.1 Rökning kan bidra till magsår.6 Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.
Vem kan hjälpa dig vid magsår?
Första kontakt och rådgivning
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har magsår. Där kan dina besvär bedömas och du kan få hjälp att gå vidare med undersökning och behandling. Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår.1
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv. Du kan också få information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag när du ska kontakta vårdcentralen.1 Om du inte vet vilken mottagning du ska välja kan 1177 hjälpa dig med sjukvårdsrådgivning.
Val av vårdgivare
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du vill ha kontakt med vården.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Vanliga frågor om magsår
Kan magsår gå över av sig självt?
Ja, ett magsår kan läka av sig självt. Det betyder dock inte att besvären säkert försvinner för gott utan behandling. Magsår kommer oftast tillbaka om det inte behandlas.1 Om Helicobacter pylori finns kvar får cirka 75 procent ett nytt magsår inom ett år. Efter lyckad behandling av bakterien är risken för ett nytt magsår mindre än 5 procent under det första året.4 Därför behöver ett magsår bedömas och behandlas, även om du känner dig bättre en tid. Behandlingen kan minska risken för att såret återkommer och för att det utvecklas till ett blödande eller brustet magsår. Läs mer i avsnitten om diagnos och behandling av magsår.
Är magsår samma sak som känslig mage?
Nej, magsår och känslig mage är inte samma tillstånd. Känslig mage kan ge besvär som liknar magsår, till exempel ont eller en brännande känsla i maggropen.1,9 Du kan också bli snabbt mätt eller känna dig uppblåst när du har känslig mage. Eftersom symtomen kan påminna om varandra går det inte alltid att avgöra orsaken enbart utifrån hur det känns. Magsår kan behöva bekräftas med gastroskopi, där vårdpersonalen kan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. I vissa fall tas också ett vävnadsprov vid undersökningen.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.