Värmeslag är ett livshotande tillstånd där kroppen inte klarar att kyla ner sig och kroppstemperaturen stiger över 40 grader. Värmeslag kan skada viktiga organ, och snabb behandling är viktig eftersom prognosen påverkas av hur snabbt behandlingen börjar.
Värmeslag uppstår när kroppen inte klarar att kyla ner sig. Det kan hända när det är mycket varmt och fuktigt ute, men också när kroppen själv bildar mycket värme vid fysisk ansträngning. Värmeslag kan vara livshotande. Det gäller särskilt små barn och personer över 65 år, eftersom de kan ha sämre förmåga att svettas och därför vara extra känsliga för värme.1
Vid värmeslag stiger temperaturen i kroppen till över 40 grader.1 Värmeslag är alltså mer än att bara känna sig varm eller trött efter en varm dag. Tillståndet kan påverka kroppen snabbt och behöver tas på allvar.
När kroppen blir varm vidgas blodkärlen i huden och blodet leds till huden.1 Huden blir då röd och varm. Om temperaturen runt kroppen är lägre kan blodet kylas av när det passerar genom hudens blodkärl.
När du blir varm aktiveras svettkörtlarna i huden. De utsöndrar en vätska på hudens yta. Svett består av vatten och salt. Vattnet i svetten avdunstar från huden och kyler av blodet som strömmar i hudens blodkärl.1
Kroppen behöver alltså kunna göra sig av med värme genom bland annat svettning och genom att leda blod till huden. Om kroppen inte klarar denna nedkylning kan temperaturen fortsätta att stiga. Uttorkning kan samtidigt bidra till att värmen påverkar kroppen mer, eftersom höga temperaturer kan bidra till uttorkning.2
Värmeslag kan leda till skador i flera organsystem.3 Exempel på komplikationer är påverkan på levern, njursvikt, muskelnedbrytning och en allvarlig störning i blodets förmåga att levra sig.
Risken för komplikationer ökar ju längre kroppstemperaturen är hög.4 Hur stora skador som uppstår påverkas av hur länge temperaturen har varit förhöjd och hur hög den blev. Värmeslag kan också ge bestående skador i centrala nervsystemet, även om bestående kognitiva besvär är sällsynta och bestående neurologiska följder är ovanliga.3
Om du vill ha sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har värmeslag. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring genast 112 om du tror att du eller någon annan har värmeslag och är mycket sjuk.1
Värmeslag uppstår oftast när det är mycket varmt och fuktigt ute.1 Vid sådant väder kan kroppen ha svårt att kyla ner sig, eftersom värmen i omgivningen belastar kroppens kylförmåga.4 Värmeslag kan därför uppstå när omgivningens värme blir större än vad kroppen klarar av att hantera.
Kroppen kan också producera mycket värme själv. Fysisk aktivitet, till exempel att springa eller göra något annat ansträngande, kan bidra till värmeslag. Risken ökar särskilt när fysisk aktivitet och varmt väder förekommer samtidigt.1 Även en person som inte brukar träna hårt kan påverkas av fysisk aktivitet i värme.
Vissa personer har större risk att påverkas allvarligt av värme. Det gäller särskilt:
Temperaturen i kroppen stiger till över 40 grader om du har fått värmeslag.1 Symtomen kan påverka både kroppen och synen. Värmeslag kan också påverka andningen och blodcirkulationen.4 Du kan andas snabbare än vanligt, och blodtrycket kan bli lågt. En snabb puls kan förekomma samtidigt som huden är röd och varm.3
Andra symtom kan vara svimning och tal som blir otydligt.4 En del personer kan få psykoser, vilket innebär att verklighetsuppfattningen påverkas.3,4 Hjärnans påverkan kan också ge tecken på hjärnhinneirritation.3
Diagnosen värmeslag ställs vanligtvis på en akutmottagning. Bedömningen börjar med att vårdpersonalen tar reda på vad du gjorde när symtomen började och vilka besvär du har. Om du kan svara själv pratar personalen med dig, och information kan också hämtas från någon som följer med dig.4
Vårdpersonalen kontrollerar kroppstemperaturen, vanligtvis med en termometer i ändtarmen, och mäter andra vitala tecken.4 På så sätt bedöms bland annat hur kroppen påverkas av den höga temperaturen.
Det finns inget enskilt diagnostiskt test för värmeslag. Blodprover och urinprover kan hjälpa vårdpersonalen att utesluta andra tillstånd med liknande symtom och att upptäcka komplikationer av värmeslag.4 I stället kan flera undersökningar användas för att utesluta andra tillstånd med liknande symtom och för att upptäcka komplikationer.
Utredningen kan omfatta:
Behandlingen av värmeslag innebär att kroppen snabbt kyls ned och att vårdpersonalen övervakar tecken på komplikationer.4 På sjukhuset kyls kroppen ned. Vätska och salter kan ges direkt i blodet som dropp.1
Vårdpersonalen kan spraya huden med kallt vatten och samtidigt använda fläktar. När vatten avdunstar från huden sänks kroppstemperaturen. Misting och fläktning kan användas vid både ansträngningsutlöst och annan typ av värmeslag.4
Svårt värmeslag behandlas på intensivvårdsavdelning.3 Vårdpersonalen följer tecken på komplikationer och ger ytterligare behandling vid behov. Ytterligare behandling kan omfatta vätska direkt i blodet och läkemedel som stödjer organens funktion. Vårdpersonalen fortsätter att följa tecken på komplikationer och ger ytterligare behandling när det behövs. Det kan bland annat innebära vätska genom en ven, intubation eller läkemedel som stödjer organens funktion.
När det är mycket varmt behöver du dricka mer än vanligt, även om du inte känner dig törstig. Vatten är den bästa drycken.5 Undvik alkohol, eftersom alkohol kan bidra till att du får i dig för lite vätska.1 Söta drycker är bättre än att inte få i sig någon vätska alls, men undvik stora mängder söta drycker.
Försök att vara på hemmets svalaste plats. Temperaturen kan skilja flera grader mellan olika rum. Gardiner, persienner och markiser kan hjälpa dig att skapa en svalare miljö inomhus. Stäng fönster och dörrar där solen ligger på, och vädra på kvällen, natten eller tidigt på morgonen när det är svalare ute.
1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt om du vill få råd om värmeslag eller hjälp att bedöma symtom.5
Du kan alltså få hjälp att förstå vilken vårdkontakt som passar utifrån dina symtom. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Du kan också använda 1177.se för att hitta information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. På 1177.se kan du logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden. Om du är utomlands finns ett särskilt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning: +46 771-11 77 00.
Vad händer vid värmeslag?
Värmeslag uppstår när kroppen inte klarar att kyla ner sig. Då kan kroppstemperaturen stiga över 40 grader.1 Det är ett allvarligt tillstånd som behöver tas på allvar.
Varför stiger temperaturen?
När omgivningen är mycket varm kan kroppens förmåga att kyla sig överbelastas. Fysisk ansträngning i varmt väder kan också bidra till värmeslag.1
Vilka personer är särskilt känsliga?
Små barn och personer över 65 år är särskilt utsatta för värmeslag. Äldre personer kan ha sämre förmåga att svettas och blir därför extra känsliga för värme.1
Påverkar andra sjukdomar risken?
Personer med hjärt- eller njursjukdom kan påverkas mer av värme.1 Även gravida och personer som tar vissa läkemedel kan vara mer sårbara vid höga temperaturer.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Små barn och äldre personer över 65 år kan alltså vara särskilt känsliga för värme.1 Även kronisk sjukdom och funktionsnedsättning kan göra att värmen påverkar kroppen mer. Vilka läkemedel som har betydelse beror på vilket läkemedel det gäller och hur det påverkar kroppens vätskebalans eller svettning.
Tillstånd som begränsar svettningen kan öka risken för överhettning.4 Exempel på sådana tillstånd är anhidros, djupa brännskador, omfattande ärr och ektodermal dysplasi, som är en ärftlig sjukdom som kan påverka svettkörtlarna.
Det finns också en annan ärftlig sjukdom som kallas malign hypertermi. Den kan orsaka en kraftig ökning av värmeproduktionen efter att kroppen har utsatts för vissa narkosmedel.3 Malign hypertermi är därför en särskild orsak till mycket hög kroppstemperatur och skiljer sig från värmeslag som orsakas av varmt väder eller fysisk aktivitet.
Symtomen kan se olika ut från person till person. Huden kan vara torr, men otillräcklig svettning förekommer inte hos alla med värmeslag.3 Vanliga symtom är:
Huden kan vara torr eftersom svettningen kan vara otillräcklig vid värmeslag.3 Värmeslag kan också påverka blodtrycket.
Värmeslag kan påverka hjärnan och därmed tänkande, beteende och medvetande. Förvirring och svårigheter att tänka klart kan förekomma.3 En person kan också bli orolig eller bete sig på ett sätt som inte är vanligt för personen.
Vid värmeslag kan epileptiska kramper förekomma.3 Påverkan på hjärnan kan märkas genom att du blir orolig eller rastlös.6 Du kan också få förändrat beteende, till exempel bli aggressiv, eller få svårt att samordna dina rörelser.4,6 Sådana förändringar kan göra att andra märker symtomen innan du själv förstår vad som händer. Värmeslag kan också leda till koma, vilket innebär att personen är medvetslös och inte går att väcka.3
Hjärnpåverkan är en viktig skillnad mellan värmeslag och värmeutmattning. Värmeutmattning och värmeslag kan båda ge yrsel, illamående och svaghet, men vid värmeutmattning finns inga allvarliga tecken på hjärnpåverkan. Generaliserade kramper och koma hör inte till värmeutmattning enligt den beskrivningen.
Värmeutmattning och värmeslag kan ha liknande symtom, bland annat yrsel, svaghet, huvudvärk, illamående och kräkningar. Vid värmeslag tillkommer påverkan på hjärnan, till exempel förvirring, kramper eller koma. Vid värmeutmattning finns däremot inga allvarliga tecken på hjärnpåverkan, inga generaliserade kramper och ingen koma.3
Vid svåra fall kan provtagningen omfatta blodgas, blodsocker, blodstatus och mätning av salter i blodet. Provtagningen kan också omfatta njur- och leverprover samt prover som visar hur blodet levrar sig.3 Andra blodprover kan också tas, till exempel för att kontrollera njurarnas och leverns funktion, blodets levring och myoglobin. Urinen kan undersökas med urinsticka och i vissa fall med mikroskop.
Hög kroppstemperatur kan ha andra orsaker än värmeslag. Därför kan vårdpersonalen behöva utesluta flera tillstånd, bland annat:
Malign hypertermi är genetiskt betingad och kan orsaka ökad värmeproduktion efter narkosmedel. Malignt neuroleptikasyndrom är en sällsynt komplikation vid behandling, främst med neuroleptika.
Värmeslag kan behöva skiljas från värmeutmattning. Tillstånden kan ha liknande symtom, men vid värmeutmattning finns inga allvarliga tecken på hjärnpåverkan. Vårdpersonalen väger därför samman vad som hänt, kroppstemperaturen, tecken på påverkan av nervsystemet och resultaten från undersökningarna.
Intubation kan behövas som ytterligare behandling på sjukhus. Sjukhusvistelsen kan behöva fortsätta på intensivvårdsavdelning tills vårdpersonalen bedömer att det är säkert att åka hem.4
Vid svåra fall kan vården använda olika metoder för fysisk nedkylning. Det kan till exempel innebära att kyla ned huvudet, bålen och armarna och benen, eller att använda en kyldräkt. Andra metoder för nedkylning kan användas inom intensivvården när det behövs.
Värmeslag kan skada flera organ. Därför följer vårdpersonalen bland annat leverns, njurarnas och musklernas funktion under vården.
Muskelnedbrytning innebär att muskelceller skadas och att ämnen från musklerna kan hamna i blodet. Njursvikt och leverpåverkan kan vara tecken på att värmeslaget har påverkat organen.
Hur prognosen blir påverkas bland annat av hur snabbt behandlingen börjar, hur länge kroppstemperaturen är förhöjd och hur många organ som har skadats.4 Den påverkas också av andra sjukdomar och personens allmänna hälsa.
Bestående kognitiva nedsättningar efter hypertermi är sällsynta.3 Bestående neurologiska följder är ovanliga, men kan förekomma. Vissa personer kan ha kvarstående problem med tal eller koordination i veckor eller månader.4
Exempel på kvarstående besvär är otydligt tal, svårigheter att tala så att andra förstår och problem med att samordna muskelrörelser. Vårdteamet kan anpassa behandling, stöd och uppföljning efter vilka besvär du har.
Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar. Om du tränar i värme behöver kroppen få tid att vänja sig vid den. Barn behöver vänja sig vid värme om temperaturen har stigit mycket, och det brukar ta ungefär en till två veckor.1
Om en närstående påverkas av värmen kan du hjälpa till med svalka och vätska när det är möjligt. Var särskilt uppmärksam på barn, äldre och personer med sjukdomar, eftersom de kan påverkas extra mycket när temperaturen stiger.
Titta gärna till vänner, grannar och anhöriga under varmt väder. Barn kan ha svårare att känna törst och kan därför behöva hjälp att få i sig tillräckligt med vätska under dagen.5 Om du vill ha sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.1
Fråga vårdpersonalen om något är oklart eller om du behöver mer information. Du kan också läsa mer om hur du kan vara med och bestämma om din vård på 1177.se.
Vad kan jag göra för att minska risken?
Du kan minska risken för värmeslag genom att dricka mer än vanligt och undvika fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.1 Vatten är den bästa drycken när det är mycket varmt.5
Varför är det viktigt att hålla sig sval?
Att hålla kroppen sval minskar risken för uttorkning vid varmt väder.5 Du kan till exempel använda en sval dusch, en blöt handduk runt nacken, skugga och löst sittande kläder.
Kan värmeslag skada organen?
Värmeslag kan skada viktiga organ.4 Hur stora skadorna blir påverkas bland annat av hur länge kroppstemperaturen har varit förhöjd och hur hög den blev.
Kan njurarna påverkas?
Värmeslag kan orsaka njursvikt. Det kan också orsaka leverpåverkan och muskelnedbrytning.3
Om du vill läsa om symtom, behandling eller egenvård finns mer information i artikelns andra avsnitt.