Oregelbunden puls – symtom, orsaker och behandling
Oregelbunden puls – symtom, orsaker och behandling
Oregelbundna hjärtslag är en känsla av att hjärtat slår ryckigt eller utan ett jämnt mönster. Det kan hända även i ett friskt hjärta; då finns en tydlig orsak och hjärtslagen går över.
Vad är oregelbunden puls?
Vad oregelbunden puls kan vara
Oregelbundna hjärtslag kan innebära att hjärtslagen kommer ryckigt eller helt saknar bestämd rytm. Ett friskt hjärta kan också slå fortare, långsammare eller oregelbundet ibland. Då finns en tydlig orsak till de förändrade hjärtslagen, och de går över.1
Oregelbundna hjärtslag är ett tecken som kan förekomma vid arytmi.2 Arytmi innebär att hjärtslagen är förändrade. Vid arytmi kan hjärtat slå oregelbundet, för fort eller för långsamt.1
Så kan det kännas
Arytmi kan kännas på olika sätt.1 Du kan uppleva att hjärtat slår på olika sätt:
Hjärtat gör ofta extraslag. Oregelbundna hjärtslag kan också göra att det gör ont, trycker eller känns obehagligt i bröstet.
Vid minsta ansträngning kan du bli andfådd. Vid minsta ansträngning kan du bli orkeslös. Vid minsta ansträngning kan du bli trött. Blodtrycket kan påverkas när du har förändrade hjärtslag. Det kan göra att du blir blek. Det kan göra att du mår illa och svettas. Det kan göra att du blir yr. Det kan göra att du svimmar.1
För en del kommer besvären i attacker och försvinner snabbt. En del har besvär hela tiden. En del känner inga symtom och vet inte att de har arytmi förrän det upptäcks av en slump, till exempel i samband med en undersökning av något annat skäl.1
Vanliga former och vilka som kan få besvär
Förmaksflimmer är ett exempel på oregelbunden hjärtrytm.1 Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. En del har förmaksflimmer hela tiden, medan andra har förmaksflimmer som kommer i attacker.3
Både barn och vuxna kan få besvär med arytmi. Friska barn har snabbare hjärtslag än vuxna. Det är också vanligt att allt är som det ska fast barnet har oregelbundna hjärtslag. Hos barn mellan noll och ett år kan förändrade hjärtslag märkas genom att barnet ofta tar pauser vid matning eller inte äter klart. Barnet kan ha jobbigt att andas även när det vilar. Barnet kan svettas fast det inte är varmt. Barnet kan sova mycket och vara svårt att väcka.1
Oregelbunden puls kan ha flera olika orsaker. Förändrade hjärtslag kan bland annat hänga ihop med sömnapné, hjärtsvikt, högt blodtryck, ärr i hjärtat, virus eller andra sjukdomar. Arytmi kan också hänga ihop med störningar i hjärtats elektriska system. Vid förändrade hjärtslag kan felet eller sjukdomen finnas i sinusknutan, som skapar hjärtats elsignaler. Det kan också finnas i AV-knutan, som skickar elsignalerna vidare.1
Ärr efter en hjärtinfarkt eller en operation i hjärtat kan vara en orsak till arytmi.1
Vanliga virus kan vara en orsak till arytmi.
När ska du söka vård för oregelbunden puls?
Vanlig väg till vård vid förändrade hjärtslag
Kontakta en vårdcentral om hjärtat har slagit på ett förändrat sätt vid flera tillfällen. Det gäller även om besvären har gått över när du tar kontakt, eftersom återkommande förändrade hjärtslag behöver bedömas. Det kan vara bra att skriva ner när du får besvär, vilken puls du har när besvären kommer och hur länge de pågår.1 Ta med uppgifterna när du kontaktar vården, eftersom de kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma besvären.
Om du inte vet vilken mottagning du ska kontakta kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Du kan också få hjälp att bedöma symtom där.
Arytmi: hjärtklappning som inte går över
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter är alltså en anledning att kontakta vården genast.1
Du kan göra en hel del för att minska risken för förändrade hjärtslag och andra sjukdomar. Att se över dina levnadsvanor kan också minska besvären om du redan har förändrade hjärtslag.
Gör vad du kan för att sova så att du blir utvilad. Om du har förmaksflimmer kan förändrade levnadsvanor lindra besvären. Om du har förmaksflimmer som kommer i attacker kan förändrade levnadsvanor minska risken för att förmaksflimret blir permanent.
Du kan läsa mer om vardagsmotion om du vill få in mer rörelse i vardagen. Där finns råd om hur du kan komma igång med vardagsmotion. På 1177 finns också mer information om hälsosamma matvanor samt om stresshantering och sömn.
Utredning och behandling vid oregelbunden puls
Vid det första besöket
Vid det första besöket får du berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning. En EKG-mätning kan visa om du har förmaksflimmer. Du får lämna blodprov för att se om du har någon annan sjukdom som kan påverka hur hjärtat slår.1 Vid EKG-mätningen får du små klisterlappar med elektroder på bröstet som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Du kan också få frågor om dina vanor i vardagen och om du har andra besvär med hjärtat och blodkärlen.3
Läkaren kan också be dig att under en period skriva ner varje gång du har förändrade hjärtslag.1 Anteckningarna kan innehålla flera uppgifter:
En vårdcentral är en vårdnivå där en läkare kan bedöma förändrade hjärtslag.1 Vid en sådan bedömning kan läkaren göra en kroppsundersökning, ta ett EKG och ta blodprov. Du kan också få frågor om dina vanor i vardagen och om du har andra besvär med hjärtat och blodkärlen.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt vårdnivå när du är osäker på vart du ska vända dig.
Om du behöver undersökas på fler sätt skriver läkaren en remiss. Då får du komma till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar. På en sådan mottagning kan du till exempel få göra arbetsprov och bli undersökt med ultraljud och långtids-EKG.1
Ibland behöver läkaren undersöka hjärtat närmare med magnetkamera eller datortomografi.1 Vilka undersökningar du behöver beror på läkarens bedömning och på vad som behöver undersökas vidare.
Vanliga frågor om oregelbunden puls
Vad betyder oregelbundna hjärtslag?
Oregelbundna hjärtslag kan komma ryckigt eller helt sakna en bestämd rytm.1 Det betyder att hjärtats slag inte följer ett jämnt mönster.5
Förmaksflimmer är ett exempel på en oregelbunden hjärtrytm.1 Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort.3
Kan oregelbundna hjärtslag gå över av sig själva?
Även ett friskt hjärta kan slå fortare, långsammare eller oregelbundet ibland. Då finns det en tydlig orsak till de förändrade hjärtslagen, och de går över.1
Vid arytmi kan symtomen komma i attacker och försvinna snabbt. En del har däremot besvär hela tiden, så förloppet kan vara olika för olika personer.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 19 oktober 2026
Orsaken behöver inte vara densamma för alla som har oregelbunden puls. Ibland kan förändrade hjärtslag kopplas till en sjukdom eller ett hjärtfel, men ibland är den bakomliggande orsaken inte tydlig.
Sjukdomar och förändringar som kan påverka hjärtrytmen
Förändringar i hjärtat, kroppens ämnesomsättning eller hjärtats elektriska signaler kan påverka hjärtrytmen. Exempel på sådana orsaker är:
En hjärtklaff som behöver bytas eller lagas kan vara kopplad till arytmi.1
Svårbehandlad diabetes kan vara en orsak till arytmi.1
Medfött långt QT-syndrom är ett exempel på en orsak till fel i hjärtats signalledning.1
Medfödda fel kan alltså påverka både hjärtats uppbyggnad och hur de elektriska signalerna leds. Det medfödda långa QT-syndromet är ett exempel på ett fel i signalledningen. Ett fel i hjärtats signalledning kan göra att elsignalerna som styr hjärtats rytm kommer för sällan eller blockeras.1
Förmaksflimmer som möjlig bakomliggande orsak
Förmaksflimmer är en möjlig orsak till oregelbunden puls, men det är ofta oklart varför förmaksflimmer uppstår. Fler än hälften av alla som får förmaksflimmer har samtidigt andra sjukdomar. De sjukdomar som ofta kan kopplas ihop med förmaksflimmer är högt blodtryck, hjärtsvikt eller någon annan hjärt-kärlsjukdom, diabetes och hypertyreos.3
Högt blodtryck är en sjukdom som ofta kan kopplas ihop med förmaksflimmer.1
Hjärtsvikt eller någon annan hjärt-kärlsjukdom kan ofta kopplas ihop med förmaksflimmer.3
När förmaksflimmer kommer i attacker är det inte lika vanligt att samtidigt ha andra hjärtsjukdomar.
Hos barn 0 till 1 år kan förändrade hjärtslag märkas genom att barnet:
ofta tar pauser vid matning eller inte äter klart1
Arytmi: ring 112 vid allvarliga symtom hos vuxen eller annan person
Ring genast 112 om du eller någon annan:
mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet
har svårt att andas
svimmar.
Förmaksflimmer utan tidigare diagnos
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom och inte har haft förmaksflimmer förut. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.3
Förmaksflimmer: ring 112 vid allvarliga symtom
Ring genast 112 om du eller någon annan:
mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet
har svårt att andas
svimmar.
Permanent förmaksflimmer: symtom trots behandling
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:
Du får symtom trots behandling, till exempel högre puls och besvär med andfåddhet.3
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Vid permanent förmaksflimmer ska du däremot kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du får symtom trots behandling, går upp i vikt utan förklaring eller får svullna ben. Du behöver inte söka vård någon annanstans om mottagningen är stängd.3
Förmaksflimmer i attacker
Om du får en attack som går över inom 24 timmar behöver du inte söka vård. Det gäller om du har diagnosen förmaksflimmer i attacker och får behandling för det.3
Kontakta en vårdcentral om dina attacker börjar komma tätare än tidigare eller om de påverkar din vardag. Sök vård på en akutmottagning om du har förmaksflimmer längre än 24 timmar.3
Sjukvårdsrådgivning
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Kontakta en vårdcentral om du behöver stöd för att förändra något i din livsstil. Om du är van att träna mycket kan du prata med din läkare om hur du kan röra på dig.
När egenvårdsråd inte ska användas på egen hand
Vissa råd för att själv stoppa en attack med snabba hjärtslag gäller bara vid vissa diagnoser. Vid till exempel diagnosen SVT kan en attack ibland stoppas genom att lägga en iskall, blöt handduk över ansiktet, blåsa i ett smalt sugrör eller mot tummen, eller hålla andan samtidigt som du krystar.
Det är bara vid vissa diagnoser som det fungerar och är lämpligt att använda råden för att stoppa en attack själv. Prata med din läkare innan du använder sådana råd.1
Egenvård för barn med arytmi
Du kan hjälpa ett barn med arytmi genom att ha rutiner. Försök att äta och sova på regelbundna tider. Se också till att barnet får i sig tillräckligt med vatten, eftersom barn är extra känsliga för vätskebrist och vätskebrist kan påverka hjärtat.1
Fördjupad utredning
Om du behöver undersökas på fler sätt skriver läkaren en remiss.3 Då får du komma till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar. På specialistmottagningen kan du till exempel få göra arbetsprov och bli undersökt med ultraljud och långtids-EKG.1
Ibland behöver läkaren undersöka hjärtat närmare. Det kan göras med magnetkamera eller datortomografi. Ultraljud av hjärtat kallas ekokardiografi.1
Behandling som kan bli aktuell
Vilken behandling du behöver beror på vilken typ av arytmi du har.1 Andra saker kan också påverka valet, till exempel hur stora besvär du har, hur gammal du är, hur du mår för övrigt och hur stor risken är att du får någon annan sjukdom på grund av arytmin.
Läkemedel kan göra hjärtslagen lugnare och jämnare. Du kan också behöva blodförtunnande läkemedel för att förebygga att du får en stroke.1
Ablation är en behandling där läkaren blockerar signalerna i hjärtat som orsakar arytmin. Behandlingen görs genom en eller flera smala slangar som läkaren för till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken. Ibland kan behandlingen behöva göras vid flera tillfällen. Inför ablation får du lokalbedövning och lugnande läkemedel, och en del blir sövda.1 Du får veta innan vad som gäller för dig.
Om hjärtat slår för långsamt kan du behöva en pacemaker. Om hjärtats kammare slår för fort kan du behöva en så kallad ICD.1 Den fungerar som en pacemaker men är också en hjärtstartare.
Läkemedel vid förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer kan läkemedelsbehandlingen omfatta ett eller flera läkemedel. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på om du har förmaksflimmer i attacker eller permanent förmaksflimmer, vilka besvär du har och om du har andra sjukdomar, till exempel hjärtsvikt.
Blodförtunnande läkemedel kan minska risken att blodet klumpar ihop sig och orsakar en stroke.4
Betablockerare kan sänka blodtrycket och pulsen och göra att hjärtat arbetar lugnare.4
Rytmstabiliserande läkemedel lugnar de elektriska signalerna i hjärtat.4
Kalciumflödeshämmare sänker pulsen och bromsar upp hjärtats arbete.4
Digitalis stärker hjärtats pumpförmåga och bromsar hjärtrytmen när du vilar, och läkaren brukar ge digitalis om du samtidigt har hjärtsvikt.4
Det finns flera olika läkemedel vid förmaksflimmer, och du kan behöva prova olika läkemedel innan du hittar det som passar bäst för dig.
Var får du vård vid Oregelbunden puls?
Oregelbunden puls: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
En del känner inga symtom och vet inte att de har arytmi.1 Det kan därför vara svårt att själv märka förändrade hjärtslag.
Arytmi kan upptäckas av en slump när du undersöks av något annat skäl. En EKG-mätning kan visa om du har förmaksflimmer.1 ### Vad påverkar vilken behandling du får?
Vilken behandling du behöver beror på vilken typ av arytmi du har. Hur stora besvär du har kan också påverka behandlingen. Din ålder och hur du mår i övrigt kan också ha betydelse. Läkaren tar även hänsyn till hur stor risken är att du får någon annan sjukdom på grund av arytmin.1
Kan en smartklocka visa oregelbundna hjärtslag?
En smartklocka kan visa din hjärtrytm och på så sätt göra att du upptäcker förmaksflimmer.3 Det kan hända när du har blivit undersökt av något annat skäl eller använder en smartklocka som kan visa din hjärtrytm.
Har du eller en närstående behov av stöd från flera håll? Så bedömer du om SIP är aktuell, ber om planering och ser till att ansvar och uppföljning blir tydliga.
Har du fått en skada efter vård, tandvård eller läkemedel? Lär dig skilja ett möjligt ersättningsärende från ett uteblivet resultat, hitta rätt försäkringsväg och förbereda en anmälan.
Har du fått frågan om en annan vårdgivare får läsa din journal? Sortera situationen, förstå villkoren för samtycke och se hur du kan säga nej, avsluta ett samtycke eller begära uppgifter om åtkomst.
Att genomgå en bröstförstoring är ett personligt beslut. För vissa handlar det om att återställa volym efter graviditet och amning, för andra om att skapa bättre proportioner eller uppnå en form som känns mer i linje med den egna kroppen. Hos Dahliakliniken i Stockholm möter du plastikkirurg Örjan Gribbe – en av Sveriges mest erfarna kirurger inom bröstkirurgi.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
