Sömnproblem innebär att det är svårt att sova eller att inte sova alls ibland. De kan ibland hänga ihop med oro över ett konkret problem, ljud från omgivningen eller oregelbundna sömnvanor, och en eller två nätter med mindre eller orolig sömn brukar rätta till sig av sig själv.
Sömnproblem innebär att det är svårt att sova eller att inte sova alls ibland. Efter en sådan natt kan du känna dig trött och ha svårt att fokusera på dina vardagliga uppgifter. Oftast klarar du ändå av det du behöver göra. Enstaka nätter med för lite eller ingen sömn är inte skadliga i sig.1
Om du sover för lite under längre tid och fungerar sämre i vardagen kan du behöva hjälp.1 När sömnproblemen pågår länge kan du också må dåligt och fungera sämre under dagen. Sömnlöshet är en sömnstörning där du upplever att sömnen inte räcker till när det gäller längd eller kvalitet, så att du inte känner dig utsövd, mår bra eller fungerar väl under dagen.2
Sömnproblem kan märkas på olika sätt:
Du kan märka att du fungerar sämre under den vakna tiden. Det kan till exempel bli svårt att hålla dig vaken på lektioner eller möten eller när du tittar på film. Du kan också känna dig mindre kreativ och social och få svårare att lära dig nya saker. Sömnproblem kan dessutom påverka din förmåga att köra bil, sköta maskiner eller utföra riskfyllda arbeten.
Korta stunder av vakenhet under natten är vanliga. Du minns ofta inte vakenstunder som är kortare än tre till fem minuter. Sömnen kan ändå vara tillräcklig även om du vaknar flera gånger under en natt.1
En eller två nätter med mindre eller orolig sömn brukar rätta till sig av sig själv. Kroppen kan sova ifatt den förlorade sömnen nästa natt genom att sova djupare och mer sammanhängande.3 Fler timmars sömn än vanligt behövs oftast inte.
Sömnstörningar drabbar ungefär 5–10 procent av befolkningen.4 Sömnlöshet uppskattas förekomma hos ungefär 10 procent av befolkningen. Sömnbesvär ökar med stigande ålder men är vanligast i medelåldern. Sömnbesvär och sömnlöshet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.2
Sömnproblem kan bero på många olika saker.1 Ibland finns flera orsaker samtidigt, och vissa besvär kan både börja och fortsätta på grund av sådant som händer i vardagen.
Mardrömmar kan ibland hänga ihop med en särskild händelse, men de kan också komma utan någon orsak. Oro för att somna och få en mardröm kan i sin tur göra det svårare att sova.
Alkohol påverkar sömnen på flera sätt:
Även sovrumsmiljön kan ha betydelse. Buller och andra störande ljud kan göra det svårt att sova, medan en mörkare och svalare miljö ofta passar bättre för sömn.
Besvär från kroppen eller det psykiska måendet kan störa sömnen. Allergi kan påverka andningen, och en vanlig förkylning kan göra det mer ansträngande att andas genom näsan.1
Psykiska besvär kan också hänga ihop med sömnproblem. Exempel är utmattningssyndrom, depression, ångest och posttraumatisk stress, PTSD. Sömnproblem kan dessutom förekomma tillsammans med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autism.
Barn kan få sömnproblem av andra orsaker än vuxna, och orsakerna kan variera med åldern.
Förändringar som skilsmässa, flytt, förskolestart eller att få syskon kan göra yngre barn oroliga och påverka sömnen. Äldre barn och tonåringar kan också sova sämre om de har problem i en relation eller har varit med om något jobbigt.
Sök hjälp om dina sömnbesvär inte blir bättre trots att du har gjort förändringar för att sova bättre. Det finns behandling som fungerar, och du kan få hjälp och stöd när besvären fortsätter. Att söka hjälp är särskilt viktigt om du sover för lite under en längre period och fungerar sämre i vardagen. Sömnbesvär kan ibland hänga ihop med andra besvär eller sjukdomar som också behöver uppmärksammas. En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral.1
Du kan kontakta en vårdcentral eller ansöka om behandling på internetpsykiatri.se. Företagshälsovården kan hjälpa till om du har ett arbete. Prata med din arbetsgivare för att få veta mer om vilka möjligheter som finns.1
Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan.1 Det kan vara ett alternativ när sömnbesvären påverkar din studiesituation eller när du behöver stöd i samband med sömnen.
Du kan också ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning.1 Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge råd om vad du kan göra själv.6 Det kan vara användbart om du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär.1 Se avsnittet om vad du kan göra själv för råd om förändringar som kan hjälpa dig att sova bättre.
De allra flesta barn som har sömnbesvär behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Kontakta vården om barnet har besvär som fortsätter eller påverkar barnet tydligt. Barn kan ibland sova sämre utan att behöva söka vård. Det är framför allt när sömnproblemen blir långvariga, mycket besvärliga eller påverkar barnet även under dagen som du bör kontakta vården. Även sömngång eller nattskräck kan vara skäl att söka hjälp när du upplever att det har blivit ett problem.5
Kontakta BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om barnet har sovit dåligt under en längre period.5
Sök vård om barnet har mycket besvärliga sömnproblem.5
Sök vård om barnet mår dåligt av mardrömmarna även på dagen.5
Sök vård om barnet verkar vara rädd för att somna och sedan sover oroligt.5
Sök vård om barnet går i sömnen och du upplever att det är ett problem.5
Sök vård om barnet ofta har nattskräck.5
Sök vård om barnet har nattskräck även efter puberteten.5
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, även om den ligger i en annan del av landet. Om du behöver en öppen specialistmottagning kan mottagningen berätta om remiss behövs. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Det kan göra det möjligt att ta kontakt med mottagningen utan att ringa.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp med var du kan söka vård.5 Du kan också få hjälp att bedöma dina symtom.7 Läs mer om hur vården fungerar om du vill veta mer om att välja mottagning och använda vårdens e-tjänster.
Regelbundna vanor kan hjälpa kroppen att hålla en stabil dygnsrytm. Försök därför att ha ungefär samma tider för sömn och uppvaknande, även när natten har varit dålig.
Aktivitet under dagen kan också göra det lättare att somna på kvällen. Försök att hitta en nivå som fungerar i din vardag och kombinera rörelse med pauser. Att vara socialt aktiv och träffa människor som du trivs med kan ge återhämtning. Det kan också göra att du sover bättre. Om tankarna håller dig vaken kan du skriva ner vad som har hänt under dagen, till exempel i en dagbok. Du kan också skriva ner sådant du behöver komma ihåg till dagen därpå.1
En lugn och återkommande kvällsrutin kan göra det lättare att somna. Börja varva ner ungefär en timme före läggdags genom att dämpa ljuset och minska sådant som håller hjärnan aktiv.
Försök att låta sängen vara förknippad med lugn och sömn i stället för aktiviteter som kräver vakenhet eller prestation. Att titta upprepade gånger på klockan kan göra det svårare att sova, eftersom du kan börja räkna timmar eller ta fram mobilen.
Om du inte har somnat efter en kvart kan du gå upp ur sängen och göra något stillsamt. Du kan till exempel läsa, meditera eller lyssna på avslappnande musik. Gå tillbaka till sängen när du känner dig sömnig.1
Det du dricker och äter, och när du gör det, kan påverka hur du sover. Prova att minska sådant som kan störa sömnen och försök att inte vara för hungrig eller för mätt när du går och lägger dig.
Det kan vara svårt att sova om du är för hungrig eller för mätt. Alkohol och nikotin kan också bidra till besvär med sömnen, och koffein kan störa sömnen.
En tupplur kan kännas återhämtande, men tidpunkten och längden har betydelse för nattsömnen. Om du sover djupt eller länge på dagen kan sömnen påverkas under den kommande natten.
Vid en resa över flera tidszoner kan dygnsrytmen hamna i obalans. Rådet kan därför bero på hur länge du ska vara bortrest.
Barn behöver tydliga och lugna rutiner kring sömn. Dagsljus, rörelse och mindre skärmtid före läggdags kan hjälpa barnets dygnsrytm och insomning.
Förbered barnet på samma sätt varje kväll och försök att göra kvällsrutinen lugn. Det viktiga är att barnet får möjlighet att slappna av och att rutinerna signalerar att det är dags att sova.
Sovrummet kan gärna vara svalt, tyst och mörkt. Om barnet inte vill ha helt mörkt kan en nattlampa eller en öppen dörr användas.
Om sömnbesvären inte blir bättre trots förändringar för att sova bättre, se avsnittet om när du ska söka vård.
En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral.1 Där får du berätta om dina sömnvanor, din trötthet och hur du mår i övrigt. Besöket ger läkaren underlag för att bedöma vilka undersökningar som kan behövas.
Vid besöket får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår. Du behöver också berätta om du tar några läkemedel, eftersom läkemedel kan påverka sömnen.8 Frågorna kan handla om när du går och lägger dig, när du somnar, när du vaknar och om du sover på dagen.
Läkaren kan be dig fylla i en sömndagbok med tider för läggdags, insomning, uppvaknande och eventuell dagsömn.8 En sömndagbok kan användas för att kartlägga dina sömnvanor och din dygnsrytm. Vid insomni kan sömndagboken fyllas i under en till två veckor.2
En del får lämna prover, till exempel blodprov. Eftersom vissa sjukdomar kan ge sömnproblem kan läkaren också behöva göra en kroppslig undersökning.8
Läkaren avgör om du behöver en vidare sömnutredning på ett sömnlaboratorium.8 Du kan då få en remiss för en undersökning där sömnen följs mer noggrant. Vissa undersökningar görs på sjukhus och andra hemma.
Vilken undersökning du behöver beror på dina besvär. Läkaren bestämmer vilken eller vilka undersökningar som ska göras.
Vid polysomnografi fäster vårdpersonalen små elektroder på huvudet, vid hakan och runt ögonen. Elektroderna mäter hjärnans elektriska aktivitet. Vid MSLT får du försöka somna vid fyra till fem tillfällen under dagen, medan hjärnans elektriska aktivitet och dina rörelser och ögonrörelser mäts.
Vilken behandling du ska ha beror på orsaken till dina besvär. Vid långvariga sömnsvårigheter rekommenderas kognitiv beteendeterapi i första hand.1 Kognitiv beteendeterapi kallas också KBT.
KBT kan innehålla sömndagbok och tekniker för att somna snabbare och få mer sammanhängande sömn.1 Behandlingen kan ges av en psykolog eller annan vårdgivare med kunskap om sömn och KBT-baserad behandling.2
KBT för sömnlöshet kan innehålla psykoedukation, sömnrestriktion och stimuluskontroll.2 Psykoedukation innebär att du får saklig information om sömn och sömnbesvär. Sömndagboken används för att följa sömnen, medan sömnrestriktion och stimuluskontroll är delar av den beteendeförändrande behandlingen.
Läkemedel mot sömnbesvär ska enligt 1177 endast användas under korta perioder och i så låg dos som möjligt. Vilket läkemedel som kan vara aktuellt beror på vilka sömnbesvär du har. En del läkemedel kan ge beroende och ska därför endast användas i undantagsfall.1
Behandlingen följs upp för att se om nattsömnen, dagbesvären och din förmåga att fungera i vardagen förbättras. Du ska få information om behandlingsalternativ och kunna ställa frågor om vården om du behöver det.
De flesta personer med sömnlöshet kan utredas och behandlas i primärvården. På vårdcentralen kan en specialist i allmänmedicin hjälpa dig. Även psykolog, distriktssköterska eller kurator med kunskap om sömn och sömnstörningar kan vara del av stödet. Teamet kan kartlägga dina sömnvanor och ge strukturerat stöd vid KBT-baserad sömnbehandling.2
En remiss till KBT kan vara aktuell om KBT-baserad sömnbehandling inte kan erbjudas på vårdcentralen. Remiss till psykiatrisk öppenvård kan bli aktuell vid mångårig sjukdom med uttalad funktionsnedsättning tillsammans med missbruk eller uttalad depression eller annan psykiatrisk sjuklighet.2 Vilken vårdnivå som passar beror på dina besvär och vilken hjälp som finns där du bor.
Enstaka nätter med för lite eller ingen sömn är inte skadliga i sig.1 Det kan ändå kännas jobbigt att inte sova under några nätter.3 Efter en dålig natt kan du vara trött och ha svårare att fokusera på vardagliga uppgifter.1
Sömnbrist kan påverka din förmåga att utföra vissa uppgifter, till exempel att köra bil.1 Var därför uppmärksam på hur trött du är innan du kör bil, sköter maskiner eller gör något annat som kräver att du är koncentrerad.
Sök hjälp om du har besvär med sömnen som inte blir bättre trots att du har gjort förändringar för att sova bättre. Det finns behandling som fungerar vid sömnsvårigheter. Om besvären fortsätter kan du kontakta en vårdcentral eller ansöka om behandling på internetpsykiatri.se.1
Det kan kännas skönt att få stöd även om du redan har provat flera råd själv. På vårdcentralen kan du få hjälp att bedöma dina besvär och vad som kan vara lämpligt att göra vidare. Du kan också läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Det finns flera saker du kan prova för att sova bättre. Regelbunden fysisk aktivitet gör ofta att du sover bättre. Fysisk aktivitet utomhus under dagtid ger allra bäst effekt på sömnen.1
Dagsljus hjälper kroppen att ställa in dygnsrytmen. Försök också att lägga dig och gå upp ungefär samma tid varje dag, även efter en dålig natt.1
Om du inte har somnat efter en kvart kan du gå upp ur sängen. Gör något stillsamt, till exempel läs eller lyssna på avslappnande musik, och gå tillbaka till sängen när du känner dig sömnig.1
Du kan också varva ner före läggdags genom att sänka belysningen och stänga av skärmar cirka en timme innan du går och lägger dig. Ett sovrum som är mörkt, tyst och svalt kan göra det lättare att sova.
Kognitiv beteendeterapi rekommenderas i första hand vid långvariga sömnsvårigheter. I behandlingen kan du bland annat kartlägga sömnen med hjälp av en sömndagbok. Du får också lära dig tekniker för att somna snabbare och få en mer sammanhängande sömn.1
Läkemedel mot sömnbesvär ska endast användas under korta perioder och i så låg dos som möjligt. Vilket läkemedel du får beror på vilka sömnbesvär du har. En del läkemedel kan ge beroende och ska endast användas i undantagsfall.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.

Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.

Svinkoppor är en hudinfektion som orsakas av bakterier. Svinkoppor ger blåsor som varar sig, och vätskan från dem kan smitta.

Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!



ANNONS
ANNONS
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget