Bipolär sjukdom – symtom, orsaker och behandling

Även andra psykiska sjukdomar kan förekomma i samma familj. Det kan delvis bero på att flera sjukdomar delar vissa genetiska riskfaktorer.³

Faktorer som kan öka risken

Även andra svåra eller stressande händelser i livet kan påverka risken.

Sömnbortfall kan öka risken för en affektiv episod.⁴ Stora förändringar i sömnmönstret kan också öka risken för en affektiv episod.⁵ Resor över flera tidszoner har dessutom kopplats till ökad risk för en affektiv episod.⁴

Vissa läkemedel, till exempel antidepressiva läkemedel eller steroider, kan utlösa en manisk episod. Användning av droger kan också utlösa en manisk episod. Droger och andra ämnen kan dessutom göra symtomen vid bipolär sjukdom värre.⁶

Att känna till möjliga riskfaktorer kan göra det lättare att tillsammans med vården uppmärksamma förändringar över tid.

Vid hypomani kan du själv ha svårt att märka att något är annorlunda, medan närstående kan se förändringar i humör och aktivitet. Symtomen vid hypomani kan ibland förstärkas så att du blir manisk.

Depression och blandtillstånd

Under en depression kan du känna dig mycket nedstämd, arg eller irriterad.¹ Du kanske inte känner dig glad, inte ens när du gör sådant du vanligtvis brukar tycka om.

• Din lust och ork att ta itu med saker minskar eller försvinner.¹
• Även vardagliga sysslor kan kännas tunga.
• Du kan ha svårt att somna och sova bra.¹
• Du kan också sova alldeles för mycket.
• Din aptit kan försvinna eller öka.¹
• Du kan därför minska eller öka i vikt.
• Du kan ha låg självkänsla och känna skam och skuld.
• Du kan ha svårt att koncentrera dig.¹
• Du kan ha ångest.¹

Depression kan också ge kroppsliga besvär, till exempel värk i ryggen, magen eller andra delar av kroppen. Du kan få en känsla av att det aldrig blir som vanligt igen.

En depressiv episod kan innehålla tankar på att skada dig eller tankar på att avsluta ditt liv.¹ Sådana tankar kan förekomma även om du inte har berättat om dem för någon.

Vid ett blandtillstånd förekommer maniska och depressiva symtom samtidigt. Då kan du också pendla kraftigt mellan tillstånden under samma dag.¹

Maniska och depressiva symtom kan också växla kraftigt mellan tillstånden under samma dag. Ett blandtillstånd kan därför innebära att du samtidigt är uppvarvad eller har mycket energi och känner dig nedstämd eller hopplös.

Psykotiska symtom och variationer

En kraftig mani eller svår depression kan leda till att du uppfattar och tolkar verkligheten annorlunda.¹ Det kallas också för vanföreställningar eller psykos.

• Psykotiska symtom kan förekomma vid mani.¹
• Psykotiska symtom kan förekomma vid depression.
• Du kan tro att du är förföljd eller utsatt för förtal under en depressiv psykos.
• Ett förhöjt humör och stort självförtroende kan vid en manisk psykos göra att du tror att du kan lösa världsproblem.

Psykotiska symtom kan bestå av vanföreställningar eller hallucinationer. Vanföreställningar är starka föreställningar som inte stämmer med verkligheten, medan hallucinationer innebär att du uppfattar något som inte finns.

Symtomen vid bipolär sjukdom kan vara olika för olika personer och kan förändras genom livet. En del är helt utan symtom mellan perioderna, medan andra kan ha kvar vissa symtom, bland annat ångest och nedstämdhet.¹

Kvarvarande symtom mellan perioderna kan vara affektiva symtom som inte uppfyller kraven för en hel sjukdomsepisod. Det kan också finnas kvar svårigheter med uppmärksamhet, inlärning, minne och andra delar av tänkandet.

När du mår bra mellan episoderna kallas det en period utan symtom. Perioderna med mani och depression kan komma under hela livet, men symtomen kan också vara frånvarande under längre perioder.

När situationen känns outhärdlig

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om du har symtom på mani eller depression och mår så dåligt att situationen känns outhärdlig.¹

• Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.¹
• Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.¹
• Sök vård på en vanlig akutmottagning om det inte finns någon psykiatrisk akutmottagning på din ort.¹
• Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv.¹

Vad händer vid besöket?

När du kommer till vårdcentralen får du berätta för läkaren hur du mår och vilka symtom du har. Läkaren brukar ställa frågor, ofta utifrån en eller flera mallar.¹ Frågorna kan handla om hur du mår just nu och om hur du har mått under olika perioder i ditt liv.

Du kan få fylla i ett eller flera formulär om hur du mår.¹ Formulären kan hjälpa vården att få en tydligare bild av dina symtom och besvär. I en psykiatrisk utredning kan du behöva träffa psykiatern några gånger innan du får svar på om du har bipolär sjukdom.

En närstående kan tillfrågas om dina symtom och din hälsa.⁷ Närstående kan ha lagt märke till förändringar som du själv inte har märkt. Du kan därför fråga om en närstående får vara med vid besöket eller bidra med information.

Utredningen omfattar ofta frågor om tidigare stämningslägen, beteende, hälsa och familjehistoria.⁷ Du kan också få frågor om tidigare behandlingar, eventuell användning av alkohol eller droger och din sociala situation. Det är viktigt att berätta om tidigare perioder med förändrat stämningsläge, även om du inte sökte vård då.

Om läkaren på vårdcentralen bedömer att du kan ha bipolär sjukdom får du en remiss till en mottagning som specialiserar sig på psykiatriska utredningar.¹ Där får du träffa en psykiater eller en erfaren läkare som utbildar sig till psykiater.

Undersökningar och uteslutning av andra orsaker

En kroppslig undersökning görs ofta för att utesluta andra orsaker till dina symtom och för att bedöma hur du mår fysiskt. Blodprover kan ibland behövas som en del av utredningen.¹

Blod- och urinprover kan användas för att utesluta andra orsaker till förändrat stämningsläge. Prover och andra undersökningar kan också användas för att utesluta sjukdomar i kroppen eller påverkan av ämnen som kan ge liknande symtom.

Andra tillstånd som kan behöva övervägas är till exempel schizofreni, adhd, ångesttillstånd, personlighetssyndrom, sköldkörtelsjukdom, epilepsi och vissa neurologiska sjukdomar. Även läkemedel och drogmissbruk kan behöva beaktas när vården försöker förstå orsaken till symtomen.

Det finns inget test eller någon hjärnröntgen som kan diagnostisera bipolär sjukdom.⁷ Röntgenundersökningar av hjärnan används i stället för att utesluta vissa neurologiska sjukdomar när det finns anledning att misstänka dem.

Antidepressiva läkemedel kan behövas under en bipolär depression. De ska kombineras med läkemedel som stabiliserar humöret, eftersom antidepressiva läkemedel som används ensamma kan utlösa mani vid bipolär sjukdom.¹

Mani behandlas ofta med en kombination av lugnande läkemedel, antipsykotiska läkemedel och läkemedel som stabiliserar humöret. Om du har haft sömnbrist under flera dygn kan du få läkemedel som hjälper dig att sova.¹ Ibland behövs flera läkemedel innan vården vet vilken behandling som fungerar bäst för dig.

Psykologisk och psykopedagogisk behandling

Psykopedagogisk behandling är en utbildning där du får lära dig att förstå din sjukdom. Du får också lära dig att känna igen tidiga tecken på att du börjar må dåligt igen. Behandlingen erbjuds ofta i grupp.¹ Ett syfte är att minska risken för att du blir sjuk igen.

Familjemedlemmar kan inkluderas i psykopedagogiska grupper.⁴ Då kan närstående få information om sjukdomen, symtom och behandling. De kan också lära sig vad de kan göra för att stötta dig.

Psykoterapi eller annan psykologisk behandling kan fungera vid bipolär sjukdom. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa dig att förstå och förändra ditt beteende.¹ KBT kan också innehålla andra behandlingsmetoder, till exempel mindfulness.

I psykoterapi kan du få hjälp att kommunicera, lösa konflikter och hantera stress.¹ Samtalsbehandling kan också ge stöd när du har ångest eller sömnsvårigheter. Psykoterapi kan användas tillsammans med läkemedelsbehandling. Psykopedagogiska grupper kan erbjudas tillsammans med läkemedelsbehandling. Närstående kan inkluderas i sådana grupper. Kognitiv beteendeterapi kan underlätta återgång till en period utan symtom när den ges tillsammans med läkemedelsbehandling.⁴

Kontroller och anpassning av behandling

Vid litiumbehandling får du gå på kontroller och lämna blodprov ungefär tre till fyra gånger per år. Blodprovet visar hur mycket litium som finns i blodet. Det är viktigt att du får rätt dos av läkemedlet så att du mår bättre.¹ Du kan behöva regelbundna besök hos läkare eller annan behandlare för att prata om läkemedlen och möjliga biverkningar. Blodprover behövs ofta också.⁶

Läkaren kontrollerar minst en gång per år att njurarna och sköldkörteln fungerar som de ska.¹ Du kan behöva gå på tätare läkarkontroller om du är gravid och tar läkemedel mot bipolär sjukdom.

Det kan behövas flera läkemedelsförsök innan du och läkaren vet vilken behandling som fungerar bäst.¹ Vissa personer behöver mer än ett läkemedel. Vilken behandling som passar påverkas bland annat av vilken sjukdomsperiod som behandlas och hur du reagerar på läkemedlet.

Behandlingen ska inte avbrytas på egen hand, även om du känner att du mår bra.¹ Om du vill ändra behandlingen ska du prata med din läkare. Att sluta med läkemedel eller ta dem på fel sätt kan göra att symtomen kommer tillbaka eller blir mycket värre.

Hjärnstimulering och sjukhusvård

Vid medelsvår eller svår depression kan hjärnstimulering användas. Behandlingen kan vara elbehandling eller magnetbehandling.¹

Magnetbehandling kan övervägas när psykoterapi och läkemedel inte hjälper eller när läkemedlen ger för mycket biverkningar.¹ Magnetbehandling ges vid flera tillfällen. Du kan åka hem direkt efter varje tillfälle.

Elbehandling kan användas vid en svår depression eller när du inte har blivit bättre trots behandling med flera läkemedel. Elbehandling ges på sjukhus eftersom du blir sövd under behandlingen.¹ Du behöver få elbehandling vid flera tillfällen. Elbehandling kan också användas vid svår mani som inte svarar på läkemedelsbehandling.⁴ Hjärnstimulering kan alltså vara aktuell både vid depression och mani, beroende på hur svåra besvären är och hur behandlingen svarar.

Vid svår mani eller depression kan sjukhusvård behövas.¹ Under en svår depression kan det vara svårt att klara vardagen, till exempel att äta, komma ihåg att tvätta sig eller komma ut och röra på sig. Ibland kan en person med bipolär sjukdom typ 1 behöva vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, om personen riskerar att skada sig själv eller någon annan under en manisk eller depressiv period.

Försök att lägga märke till förändringar i sömn, energi, aktivitet, humör och beteende. Det kan vara lättare att upptäcka förändringar om du jämför med hur du brukar må. När du märker tidiga tecken kan du använda sådant ni har bestämt i din krisplan.

En stämningsdagbok kan hjälpa dig att se mönster över tid. Där kan du skriva ner dina symtom, hur länge du sover och annat som påverkar hur du mår.¹ Det finns digitala stämningsdagböcker som du kan ladda ner i mobilen.

Genom att regelbundet skriva och fundera över hur du mår kan du lära dig att förstå hur du fungerar. Det dagliga skrivandet kan också hjälpa dig att känna igen tidiga tecken.¹ Du kan visa anteckningarna för en närstående eller ta med dem till ett samtal med vården.

Krisplan och stöd

En krisplan handlar om att komma överens med behandlaren och läkaren om vad som gäller vid tidiga tecken.¹ I planen kan du och dina närstående bestämma i förväg vad som ska hända om du börjar bli sjuk.

Krisplanen kan till exempel beskriva vilka tidiga tecken ni ska vara uppmärksamma på och vilka överenskommelser som gäller då. Den kan också ange vem som ska hjälpa dig att komma ihåg planen när du mår sämre. Det kan vara en stor hjälp att ha beslut nedskrivna i förväg, eftersom sjukdomsinsikten ibland kan påverkas när du blir sjuk.

Närstående kan hjälpa till att känna igen symtom som du själv inte har märkt. De kan också stödja en tidig kontakt med psykiatrisk vård.¹ Prata tillsammans om vilka förändringar som brukar märkas först och hur ni vill agera enligt krisplanen.

Det kan vara värdefullt att få kontakt med andra som lever med bipolär sjukdom.¹ Att prata med någon som har liknande erfarenheter och som kan hantera sina symtom kan ge stöd. Det finns stödgrupper, forum och patientföreningar där personer delar erfarenheter, men personliga erfarenheter ska inte ses som medicinska råd.

Mindfulness och avslappningsövningar är exempel på metoder som kan hjälpa dig att hantera stress.¹ Du kan också försöka minska stressen genom lugna aktiviteter och genom att planera färre saker när du märker tidiga förändringar.

Närstående behöver också få stöd och tid för återhämtning. Oro för någon annan kan göra det svårt att prioritera det egna måendet, men det kan behövas stöd och avlastning för att orka vara ett bra stöd i längden.

Det finns ingen biomarkör som ensam kan bekräfta diagnosen bipolär sjukdom.⁴ Diagnosen ställs i stället genom en noggrann sjukdomshistoria med stöd av kliniska skattningsskalor och en klinisk intervju. Skattningsskalor ersätter inte den kliniska intervjun, utan används som stöd i bedömningen.⁸