Insomni – symtom, orsaker och behandling

Sjukdomar, kroppsliga besvär och läkemedel

Sömnen kan påverkas av både kroppsliga och psykiska besvär. Även läkemedel kan vara en orsak, så det är viktigt att läkemedel finns med när orsakerna till sömnsvårigheter bedöms.

• Du som snarkar mycket och kraftigt kan ha sömnapné.⁴
• Vid sömnapné blir det korta andningsuppehåll som gör att kroppen får syrebrist i samband med dem.⁴
• Det kan vara svårt att sova när du har ont i lederna.⁴
• Kramp i benen kan störa sömnen.⁴
• Krypningar i benen kan störa sömnen.⁴
• Om du lever med smärta kan det påverka sömnen mycket.⁴
• Många kvinnor kan märka en förändring i sömnen i samband med klimakteriet.⁴
• Vid klimakteriet kan du svettas mycket på natten, vilket påverkar sömnen.⁴
• Många läkemedel kan orsaka sömnsvårigheter.³
• Mardrömmar kan orsakas av olika läkemedel.⁶
• Sömnsvårigheter är vanliga när du mår dåligt psykiskt.⁴
• Depression kan påverka sömnen.⁴
• Ångest kan påverka sömnen.⁴

Riskfaktorer och ärftlighet

Vissa förhållanden kan öka risken för sömnsvårigheter eller göra det svårare att få regelbunden sömn. Ärftliga egenskaper, arbetstider och ålder kan påverka sömnen på olika sätt.

• Sömnrelaterade egenskaper och tillstånd kan förekomma i familjer.⁵
• Ärftlighet kan därför bidra till sömnsvårigheter.⁵
• Jetlag och att anpassa sig till ett nytt arbetsschema kan påverka sömnen.⁵
• Skiftarbete kan bidra till sömnsvårigheter.⁵
• När du blir äldre ändras sömnen.⁴
• Sömnen blir ytligare med åldern.⁴
• Du vaknar lättare till med åldern.⁴
• Många märker att åldrandet gör det svårare att somna.¹
• Många vaknar oftare när de blir äldre.¹

Vilken orsak som spelar störst roll kan variera mellan olika personer. Om sömnsvårigheterna hänger ihop med ett särskilt tillstånd eller besvär kan det behöva utredas och behandlas.

Sömnsvårigheter kan märkas även när du är vaken. Du kan till exempel märka att det blir svårare att fokusera på sådant du brukar göra under dagen, eller att du inte orkar vara vaken i situationer där du vanligtvis klarar det.

• Sömnsvårigheter kan ge trötthet eller göra det svårt att hålla sig vaken under dagen.⁴
• Du kan få svårt att koncentrera dig.⁴
• Du kan känna dig nedstämd, arg eller irriterad.⁴
• Sömnsvårigheter kan påverka förmågan att köra bil, sköta maskiner eller utföra riskfyllda arbeten.⁴

Du kan ha svårt att hålla dig vaken på lektioner eller möten eller när du tittar på film. Sömnsvårigheter kan också göra att du fungerar sämre under din vakna tid. Du kan känna dig mindre kreativ och social, och kan ha svårare att lära dig nya saker.⁴

När du ska söka hjälp

Sök hjälp om du har besvär med sömnen som inte blir bättre trots att du gjort förändringar för att sova bättre.⁴

Kontakta en vårdcentral eller ansök om behandling på internetpsykiatri.se.⁴

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.⁴

Vid misstanke om en annan sömnstörning kan vården använda flera olika test:

• Test för sömnapné kan ingå i undersökningen.⁵
• Aktigrafi kan ingå i undersökningen.⁷
• Multipelt sömnlatenstest kan ingå i undersökningen.⁷

När en sömnutredning går vidare

Om fler undersökningar behövs kan läkaren skriva remiss till ett sömnlaboratorium.⁴ Där kan du få en mer omfattande utredning av sömnen. En remiss betyder att läkaren skickar en förfrågan till den mottagning som ska göra den fortsatta utredningen.

Långvariga sömnsvårigheter kännetecknas bland annat av besvär minst tre gånger i veckan under minst tre månader.⁵ Hur ofta besvären kommer och hur länge de har funnits är därför uppgifter som vården frågar om i sömnutredningen.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel mot sömnsvårigheter bör användas under kort tid och i så låg dos som möjligt.⁸ Sömnläkemedel kan ibland användas när annat inte har fungerat och sömnsvårigheterna gör det svårt att klara vardagen.

Sömnläkemedel bör inte användas mer än fyra veckor i taget. Den sömngivande effekten av många läkemedel kan minska om du använder dem regelbundet under en längre tid.⁸

Det finns flera typer av läkemedel mot sömnsvårigheter, bland annat bensodiazepinliknande läkemedel, bensodiazepiner, melatonin, prometazin, alimemazin, propiomazin och vissa antidepressiva läkemedel. Vilket läkemedel som används beror bland annat på sömnbesvären, ålder, andra sjukdomar och andra läkemedel.⁸

Melatonin kan hjälpa vid insomningsproblem och vid upprepade uppvaknanden med svårt att somna om. Melatonin kan också hjälpa vid jetlag. Det finns ingen risk för beroende av melatonin. Sömnläkemedel kan göra att du somnar lättare och sover något mer, men de kan samtidigt påverka sömnens innehåll och känslan av att vara utvilad. Vid längre tids användning kan den sömngivande effekten av många läkemedel minska. En läkare kan därför ibland rekommendera att läkemedlet inte tas varje natt om behandlingen behöver fortsätta längre än en kort period.⁸

Risker och uppföljning vid läkemedel

Vissa sömnläkemedel kan ge beroende.⁴ Risken gäller särskilt bensodiazepiner och läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner, men även läkemedel som inte är beroendeframkallande kan ibland skapa en vana som är svår att bryta.⁸

Sömnläkemedel kan påverka körförmågan genom dåsighet, yrsel eller suddig syn. Olika personer reagerar olika på läkemedel.⁸

Sömnläkemedel kan också ge andra oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, medan andra inte får det.

Vid besvärliga biverkningar kan läkaren behöva ändra dosen, byta läkemedel eller välja en annan behandling.⁸ Prata med läkaren om du får besvärliga biverkningar av ett läkemedel.

Behandling av bakomliggande problem

Behandlingen väljs utifrån orsaken till sömnbesvären.⁴ Därför kan behandlingen behöva riktas mot ett annat problem som påverkar sömnen.

Vid sömnsvårigheter som hänger ihop med depression kan vissa antidepressiva läkemedel också underlätta sömnen. Vissa antidepressiva läkemedel kan ibland fungera som sömnmedel, framför allt om du har långvariga sömnsvårigheter och svårt att sova hela natten.⁸

Försök också att ha liknande sovtider på lediga dagar. Dygnsrytmen kan komma ur balans om du har väldigt olika sovtider olika dagar.

Kvällsrutin och sovrum

En lugn kvällsrutin kan göra det lättare att somna. Börja varva ner i god tid och låt sovrummet vara en plats för lugn och sömn.

• Varva ner en stund innan du ska sova.
• Sänk belysningen och stäng av skärmar cirka en timme innan du går och lägger dig.⁴
• Håll dig ifrån sociala medier, tv-tittande eller nyheter med starka upplevelser eller budskap.⁴
• En mörk rullgardin kan vara bra under de ljusa sommarmånaderna.⁴
• En sovmask kan också hjälpa som skydd för ögonen.
• Om du upplever att vissa ljud stör dig kan öronproppar hjälpa.⁴
• Gå upp ur sängen om du inte har somnat efter en kvart.⁴
• När du känner sig sömnig kan du gå tillbaka till sängen och prova igen.⁴
• Sitt hellre någon annanstans när du jobbar.⁴
• Det gäller även andra aktiviteter som kräver vakenhet och prestation.⁴

Ett sovrum som är mörkt, tyst och svalt kan underlätta sömnen. Ofta sover man bäst när det är lite svalare, det vill säga runt 14 – 18 grader. Om du har svårt att slappna av kan det hjälpa att göra en avslappningsövning eller ta ett varmt bad eller dusch.

Koffein, nikotin, alkohol och mat

Det du äter och dricker kan påverka hur du sover. Planera därför den sista koffeinen och kvällsmaten med nattsömnen i åtanke.

• Drick inte kaffe, te, läsk eller energidryck omkring sex timmar innan du lägger dig.⁴
• Prova även att minska mängden koffein under dagtid.
• Du som röker eller snusar kan sova bättre genom att sluta eller minska ner på den dagliga mängden nikotin.⁴
• Ät så att du är lagom mätt när du går och lägger dig.
• Om du är för hungrig eller för mätt kan det vara svårt att sova.⁴

Arbete, resor och andra situationer

Arbetstider och resor över tidszoner kan göra det svårare att hålla en regelbunden dygnsrytm. Några enkla planeringar kan ändå minska påverkan på sömnen.

• Du som har oregelbunden arbetstid eller jobbar på natten kan sova en stund innan du börjar arbeta.⁴
• Det kan hjälpa till att förebygga tröttheten efter nattskiftet.⁴
• Håll fast vid den dygnsrytm som gäller hemma om du ska vara bortrest mindre än tre dagar.⁴
• Det kan du göra genom att undvika starkt ljus under den tid av dygnet som du vanligtvis sover.
• Att titta på klockan när man har svårt att somna kan göra att man börjar räkna timmar eller att man börjar hålla på med mobilen.
• Det kan göra att det blir ännu svårare att sova.⁴

Om du prövar flera råd samtidigt kan det bli svårt att veta vad som hjälper. Börja gärna med en eller två förändringar, till exempel fasta uppstigningstider och en lugn kvällsrutin. Om sömnbesvären inte blir bättre trots förändringar för att sova bättre, se avsnittet om när du ska söka hjälp.

När en läkare bedömer att fler undersökningar behövs kan du få en remiss till ett sömnlaboratorium. Vilken mottagning som passar beror därför bland annat på vilken utredning du behöver. Du kan också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.⁴

De flesta kan sova genom att använda goda sömnvanor.¹ Regelbundna sovtider och vanor som hjälper sömnen kan därför vara betydelsefulla när besvären är tillfälliga.