Körtelfeber

Om körtelfeber

Vad är körtelfeber?

Körtelfeber är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset.¹ Det är ett mycket vanligt virus, och infektionen kan därför förekomma hos människor i olika åldrar. Körtelfeber kännetecknas av feber, halsont och förstorade lymfkörtlar.² Besvären kan ibland likna andra infektioner i halsen, vilket gör att sjukdomen inte alltid är lätt att känna igen enbart utifrån hur du mår.

Infektionen läker nästan alltid utan bestående men.² De flesta återhämtar sig alltså helt, även om det kan ta tid innan energin är tillbaka. Under sjukdomstiden kan du känna dig tydligt påverkad och behöva anpassa vardagen efter hur du mår. Det är vanligt att återhämtningen inte går lika snabbt som du kanske önskar.

Vilka får körtelfeber?

Körtelfeber är vanligast bland tonåringar och unga vuxna.³ Sjukdomen kan dock utvecklas i alla åldrar.⁴ Åldern när du smittas påverkar ofta hur infektionen märks i kroppen.

Barn som smittas får ofta inga eller bara lindriga symtom.¹ Om symtom uppstår hos barn kan de därför vara svåra att skilja från besvär vid andra vanliga infektioner.³ Tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka än barn.¹ Det innebär att sjukdomen i dessa åldersgrupper oftare ger en tydligare sjukdomsbild och kan påverka vardagen mer.

Körtelfeber kan alltså se olika ut beroende på ålder. Ett barn kan ha en lindrig infektion utan tydliga typiska besvär, medan en tonåring eller vuxen kan känna sig betydligt mer sjuk. Det betyder inte att alla får samma förlopp, men åldersskillnaden är en viktig del av hur sjukdomen brukar visa sig.

Kort om förloppet

De flesta blir bättre inom två till fyra veckor.⁵ Det betyder inte alltid att alla besvär försvinner samtidigt. Tröttheten kan finnas kvar i flera månader efter den akuta sjukdomen.¹ Därför kan du behöva ge kroppen tid även när febern och de tydligaste besvären har gått över.

Förloppet kan upplevas olika från person till person. Vissa börjar känna sig bättre efter några veckor, medan tröttheten dröjer kvar längre. Försök att se återhämtningen som en period där dagsformen kan variera, snarare än som en rak väg från sjuk till frisk.

Orsaker till körtelfeber

Viruset bakom infektionen

Körtelfeber är en infektion som beror på ett virus. Epstein-Barr-viruset är den vanligaste orsaken till körtelfeber.¹ Viruset är mycket vanligt och finns över hela världen. De flesta människor smittas av Epstein-Barr-viruset någon gång under livet, men det är bara vissa som får körtelfeber när de smittas.

• Körtelfeber orsakas oftast av Epstein-Barr-viruset.
• Körtelfeber kan mer sällan orsakas av andra virus, till exempel cytomegalovirus.⁴
• Epstein-Barr-viruset finns över hela världen.³

Hos barn ger en infektion med Epstein-Barr-viruset ofta inga eller bara lindriga besvär. Om infektionen kommer senare i livet är det vanligare att den leder till körtelfeber. Det betyder att en smitta med viruset inte alltid märks eller leder till samma sjukdom. Epstein-Barr-viruset tillhör herpesvirusgruppen. Efter den första infektionen kan viruset ligga kvar vilande i kroppen, framför allt i vissa vita blodkroppar och i slemhinnan i näsa och svalg. Det är en del av förklaringen till att viruset kan finnas kvar i svalget efter att du har blivit frisk.² En person kan alltså ha kvar viruset utan att ha körtelfeber igen.

Smitta och inkubationstid

Symtom vid körtelfeber

Vanliga symtom hos tonåringar och vuxna

Hos tonåringar och vuxna kan körtelfeber ge flera besvär samtidigt. Symtomen kan komma gradvis och alla får inte samma symtom.³ Febern kan vara hög och svängande och kan finnas kvar i flera veckor. Rikliga svettningar, särskilt på natten, kan också förekomma. Halsmandlarna kan svullna kraftigt och beläggningarna kan vara tjocka och gråvita. Då kan andedräkten lukta illa och rösten bli grötig. En del kan känna en fyllnadskänsla i magen när levern eller mjälten är svullen.²

• Halsont och svårt att svälja är vanliga symtom vid körtelfeber.¹
• Feber är vanligt vid körtelfeber.¹
• En tydlig eller uttalad trötthet hör till den klassiska bilden.²
• Huvudvärk och värk i kroppen kan förekomma.¹

Diagnos vid körtelfeber

Bedömning på mottagningen

Vid ett läkarbesök får du först berätta vilka besvär du har och hur länge du har haft dem. Läkaren väger sedan ihop det du berättar med det som syns och känns vid undersökningen. Det behövs eftersom körtelfeber och halsfluss kan likna varandra tidigt i sjukdomen.

Läkaren tittar in i munnen och svalget, ofta med hjälp av en lampa. Vid misstänkt körtelfeber undersöks särskilt halsmandlarna. Läkaren letar efter förändringar som kan passa med infektionen:

• Läkaren undersöker halsmandlarna och tittar efter svullnad, rodnad och gråvit beläggning.¹
• Läkaren känner på lymfkörtlar på flera ställen på kroppen.¹
• Läkaren känner på magen för att bedöma om levern eller mjälten är svullen.¹

Lymfkörtlarna kan undersökas på halsen, i armhålorna, i ljumskarna och på andra ställen där det finns många lymfkörtlar. Läkaren känner efter om de är svullna eller ömma. Att känna på magen är ett sätt att bedöma om levern eller mjälten är svullen, även när en svullen mjälte inte ger någon tydlig känsla för dig.

Blodprover

Du kan få lämna blodprov när läkaren misstänker körtelfeber. Ett sådant prov kan ge information om hur kroppen reagerar på sjukdom och kan hjälpa läkaren att skilja körtelfeber från andra orsaker till liknande besvär.

• Blodprov kan visa om kroppen har en infektion eller inflammation.

Behandling vid körtelfeber

Behandling av själva infektionen

Körtelfeber orsakas av ett virus och kan därför inte behandlas med antibiotika. Antibiotika hjälper mot bakterier, men inte mot virusinfektionen som orsakar körtelfeber.¹ Målet med behandlingen är i stället främst att lindra symtomen medan kroppen återhämtar sig.⁶

Det finns inte någon säker effekt av antivirala läkemedel vid den första EBV-infektionen.² Sådana läkemedel används därför inte som en säker behandling av själva körtelfebern. Om du får läkemedel beror valet på vilka besvär eller komplikationer du har, och beslutet fattas av vårdpersonal.

Behandlingen riktas alltså framför allt mot symtom och mot eventuella komplikationer. Vid svåra symtom kan läkaren föreslå ytterligare behandling utifrån vilka organ som påverkas. Det är viktigt att följa den plan du får av vården, eftersom körtelfeber kan påverka mer än halsen, till exempel levern eller mjälten.

Om bakterier också orsakar halsbesvär

Ibland kan du ha en streptokockinfektion samtidigt som du har körtelfeber.¹ Då kan antibiotika behövas för att behandla streptokockinfektionen, inte för att behandla själva virusinfektionen.

Ampicillin och amoxicillin kan orsaka utslag hos personer som har körtelfeber.

Egenvård vid körtelfeber

Vila, vätska och halsont

Körtelfeber kan göra dig mycket trött. Vila därför när kroppen behöver det och ge dig själv tid att återhämta dig under sjukdomstiden. Vila kan hjälpa kroppen under sjukdomstiden.¹

Det viktigaste när du har ont i halsen är att få i dig vätska, även om det är svårt att svälja. Drick mycket för att minska risken för uttorkning. Om det gör ont att svälja kan små klunkar ofta vara lättare än att försöka dricka mycket på en gång.⁷ Kall eller varm dryck kan kännas lenande för halsen. Yoghurt eller glass kan också kännas bra när halsen gör ont.¹

Försök att dricka regelbundet under dagen.

Receptfri lindring

Receptfria läkemedel kan användas mot smärta och feber.¹ Läs på förpackningen hur läkemedlet ska användas och fråga på ett apotek om du är osäker på vad som passar dig. Har du en annan sjukdom, tar andra läkemedel eller gäller det ett barn, kan du behöva fråga vården eller apotekspersonal innan du använder ett läkemedel.

Sugtabletter och halssprejer kan lindra halsont. Halstabletter kan också kännas lenande när du suger på dem, och sockerfria tabletter är bättre för tänderna. Alla receptfria halsläkemedel passar inte både barn och vuxna.

Vem kan hjälpa dig vid körtelfeber?

Vårdcentral och jourmottagning

Om du misstänker körtelfeber kan du börja med en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.¹ Där kan du få en första medicinsk bedömning och hjälp att komma vidare om det behövs.

Vårdcentralen är ofta en lämplig första kontakt när du vill få dina besvär bedömda. En jouröppen mottagning kan vara ett alternativ när du behöver söka vård utanför vårdcentralens vanliga öppettider.

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma dina besvär och få råd om var du kan söka vård.¹

Du kan också söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland behövs en remiss till den öppna specialistvården.¹

Specialist- och akutvård

Vid uttalad svullnad i halsen eller andningsbesvär kan en infektionsspecialist eller en öron-, näs- och halsspecialist behöva kontaktas.² Den specialistvården kan då bedöma om du behöver sjukhusvård.

Om du har känd körtelfeber och får mycket ont i magen ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.

Vanliga frågor om körtelfeber

Vanliga frågor

Kan man få körtelfeber mer än en gång?

Efter genomgången körtelfeber har kroppen bildat antikroppar mot sjukdomen. Det innebär att du blir immun och inte kan få körtelfeber igen.¹ Det betyder inte att du får körtelfeber på nytt. De flesta vuxna har antikroppar mot Epstein-Barr-viruset efter en genomgången infektion.⁹

Hur länge brukar körtelfeber pågå?

Symtomen vid körtelfeber går oftast över på två till tre veckor. Tröttheten kan däremot finnas kvar under en längre tid efteråt, ibland i flera månader. Om du fortfarande är mycket påverkad eller om besvären förvärras kan du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Det är vanligt att känna sig trött under en längre tid efteråt, ibland i flera månader.¹ Hur du mår i övrigt är viktigt när du bedömer om du behöver kontakta vården.

Behöver körtelfeber behandlas med antibiotika?

Nej, antibiotika behandlar inte själva körtelfebern eftersom sjukdomen orsakas av ett virus. Behandlingen går i stället främst ut på att lindra besvären. Du kan behöva antibiotika om du samtidigt får en infektion med streptokocker. Ett prov från halsmandlarna kan visa om du har halsfluss som beror på streptokocker. Antibiotika kan däremot behövas om du samtidigt har en infektion med streptokocker. Om du har mycket svårt att svälja vätska kan sjukhusvård behövas, och då kan du behöva dropp under en kortare period.