Lågt blodtryck, som också kallas hypotoni, innebär att blodtrycket ligger under omkring 90/60 hos vuxna. Det är oftast ofarligt, och de flesta som har lågt blodtryck har inga symtom; först när trycket samtidigt ger besvär, till exempel yrsel, räknas det som för lågt. Ett snabbt blodtrycksfall när du reser dig hastigt kan ge yrsel, men hos yngre är sådana fall oftast ofarliga.
Lågt blodtryck kallas även hypotoni. Hos vuxna räknas blodtrycket som lågt när det är under 90/60 och du samtidigt har symtom, till exempel yrsel. Ett blodtryck omkring 90/60 räknas däremot inte som för lågt om du inte har symtom.1
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, som förkortas mm Hg. Det skrivs med två värden, till exempel 120/80. Det första värdet är det övre trycket. Det uppstår när hjärtat pumpar ut blod i blodkärlen. Det andra värdet är det undre trycket. Det är trycket som finns i blodkärlen mellan hjärtslagen.1
Blodtrycket varierar från person till person. Det går också upp och ner under dygnet, mellan olika dagar och under olika perioder i livet. Det är lägre när du slappnar av och vilar.
Ett snabbt blodtrycksfall kan göra att du får flera olika symtom. Besvären uppstår när mängden blod som pumpas upp till hjärnan minskar under en kort stund.
Du kan också känna dig svimfärdig eller svimma under ett kort ögonblick. När kroppen försöker öka blodets genomströmning kan du få hjärtklappning. Vid svåra besvär kan du bli yr även när du reser dig sakta och försiktigt.1 I sådana fall kan lågt blodtryck även göra att du blir trött.
En särskild form är lågt blodtryck när du står upp. Då sjunker blodtrycket när du reser dig från liggande eller sittande till stående. Det kan leda till yrsel och svimning, men vissa har inga symtom.
De flesta som har lågt blodtryck har inga symtom. Lågt blodtryck är oftast ofarligt och kräver inte någon behandling.1
Blodtrycket kan sjunka snabbt när du reser dig hastigt. Hos yngre är sådana snabba blodtrycksfall oftast ofarliga.1 Symtomen försvinner när hjärnan åter får tillräckligt med blod.
Lågt blodtryck är vanligare bland unga personer, långa personer och smala personer.1 Det kan alltså förekomma hos personer som i övrigt mår bra.
Blodtrycket kan vara olika högt hos olika personer. Det påverkas också av tidpunkten på dygnet, vad du gör och hur du känner dig.1 Det är högre när du är fysiskt aktiv eller känner dig stressad eller upprörd, och lägre när du vilar.
Det finns flera möjliga orsaker till lågt blodtryck.1 Ibland handlar det om att mängden vätska eller salter i kroppen har minskat, eller om att kroppen tillfälligt har svårare att hålla blodtrycket uppe.
Vätskebrist kan också göra att blodtrycket lättare sjunker när du reser dig. Det gäller eftersom mindre vätska i blodcirkulationen minskar kroppens möjlighet att kompensera för förändringen från liggande eller sittande till stående.
Läkemedel är en annan möjlig orsak. Vissa läkemedel kan ge lågt blodtryck som biverkning, och läkemedel mot högt blodtryck kan bidra om dosen är för hög.1
Vid lågt blodtryck när du står upp kan läkemedel påverka kroppens förmåga att dra ihop blodkärlen och därmed kompensera för att blod samlas i benen och magen när du reser dig. Läkemedel kan alltså vara en möjlig orsak även när besvären främst kommer i stående ställning.
Ibland kan lågt blodtryck när du står upp hänga ihop med att nervsystemet inte reglerar blodtrycket som det ska.3 Nervsystemet har en viktig roll när kroppen ändrar ställning, och nedsatt funktion kan göra det svårare att hålla blodtrycket uppe när du reser dig.
Blodförlust och vätskebrist är därför möjliga orsaker till låg blodvolym. Vätskebrist kan bero på att du har fått i dig för lite vätska eller har förlorat mycket vätska, till exempel genom kräkningar eller diarré.
Du behöver inte söka vård om du har lågt blodtryck med lätta eller inga besvär.1 Lågt blodtryck när du står upp kan leda till yrsel och svimning.3 Om du får ett plötsligt blodtrycksfall bör du sätta dig eller lägga dig ned och ha benen högt. Det kan minska risken att du faller medan besvären går över. Om besvären återkommer eller påverkar din vardag kan det vara viktigt att berätta om det när du kontaktar vården. Lågt blodtryck är oftast ofarligt och kräver inte någon behandling.1
Kontakta en vårdcentral om du har svåra besvär av lågt blodtryck. Vid svåra besvär kan du bli yr även när du reser dig sakta och försiktigt.1
Ring telefonnummer 1177 om du plötsligt blir mycket yr eller får en känsla av att du kommer att svimma. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom och råd om var du kan söka vård.1
Om någon svimmar och inte snabbt vaknar och mår bra igen ska du ringa 112. Svimning innebär att personen faller ihop och blir medvetslös under en kort stund.1
Du kan använda 1177 för sjukvårdsrådgivning när du behöver hjälp att bedöma symtom eller få råd om var du kan söka vård.
Du kan göra en blodtrycksmätning på en vårdcentral. Du kan också göra en blodtrycksmätning på vissa apotek.1
1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan ringa 1177 även när du är osäker på om besvären behöver bedömas av vården. På 1177.se kan du hitta information om vilka mottagningar du kan kontakta. Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och ge råd om var du kan söka vård.
Du får själv välja vårdcentral eller öppen specialistmottagning, var som helst i landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Du kan alltså välja en annan vårdcentral än den som ligger närmast dig. För en öppen specialistmottagning kan du behöva remiss, så kontrollera vad som gäller innan du bokar tid.1
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen du får av vårdpersonalen.1
När du kontaktar vården kan du ställa frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Om du plötsligt får ett blodtrycksfall ska du sätta dig eller lägga dig ner. Ha benen högt medan du ligger, eftersom det kan hjälpa blodet tillbaka mot huvudet.1 Vänta med att resa dig tills det känns bättre.
Om du lätt blir yr efter att ha legat kan du först sätta dig en stund på sängkanten innan du reser dig.1 Det är särskilt viktigt att ta det lugnt när du går upp på natten, eftersom trötthet då kan bidra till att du lättare ramlar.
Regelbunden rörelse kan påverka hälsan positivt och är bra mot lågt blodtryck. Även rörelse i vardagen räknas, till exempel att ta trapporna i stället för hissen eller att cykla i stället för att åka bil.1 Försök att inte bli stående helt stilla under längre stunder.
Drick tillräckligt med vatten. Du behöver vara särskilt uppmärksam på att dricka tillräckligt när det är varmt.1 Det gäller också vid feber, kräkningar eller diarré, eftersom kroppen då kan förlora vätska.
Alkohol gör att du kissar mer, vilket kan sänka kroppens vätskenivå. Hos vissa personer som redan har lågt blodtryck kan alkohol sänka blodtrycket ytterligare och göra yrseln starkare.1 Var därför försiktig med alkohol, särskilt när det är varmt, och drick tillräckligt med vatten.
Små, täta måltider kan vara ett alternativ till stora måltider vid besvär med lågt blodtryck när du står upp. Att sitta eller ligga stilla en stund efter att du har ätit kan också hjälpa.
Vid svimning som orsakas av lågt blodtryck när du står upp kan vården ge råd om ökat vätske- och saltintag.3 Ett sådant råd behöver anpassas till din situation.
Res dig försiktigt om du lätt blir yr.1 Flytta dig lugnt från liggande till sittande och därefter till stående. Du kan också röra på fötterna flera gånger innan du reser dig.
Trötthet på natten kan bidra till att du lättare ramlar när du går upp.1 Ha därför extra god tid på dig när du reser dig ur sängen.
Vardaglig aktivitet som att ta trapporna i stället för hissen räknas som rörelse. Regelbunden rörelse och träning kan påverka hälsan positivt och är bra mot lågt blodtryck.
Om besvären fortsätter trots grundråden finns så kallade motmanövrar, till exempel att spänna stora muskelgrupper.3 Sådana åtgärder är avsedda som råd vid fortsatta symtom vid lågt blodtryck när du står upp. Ändra inte själv dina ordinerade läkemedel: en läkemedelsgenomgång och eventuella ändringar hör till vårdens bedömning.
Vid misstänkt lågt blodtryck när du står upp börjar utredningen ofta med frågor om möjliga orsaker till vätskebrist och en genomgång av dina läkemedel. Vårdpersonalen kan också undersöka hjärta, lungor och nervsystem. Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom och vad som kommer fram i den första bedömningen.
Ett ortostatiskt prov kan bekräfta lågt blodtryck när du står upp, men visar inte alltid att blodtrycket är orsaken till dina symtom. Vid en osäker diagnos kan även blodtrycket registreras under längre tid, och andra undersökningar kan behövas om vårdpersonalen misstänker en sjukdom i hjärtat eller nervsystemet.
Behandlingen riktas mot det som utlöser eller bidrar till det låga blodtrycket. Målet är att åtgärda behandlingsbara orsaker och samtidigt väga besvärens svårighetsgrad mot behovet av andra behandlingar.
Ändringar av blodtryckssänkande läkemedel behöver bedömas i vården, eftersom en viss behandling ibland fortfarande kan vara viktig. Vid lindriga symtom sker ytterligare utredning eller läkemedelsjustering ofta utan att du behöver läggas in på sjukhus, om ingen allvarlig utlösande orsak finns.3
Om besvären fortsätter trots att orsaken har åtgärdats och andra åtgärder har prövats, kan ytterligare behandling övervägas.
Ytterligare läkemedelsbehandling kan behöva bedömas av specialist. Du ska få information om behandlingsalternativ och kunna ställa frågor om du behöver det.
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt om du har besvär av lågt blodtryck. Där kan blodtrycket mätas och vårdpersonalen kan bedöma om du behöver fler undersökningar. Du kan göra en blodtrycksmätning på en vårdcentral eller på vissa apotek. Om du har svåra besvär av lågt blodtryck ska du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar går också att nå genom att logga in på 1177.se.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen från vårdpersonalen. Ställ frågor om något är oklart.
Om lågt blodtryck när du står upp kan bero på läkemedel kan en läkemedelsgenomgång ingå i utredningen.3 Vårdpersonalen kan då gå igenom vilka läkemedel du använder och om något av dem kan bidra till besvären.
Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1 Vid behov kan ytterligare undersökning göras av en hjärtläkare eller neurolog.2 Det kan bli aktuellt när besvären är svåra, när du svimmar upprepade gånger eller när diagnosen är oklar.3 Utredningen kan då bland annat omfatta undersökning av hjärtat eller nervsystemet.
Nej, lågt blodtryck är oftast ofarligt och kräver inte någon behandling. Det är framför allt dina besvär som avgör om blodtrycket behöver uppmärksammas. De flesta som har lågt blodtryck har inte några symtom.1
Ett lågt blodtryck kan finnas utan att påverka dig i vardagen. Om du inte har besvär behöver lågt blodtryck därför inte betyda att något är fel. Blodtrycket varierar dessutom från person till person. Blodtrycket går också upp och ner under dygnet, mellan olika dagar och under olika perioder i livet. Det är lägre när du slappnar av och vilar. När du är fysiskt aktiv eller känner dig stressad eller upprörd kan blodtrycket i stället vara högre.1
När blodtrycket faller snabbt kan du bli yr. Du kan också känna dig svimfärdig, som om du håller på att svimma. Ibland kan ett snabbt blodtrycksfall göra att du svimmar en kort stund.1
Besvären kan komma när du reser dig hastigt, eftersom blodtrycket då kan sjunka snabbt. Yrsel och svimningskänsla kan därför märkas särskilt i samband med att du ändrar kroppsläge. När hjärnan åter får tillräckligt med blod försvinner symtomen.1
Hos en vuxen räknas blodtrycket som lågt när det är under 90/60 och du samtidigt har symtom, till exempel yrsel. Det är alltså inte bara själva siffran som avgör hur blodtrycket ska bedömas. Ett blodtryck omkring 90/60 räknas inte som för lågt om du inte har symtom.1
Blodtrycket skrivs med ett övre och ett undre värde. Det övre trycket uppstår när hjärtat pumpar ut blod i blodkärlen, medan det undre trycket finns i blodkärlen mellan hjärtslagen.1 Därför kan en blodtrycksmätning behöva sättas i relation till hur du mår.
Om du plötsligt blir yr efter att du rest dig kan du sätta dig eller lägga dig ner och ha benen högt.1 Det kan göra att besvären går över när blodflödet till huvudet förbättras. Res dig sedan försiktigt när du känner dig bättre.
För att förebygga besvär kan du resa dig försiktigt. Om du har legat kan du först sätta dig en stund på sängkanten innan du reser dig upp.1 Det kan vara särskilt viktigt när du går upp på natten, eftersom trötthet kan bidra till att du lättare ramlar.
Tillräckligt med vatten är ett råd för att förebygga lågt blodtryck. Drick tillräckligt mycket, framför allt när det är varmt eller om du har feber, kräkningar eller diarré. Alkohol gör att du kissar mer och kan göra yrseln starkare hos en del som redan har lågt blodtryck.1
Regelbunden rörelse kan också påverka hälsan positivt och vara bra mot lågt blodtryck. Vardaglig träning kan till exempel vara att ta trapporna i stället för hissen. Om du lätt blir yr bör du ändå vara försiktig när du reser dig.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 16 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.

Håravfall drabbar många. Här har vi sammanställt allt du behöver veta om håravfall gällande orsak och behandling.

Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.




ANNONS