Om tyfus
Vad är tyfoidfeber?
Tyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella Typhi. Bakterien förekommer bara hos människor och lämnar kroppen med avföringen. Smittan sprids framför allt genom förorenat vatten eller förorenade livsmedel, men kan också spridas från person till person.1
Tyfoidfeber kan orsaka sepsis, som tidigare kallades blodförgiftning. Sepsis innebär att infektionen påverkar hela kroppen och kan göra sjukdomen allvarlig. Tyfoidfeber kan vara en livshotande sjukdom om du inte får behandling.2
Bakterien kan föröka sig i olika livsmedel. Det kan räcka med omkring 100 bakterier för att orsaka sjukdom. Vaccin mot tyfoidfeber finns, och vaccin rekommenderas framför allt för personer som ska resa till områden där sjukdomen är vanlig.1
Hur vanligt är tyfoidfeber?
Tyfoidfeber finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är sjukdomen ovanlig, och 10–30 fall rapporteras varje år. I stort sett alla som smittas i Sverige har blivit smittade utomlands.1
Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är vanliga smittländer för fall som rapporteras i Sverige.1 Sjukdomen är också vanligare i områden där tillgången till rent vatten är begränsad.3
Kort om sjukdomsförloppet
Inkubationstiden är vanligen 10–14 dagar. Det betyder att det oftast går 10–14 dagar från smittan tills sjukdomen börjar. Ibland kan tiden vara upp till fyra veckor eller längre.1
Sjukdomen börjar ofta med feber. Under den första veckan kan febern stiga till omkring 40 grader eller mer. Huvudvärk, hosta och muskelvärk är också vanliga tidiga symtom.1
Tyfoidfeber kan orsaka allvarliga komplikationer om den inte behandlas. Obehandlad sjukdom kan bland annat leda till blödning eller hål i tarmen med inflammation i bukhinnan.1
Hitta vårdgivare
Orsaker till tyfus
Bakterien och smittvägarna
Tyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella Typhi. Bakterien förekommer endast hos människor och lämnar kroppen med avföringen.1 Det gör att smittan kan spridas när bakterier från avföring hamnar i vatten eller på mat.
Smitta sker framför allt genom förorenat vatten eller livsmedel.1 Du kan smittas av vatten som inte är rent eller av mat som inte har kokats eller stekts ordentligt. Mat som har tillagats vid för låg temperatur kan fortfarande innehålla bakterier, eftersom bakterierna då inte har dött.2
Bakterien kan föröka sig i olika livsmedel. Smitta kan också överföras från person till person. Det kan till exempel ske när en person som bär på bakterien hanterar mat eller föremål utan att tvätta händerna efter toalettbesök. God handhygien och noggranna rutiner för livsmedelshygien är därför viktiga för att minska smittspridningen.1
Riskområden och smittorisk
Tyfoidfeber är vanligast i delar av Afrika, Asien samt Central- och Sydamerika.
Symtom vid tyfus
Vanliga symtom
Feber är ofta det första symtomet vid tyfoidfeber. Febern kan stiga gradvis under flera dagar. Huvudvärk är ett vanligt symtom. Hosta och muskelvärk kan förekomma tidigt i sjukdomen. Förstoppning är inte ovanligt under den första sjukdomsveckan.1
Du kan få ett eller flera symtom vid tyfoidfeber. Besvären kan därför se olika ut från person till person. Febern kan vara hög under lång tid.2 Du kan också känna dig allmänt sjuk, trött eller illamående. Frossa och nedsatt aptit kan förekomma.3,5 Vissa får ont i magen eller får diarré när sjukdomen förvärras. Blod i avföringen kan förekomma.5
Mag- och hudsymtom
Diarré uppträder vanligen under den andra sjukdomsveckan.1 Förstoppning kan förekomma tidigare i sjukdomsförloppet och sedan övergå i diarré. Buksmärta och kräkningar kan förekomma vid tyfoidfeber.
Diagnos vid tyfus
Vad läkaren bedömer
Vid misstänkt tyfoidfeber bedömer läkaren dina symtom, din resehistoria och resultaten från laboratorieprover. Det är viktigt att berätta om du nyligen har rest eller tror att du kan ha utsatts för tyfoidfeber, eftersom uppgifterna hjälper läkaren att avgöra vilka prover som ska tas.3 Läkaren frågar om dina symtom och gör en fysisk undersökning som en del av utredningen.5
Berätta gärna vilket land eller område du har besökt och när resan var. Uppgifter om en möjlig exponering kan vara viktiga även om du inte vet säkert att du har träffat någon med tyfoidfeber. Läkaren använder uppgifterna tillsammans med symtomen och laboratorieproverna när diagnosen bedöms.
Prover och laboratoriediagnostik
Vid misstanke om tyfoidfeber kan blod, avföring och urin testas.6 Proverna undersöks för att leta efter tecken på bakterien Salmonella Typhi.3 En blododling under den första feberveckan kan visa bakterien Salmonella Typhi.5
Behandling vid tyfus
Antibiotika och sjukhusvård
Tyfoidfeber behandlas med antibiotika.2 Antibiotika används för att döda bakterierna som orsakar infektionen.5 Personer som är smittade eller sjuka får antibiotikabehandling på sjukhus.2 Tyfoidfeber kräver ofta sjukhusvård.1
Vilket antibiotikum som väljs påverkas av vilken typ av tyfoidfeber det gäller och var smittan förvärvades.3 Det finns nyare typer av bakterien som kan överleva antibiotikabehandling. Antibiotikaresistens förekommer därför i ökande omfattning i världen. Vårdgivaren kontrollerar aktuella rekommendationer innan antibiotika väljs.5 Även smittbärare utan symtom behandlas med antibiotika.1
Egenvård vid tyfus
Hygien och säkert vatten
God hygien och noggranna rutiner för livsmedel är viktiga sätt att förebygga tyfoidfeber.1 Tvätta händerna ofta, särskilt efter toalettbesök och innan du lagar eller äter mat.
- Tvätta händerna regelbundet med tvål och varmt vatten.4
- Drick buteljerat eller kokt och avsvalnat vatten när du reser i ett område där det finns risk för tyfoidfeber.4
- Drick drycker från flaska eller burk, eller drycker som är gjorda med kokt vatten.4
- Använd handdesinfektion om tvål och rent vatten inte finns tillgängligt.4
Använd också buteljerat eller kokt och avsvalnat vatten när du borstar tänderna. Om du är osäker på om vattnet är säkert, använd buteljerat vatten även till matlagning.
Matvanor under resa
Mat och dryck kan föra över tyfoidfeber om de är förorenade eller inte har tillagats ordentligt. Välj därför mat som nyligen har tillagats, är genomkokt eller genomstekt och serveras varm.
Vem kan hjälpa dig vid tyfus?
Vart kan du vända dig?
Om du inte är vaccinerad och tror att du har smittats av tyfoidfeber kan en vårdcentral hjälpa dig vidare.2
Inför en resa kan du kontakta en vårdcentral eller en vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig mot tyfoidfeber. Vaccinationen kan ges med spruta eller genom att svälja kapslar.7 En vaccinationsmottagning kan därför vara ett alternativ när ditt ärende gäller skydd inför resan.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.2 Där får du hjälp att bedöma dina symtom och hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. På varden.se kan du läsa mer om mottagningar och hitta vård.
Dina val i vården
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill söka i hela landet.2 Det kan göra det lättare att välja en mottagning som passar dig geografiskt eller där du redan har kontakt.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Vanliga frågor om tyfus
Kan man bli frisk från tyfoidfeber?
De flesta som behandlas med antibiotika återhämtar sig helt från tyfoidfeber.4 Behandlingen ges på sjukhus till personer som är smittade eller sjuka.2 Ibland kan symtomen komma tillbaka efter avslutad behandling, vilket kallas återfall. Återfall inträffar vanligtvis inom två veckor efter avslutad behandling.4
Kan man fortfarande smitta efter att symtomen försvunnit?
Ja, en del personer kan fortsätta att sprida bakterien i månader eller år efter att de har tillfrisknat.4 Det kan ske även om personen inte längre har symtom. Kroniskt bärarskap förekommer i två till fem procent av fallen. Hos dessa personer kan bärarskapet ibland vara i 20 år eller mer.1
Vad är paratyfoidfeber?
Paratyfoidfeber liknar tyfoidfeber men har lindrigare symtom. Den orsakas av bakterien Salmonella Paratyphi. Paratyfoidfeber behandlas med antibiotika.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.