Om bältros
Vad är bältros?
Bältros är en infektionssjukdom som ger utslag, blåsor och ofta smärta.1 Bältros är en virusinfektion.2 Utslagen och blåsorna sitter vanligtvis i ett avgränsat område på huden, och smärtan kan ibland vara tydlig redan innan utslagen syns. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor, alltså vattkoppsvirus.1
Efter vattkoppor finns viruset kvar vilande i kroppens nervsystem och kan senare aktiveras igen och orsaka bältros. Du får inte bältros av att träffa någon som har vattkoppor eller bältros. En person med bältros kan däremot i ovanliga fall smitta någon som inte har haft vattkoppor, så att den personen får vattkoppor.
De brukar följa ett hudområde som försörjs av en nerv.3 Bältros kan också förekomma på andra delar av kroppen, bland annat i ansiktet och runt ögat.
Bältros kan uppstå i alla åldrar, även om det är vanligare hos äldre.3 Sjukdomen är vanligare efter 50 års ålder och blir ännu vanligare ju äldre du är. Bältros förekommer också oftare hos personer som har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling.
Hur vanligt är bältros?
Bältros är vanligt i Sverige. Ungefär en av tre personer i den svenska befolkningen utvecklar bältros minst en gång under livet.
- Drygt 30 procent av Sveriges befolkning får bältros minst en gång i livet.4
- Cirka 33 000 personer söker årligen primärvård för bältros i Sverige.4
- Upp till 5–6 procent av dem som haft bältros får senare ytterligare en eller flera episoder.4
De flesta återhämtar sig utan komplikationer.5 Bältros kan ändå ge besvär som blir kvar efter att utslagen har läkt, till exempel långvarig nervsmärta. Risken för sådana besvär ökar med stigande ålder.
Det är alltså möjligt att få bältros mer än en gång, men de flesta får inte sjukdomen igen. Om du får nya utslag efter en tidigare episod kan det därför vara klokt att låta vården bedöma besvären.
Orsaker till bältros
Viruset och återaktiveringen
Bältros kan bara uppstå efter att vattkoppsvirus har funnits i kroppen. Efter vattkoppor finns viruset kvar vilande i kroppen resten av livet.1 Viruset kan ligga vilande i nervsystemet efter den första infektionen.6 Det betyder att viruset inte försvinner när vattkopporna har gått över, även om det inte ger några besvär under lång tid.
Bältros uppstår när det vilande viruset blir aktivt igen.1 När viruset aktiveras igen kan det spridas från nervsystemet ut mot huden. Bältros är därför en återaktivering av en tidigare infektion, och inte en ny infektion som du nyligen har fått från någon annan. En person som aldrig har haft vattkoppor har inget vilande vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros innan hen har haft vattkoppor.
Det går inte att ange någon inkubationstid för bältros eftersom det är kroppens eget vilande virus som aktiveras.2 Inkubationstid används annars för tiden från att du smittas tills en infektion märks, men det passar inte för bältros. Viruset kan i stället aktiveras när som helst under livet efter att du har haft vattkoppor.
Ålder, immunförsvar och andra riskfaktorer
Risken för bältros ökar med stigande ålder.
Symtom vid bältros
Tidiga symtom
Bältros börjar ofta med besvär från ett avgränsat hudområde, innan du kan se något utslag. Känslan kan vara tydlig även när huden ser normal ut. Det är därför inte alltid lätt att förstå vad besvären beror på i början.
- Bältros börjar ofta med brännande smärta i ett hudområde.1
- Pirrningar kan komma innan utslagen syns.1
- Huden kan bli känsligare för beröring.1
- Feber, huvudvärk, trötthet eller yrsel kan förekomma.1
- Smärtan kan vara mild till svår.7
De tidiga besvären kan komma under några dygn. Smärtan och pirrningarna brukar kännas på ena sidan av kroppen eller ansiktet. Ibland kan smärtan vara svår redan innan blåsorna visar sig. Feber och andra allmänna symtom är oftast lätta och kan komma under de första dagarna.2
Diagnos vid bältros
Så ställs diagnosen
Diagnosen bältros ställs oftast genom att läkaren tittar på utslagen.1 Den kliniska bilden, alltså det läkaren ser vid undersökningen och hur besvären visar sig, räcker nästan alltid för diagnos.2 Därför behövs det vanligtvis inte några ytterligare undersökningar när utslagen har ett typiskt utseende.1
Läkaren använder också din sjukdomshistoria tillsammans med hudundersökningen.7 Det innebär att du får berätta om besvären och att läkaren bedömer huden i samband med det. På så sätt kan läkaren väga samman det du har upplevt med utslagens utseende.
Vid typisk bältros behövs oftast inga prover. Utslagen brukar vara tillräckligt tydliga för att läkaren ska kunna ställa diagnosen genom en klinisk bedömning. Det gäller även när diagnosen kan ställas genom att titta på huden och fråga om din sjukdomshistoria.
När prover kan behövas
Ibland är utslagen inte tillräckligt typiska, eller så behöver läkaren skilja bältros från ett annat hudproblem. Då kan ett prov från en blåsa hjälpa till att klargöra diagnosen. Provet kan tas som PCR eller immunfluorescens från ett blåsskrap. Provet kan skickas till ett laboratorium för analys.
Behandling vid bältros
Virushämmande läkemedel
Bältros behandlas med läkemedel som kan lindra besvären, även om det inte finns någon behandling som helt botar infektionen. Virushämmande behandling rekommenderas för personer över 50 år om behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.1 Detta gäller även om utslagen och smärtan verkar begränsade.
Personer med nedsatt immunförsvar bör få virushämmande behandling oavsett ålder.6 Nedsatt immunförsvar kan göra att bältros blir mer allvarlig, och vid allvarlig sjukdom kan behandlingen behöva ges på sjukhus.
Behandlingen är mest effektiv när den startas inom 72 timmar från att utslagen eller den första blåsan kommit. Därför behöver vården bedöma behandlingen tidigt, särskilt om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar. Om behandlingen sätts in tidigt kan den korta sjukdomsförloppet och minska den akuta smärtan.1
Virushämmande behandling ges vanligtvis som tabletter.1 Vilket läkemedel som passar och hur det ska tas bestäms av läkare.
För personer under 50 år med okomplicerad bältros finns ingen generell rekommendation om virushämmande behandling. Läkaren bedömer ändå behandlingen utifrån hur du mår, hur utbredda besvären är och om det finns risk för komplikationer.
Egenvård vid bältros
Lindra smärta och klåda
Bältros kan göra ont och blåsorna kan klia. Du kan använda flera enkla åtgärder hemma för att lindra besvären medan huden läker. Välj det som känns bäst för dig och undvik sådant som retar huden.
- Receptfria smärtstillande läkemedel kan lindra smärta.1
- Kylbalsam kan lindra klåda.1
- Svalt vatten kan lindra klåda.1
- En sval kompress kan lindra symtom.5
En sval kompress kan till exempel vara en ren, fuktig tygbit som läggs mot huden.5 Lägg den försiktigt mot området och ta bort den om det känns obehagligt. Målet är att dämpa besvären utan att trycka på blåsorna.
Om du använder receptfria läkemedel mot smärta kan du fråga på apoteket om vilket läkemedel som passar dig. Använd inte mer än den rekommenderade mängden.
Sköt huden
Rengör huden varsamt och låt blåsorna vara så mycket som möjligt. Det minskar risken för att huden skadas ytterligare och hjälper dig att hålla utslagen rena.
Vem kan hjälpa dig vid bältros?
Vårdcentral och jouröppen mottagning
Vårdcentralen är oftast den första vårdkontakten vid bältros. Där kan en läkare bedöma dina besvär och avgöra om du behöver behandling eller kontakt med annan vård. Eftersom virushämmande behandling har bäst effekt när den börjar tidigt är det klokt att kontakta vården så snart det går när du tillhör en riskgrupp.
- Är du 50 år eller äldre bör du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har symtom på bältros.1
- Du bör kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning oavsett ålder om du har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.1
- Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har mycket ont eller känner dig mycket sjuk.1
- Utslag i ansiktet eller besvär från ögonen är också skäl att kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går.1
Om mottagningen är stängd behöver du enligt denna väg inte söka vård någon annanstans enbart därför, utan kan vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.1
Vanliga frågor om bältros
Smitta och orsak
Kan man få bältros av någon som har bältros?
Nej, bältros smittar inte så att en annan person får bältros.1 Bältros uppstår när det vilande vattkoppsviruset i den egna kroppen blir aktivt igen.10
Kan bältros ge vattkoppor?
Ja, en person som inte har haft vattkoppor kan få vattkoppor efter direktkontakt med vätska från bältrosblåsor. Smittan sker genom kontakt med en blåsa eller med vätskan i blåsan, och personen får då vattkoppor – inte bältros.1
Kan man få bältros av att träffa någon med vattkoppor?
Nej, kontakt med vattkoppor ökar inte risken att själv få bältros.11 För att kunna få bältros behöver du själv ha haft vattkoppor och bära viruset vilande i kroppen.3
Förlopp och återinsjuknande
Källor
Senast granskad: 29 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.