Om apkoppor
Vad är apkoppor?
Apkoppor är en ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus.1 Sjukdomen kallas också mpox i svensk information. Apkoppor är en virusinfektion som orsakas av mpox-virus. Viruset som orsakar apkoppor tillhör gruppen ortopoxvirus.2 Det är samma virusfamilj som smittkoppsviruset tillhör.
Mpox-virus är en del av gruppen ortopoxvirus.3 Det finns olika varianter av viruset. Sjukdomen kan förekomma både hos människor och djur, men viruset har framför allt hittats hos olika typer av gnagare i Central- och Västafrika.2 Namnet på sjukdomen beskriver alltså inte vilket djur som oftast bär viruset.
Namnet och sjukdomens bakgrund
Sjukdomen fick först namnet apkoppor eftersom viruset först upptäcktes hos apor.1 Viruset upptäcktes första gången hos apor år 1958.3 Det första fallet hos människa beskrevs år 1970.2
Sjukdomen fick namnet mpox i Sverige den 1 januari 2023.2 Namnbytet gjordes efter en rekommendation från Världshälsoorganisationen. Viruset kallades först apkoppsvirus, men heter sedan februari 2025 mpox-virus.
Hur vanligt och allvarligt är det?
Apkoppor är en ovanlig sjukdom i Sverige. Risken att smittas av apkoppor i Sverige är mycket liten.1 De flesta vuxna med friskt immunförsvar blir sällan allvarligt sjuka.2 Mpox-virus delas upp i två typer: klad 1 och klad 2.4 Hos de flesta läker infektionen ut inom två till fyra veckor, men en del kan bli mycket sjuka.2
Det finns bra kunskap om virusgruppen, och sjukdomen följs genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning. Apkoppor är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Hitta vårdgivare
Orsaker till apkoppor
Viruset och virusvarianter
Apkoppor orsakas av ett virus i samma virusfamilj som smittkoppsvirus.5 Det betyder att sjukdomen orsakas av ett virus som hör till gruppen ortopoxvirus, men apkoppor och smittkoppor är olika sjukdomar. Viruset som orsakar apkoppor kallas mpox-virus.
Mpox-virus delas in i klad 1 och klad 2. Klad 1 delas i sin tur in i klad 1a och klad 1b, medan klad 2 delas in i klad 2a och klad 2b.2 Klad 2b spreds under 2022 för första gången i större omfattning i länder utanför Afrika och finns fortfarande i många delar av världen.
Det finns misstankar om att klad 1a kan orsaka allvarligare sjukdom än andra varianter, men det är inte säkert fastställt.2 Kunskapen om skillnaderna mellan varianterna förändras när nya utbrott följs och fler fall undersöks.
Hur smittan överförs
Apkoppor smittar framför allt genom nära fysisk kontakt med en infekterad person.2 Viruset finns framför allt i vätskan i blåsorna hos den som är sjuk, men kan också finnas i slemhinnor och kroppsvätskor.
Symtom vid apkoppor
Vanliga symtom
Apkoppor kan ge flera olika symtom. Besvären kan sitta i huden, men du kan också få feber, värk och svullna lymfkörtlar. Symtomen kan skilja sig åt mellan olika personer.
- Du får blåsor, sår och utslag på huden.1
- Blåsorna eller såren gör ofta ont.1
- Du kan få ont i huvudet.1
- Du kan få ont i musklerna.1
- Du kan få svullna lymfkörtlar.1
Utslagen kan se olika ut. De kan likna finnar eller blåsor och går igenom olika stadier innan de läker helt. Hos vissa är utslagen utbredda, medan andra bara får några få utslag eller blåsor. Utslagen kan också ge sår i huden eller på slemhinnorna.
Var utslagen kan sitta
Blåsorna kan uppstå på hela kroppen. De kan bland annat sitta på magen, benen och armarna.
Diagnos vid apkoppor
Bedömning vid läkarbesöket
Misstanke om apkoppor kan uppstå utifrån vilka symtom du har. Misstanke kan också uppstå om du har varit utsatt för risk att smittas.2 Därför behöver vårdpersonalen både bedöma dina besvär och fråga om sådant som kan ha inneburit smittrisk.
Vårdpersonalen kan fråga om dina symtom. De kan också fråga om din sjukdomshistoria.5 Berätta så noggrant du kan när besvären började och hur de har förändrats. Informera även om du kan ha varit utsatt för apkoppor, eftersom uppgifter om möjlig smitta ingår i bedömningen.
Vårdpersonalen undersöker utslagen genom att titta på huden.5 Utslagen kan finnas på olika delar av kroppen, så undersökningen behöver omfatta de områden där du har blåsor, sår eller andra utslag. Vid undersökningen kan huden runt könsorganen behöva inspekteras. Huden runt ändtarmsöppningen kan också behöva inspekteras. Vårdpersonalen kan dessutom behöva titta i munnen.3
Provtagning och laboratorieanalys
Det finns prover som kan visa om du har apkoppor. Provet tas på en mottagning. Vårdpersonalen petar försiktigt med en särskild pinne i vätskan som finns i blåsorna.1
Behandling vid apkoppor
När behövs behandling?
För de flesta behövs ingen specifik behandling mot själva infektionen.1 Sjukdomsförloppet är oftast milt och i första hand rekommenderas aktiv avvaktan med behandling som lindrar symtomen.3 Infektionen läker hos de flesta ut inom två till fyra veckor.2
En del personer behöver vård på sjukhus, men det är ovanligt.1 Det kan till exempel behövas om du blir mycket sjuk eller får svårt att äta på grund av smärtsamma blåsor i munnen.2
Symtomlindring och läkemedel
Blåsor och sår kan göra ont. Smärtstillande läkemedel kan därför användas för att lindra smärtan.1
Det finns läkemedel som har effekt mot själva virusinfektionen och som rekommenderas vid allvarlig sjukdom.
Egenvård vid apkoppor
Vila och lindra besvär hemma
Om du har apkoppor kan du ta hand om dig hemma genom att vila och dricka mycket vätska. Det kan hjälpa kroppen under återhämtningen. Du kan också använda receptfria läkemedel för att lindra besvär. Ibuprofen och paracetamol kan lindra symtom som feber och värk.6
- Vila och drick mycket vätska under återhämtningen.
- Receptfria läkemedel som ibuprofen och paracetamol kan lindra symtom.
Om du har sår eller blåsor kan ett förband vara användbart i vissa situationer, se råden nedan om att minska risken för smitta.
Minska risken att smitta andra
Apkoppor kan smitta från det att symtomen börjar tills utslagen har läkt helt, alla skorpor har fallit av och ett nytt hudlager har bildats. Det brukar ta två till fyra veckor.5 Därför är det viktigt att stanna hemma under den perioden och undvika nära kontakt med andra.6
- Stanna hemma från det att symtomen börjar tills utslagen har läkt och ny hud har bildats.
- Undvik nära kontakt med andra tills huden har läkt.
- Dela inte sängkläder eller handdukar med någon som kan ha apkoppor.7
Vem kan hjälpa dig vid apkoppor?
Vart du kan vända dig
Om du misstänker apkoppor kan du få hjälp genom vården. Vilken mottagning som tar emot dig kan bero på var i landet du bor. En särskild mottagning för apkoppor kan finnas i din region. Du kan ringa 1177 för att få veta var du ska söka vård.1
Provtagning för apkoppor sker på en mottagning. Det är gratis att lämna prov.1 Vårdpersonalen kan då ta prov från blåsorna för att undersöka om du har apkoppor.
Vilka yrkesgrupper kan vara involverade?
Flera yrkesgrupper kan hjälpa till under kontakten med vården.
- En läkare bedömer om du behöver vaccin mot apkoppor.1
- Vårdpersonal tar prov från vätskan i blåsorna.1
Läkaren bedömer också om du behöver behandling. De flesta behöver ingen specifik behandling mot själva infektionen, men smärtstillande läkemedel kan ges om blåsorna eller såren gör ont.1
Vanliga frågor om apkoppor
Vad är skillnaden mellan apkoppor och vattkoppor?
Apkoppor orsakas av ett ortopoxvirus, medan vattkoppor orsakas av ett herpesvirus.6 Båda infektionerna kan ge utslag, men det är olika virus som ligger bakom sjukdomarna.
Personer med apkoppor har oftare svullna lymfkörtlar än personer med vattkoppor.6 Utslagen vid apkoppor kan därför förekomma tillsammans med svullna lymfkörtlar, även om symtomen kan skilja sig mellan olika personer.
Hur länge kan apkoppor smitta?
En person med apkoppor kan smitta från symtomdebut tills utslagen har läkt helt, alla sårskorpor har fallit av och ett nytt hudlager har bildats.5 Smittsamheten kan alltså finnas kvar även när utslagen håller på att läka.
Detta tar vanligtvis två till fyra veckor.5 Hur länge sjukdomen pågår kan variera, men hos de flesta läker infektionen ut inom två till fyra veckor.
Kan man få apkoppor utan tydliga symtom?
Alla personer med apkoppor får inte alla symtom.5
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.