Påssjuka – symtom, orsaker och behandling

Om påssjuka

Vad är påssjuka?

Påssjuka är en smittsam virusinfektion. Ett vanligt symtom är att du blir mycket svullen på halsen och kinden. Påssjuka kallas också för parotit.¹

Viruset angriper framför allt spottkörtlarna, som sitter strax framför och under öronen. Dessa körtlar kallas öronspottkörtlar. När de svullnar syns det ofta tydligt på utsidan av halsen och på kinden, precis framför örat. Påssjuka kan därför påverka hur ansiktet och halsen ser ut under sjukdomstiden. Det är själva svullnaden som har gett sjukdomen dess svenska namn.

Påssjuka orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus.² Sjukdomen drabbar bara människor. Det finns flera olika virus som kan ge svullna spottkörtlar, vilket gör att svullnad inte alltid beror på påssjuka. Påssjuka bör därför bekräftas med laboratorieundersökning när läkaren misstänker sjukdomen.

Hur vanligt är det i Sverige?

Påssjuka är ovanlig i Sverige eftersom alla barn erbjuds vaccin.¹ Vaccinet mot påssjuka ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige.² Det kombinerade vaccinet skyddar också mot mässling och röda hund.

Ungefär 25 till 30 personer får påssjuka i Sverige varje år. De flesta svenska fall gäller vuxna mellan 20 och 40 år. Endast några enstaka av dem som får påssjuka i Sverige är under 18 år.¹ Antalet personer som får påssjuka har minskat på senare år. Det beror på att vaccinet ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Sjukdomen är vanlig i länder utan vaccinationsprogram, men sällsynt i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Därför blir väldigt få smittade i Sverige. Någon enstaka gång kan en person som har blivit vaccinerad mot påssjuka ändå få sjukdomen.

Vad kan man förvänta sig?

Påssjuka brukar gå över av sig själv inom ungefär en vecka.¹ I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på cirka en vecka.² Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte.

Följdsjukdomar kan förekomma, men de är ovanliga. Risken för att påssjuka ska orsaka en följdsjukdom blir större ju äldre du är när du smittas. Exempel på följdsjukdomar är hjärnhinneinflammation, hjärninflammation, akut bukspottkörtelinflammation, testikelinflammation och äggstocksinflammation. Följdsjukdomarna kan i sin tur leda till sterilitet eller dövhet.¹

Orsaker till påssjuka

Virus och smittvägar

Påssjuka orsakas av parotitvirus, som tillhör gruppen paramyxovirus. Viruset finns i saliven och sprids mellan människor. Påssjuka drabbar bara människor.²

Smittämnet kan överföras som droppsmitta eller genom direktkontakt.² Droppsmitta innebär att små droppar med virus sprids i luften, till exempel när någon nyser. Smitta kan också ske om saliv förs vidare genom direktkontakt med föremål som har fått saliv på sig. Dropparna smittar inte längre när de har torkat in. Viruset kan också spridas om du tar på något där dropparna finns och sedan gnuggar dig i ögonen, näsan eller stoppar fingrarna i munnen. Påssjuka är mycket smittsam.¹

När kan man smitta?

Tiden från smitta till sjukdom är oftast 16–18 dagar.¹ Den kan variera från 14 till 28 dagar.² Du kan vara smittsam från två dagar innan svullnaden börjar och upp till fem dagar efter att svullnaden har börjat.

Symtom vid påssjuka

Vanliga symtom

Påssjuka gör att spottkörtlarna svullnar. Spottkörtlarna sitter strax framför och under öronen. Svullnaden syns ofta tydligt på utsidan av halsen och på kinden, precis framför örat. Ofta kommer svullnaden först på ena kinden, men sprider sig nästan alltid till andra kinden.¹

Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln.² Sjukdomskänslan varar ungefär två dagar innan svullnaden kommer. Svullnaden minskar efter en till tre dagar. Temperaturen sjunker och är normal innan svullnaden har försvunnit helt. Påssjuka kan även ge ont i öronen när du tuggar.³ Körtlarna på båda sidorna av ansiktet brukar angripas och svullnaden är i regel tydligt synlig.²

Du kan också få ett eller flera av följande symtom:

• feber
• trötthet¹

Diagnos vid påssjuka

Bedömning vid läkarbesök

När läkaren misstänker påssjuka bedöms först den kliniska bilden, alltså sjukdomens symtom och hur de har utvecklats. Diagnosen ställdes tidigare oftast utifrån den kliniska bilden, men bör bekräftas med laboratoriediagnostik.² Det beror på att flera saker kan orsaka liknande symtom.

Svullna spottkörtlar kan också bero på andra virus, både hos barn och vuxna.¹ Om spottkörtlarna svullnar trots vaccination mot påssjuka beror det troligtvis på ett annat virus, och symtomen är då ofta lindrigare. Läkaren kan därför behöva överväga andra möjliga orsaker innan diagnosen påssjuka bekräftas.

Exempel på andra orsaker som kan ge liknande besvär är:

• Streptokockinfektion.³
• Lymfkörtelinflammation på halsen.³

Prover som kan tas

Om läkaren misstänker att du har smittats av påssjuka får du lämna prov.¹

Behandling vid påssjuka

Behandling av själva infektionen

Det finns ingen specifik behandling mot påssjuka.² Det finns alltså inget läkemedel som tar bort själva virusinfektionen. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvär medan kroppen läker infektionen.

Antibiotika hjälper inte eftersom påssjuka orsakas av ett virus.¹ Antibiotika används mot vissa bakterieinfektioner och har därför ingen effekt på påssjukevirus.

I okomplicerade fall läker påssjuka vanligtvis ut på ungefär en vecka.² Påssjuka går oftast över av sig själv efter ungefär en veckas vila.¹ Om andra körtlar eller organ angrips kan sjukdomsförloppet behöva bedömas och följas av vården.

Läkemedel mot feber och smärta

Feber är kroppens reaktion på infektionen och ett sätt för kroppen att försvara sig mot virusangrepp. Feber behöver därför inte behandlas om du eller barnet mår bra i övrigt.¹

Egenvård vid påssjuka

Vila, vätska och mat

Påssjuka går oftast över av sig själv efter ungefär en veckas vila.¹ Vila därför när du känner dig trött eller har feber, och anpassa dagens aktiviteter efter hur du mår. Det finns ingen specifik behandling mot påssjuka, så egenvård kan handla om att vila och att lindra besvären medan sjukdomen går över.³

Vatten är ett enkelt alternativ, men även annan dryck kan göra det lättare att få i sig tillräckligt. Om svullnaden gör det svårt att tugga eller om det gör ont när du äter kan mjuk mat vara lättare att få i sig.⁴

Välj gärna mat som inte kräver mycket tuggning. Soppa och äppelmos är exempel på mat som kan vara praktisk när käken eller kinderna gör ont.⁵ Ät det som fungerar för dig och försök att dricka även om aptiten är sämre.

Lindra smärta och obehag

En varm eller kall kompress kan lindra smärta i svullna områden.⁵ Du kan försiktigt hålla en varm handduk mot kinderna och halsen om det känns skönt. Även en kylklamp eller annan kall kompress kan användas på halsområdet för att lindra besvär. Du kan också gurgla med varmt saltvatten.

Vem kan hjälpa dig vid påssjuka?

Första kontakt med vården

Vid misstanke om påssjuka är vårdcentralen en vanlig första kontakt. Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ett barn har påssjuka. Där kan du få hjälp med bedömning och fortsatt kontakt med vården. Eftersom andra virus också kan ge svullna spottkörtlar kan läkaren behöva undersöka dig och ta prov för att bekräfta diagnosen. Du får lämna prov om läkaren misstänker att du har smittats av påssjuka. Provet tas från din saliv. Du kan också behöva lämna ett urinprov eller blodprov.¹

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan använda 1177 när du behöver råd om vilken mottagning som passar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹ På 1177.se kan du också hitta vårdmottagningar och läsa om hur du kontaktar dem.

Välja mottagning och specialistvård

Du kan själv välja mottagning i hela landet. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan vara bra att välja en mottagning som är enkel för dig att nå och som erbjuder den kontaktväg du behöver. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Om en specialist behöver bedöma dig kan vårdcentralen hjälpa dig vidare med en remiss när det behövs.

Vanliga frågor om påssjuka

Hur länge smittar påssjuka?

Du kan vara smittsam från 2 dagar innan du blir svullen och upp till 5 dagar efter. Det betyder att smitta kan ske innan du själv märker svullnaden. Så fort dropparna har torkat in så smittar de inte längre.¹

Kan man få påssjuka trots vaccin?

Någon enstaka gång kan en person som har blivit vaccinerad mot påssjuka ändå få sjukdomen. Om du får svullna spottkörtlar trots vaccination behöver det däremot inte vara påssjuka, eftersom andra virus också kan orsaka sådana besvär. Då är symtomen ofta lindrigare.¹

Vaccin mot påssjuka ingår i vaccinationsprogrammet för barn i Sverige sedan 1982. Du som inte har fått vaccinet som barn kan vaccinera dig även i senare ålder.¹

Är påssjuka farligt under graviditet?

Det är ingen fara för barnet om du som gravid får påssjuka. Barnet riskerar inte att få några skador av sjukdomen.¹ Om du är gravid och har frågor om påssjuka kan du kontakta vården för individuell rådgivning.

Påssjuka är en så kallad anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Det betyder att läkaren som träffar en patient som har sjukdomen måste meddela det till Folkhälsomyndigheten och regionens ansvariga smittskyddsläkare. Sjukdomen är också smittspårningspliktig. Syftet med att spåra hur en person har blivit smittad är att få reda på vilka andra som är smittade och att förhindra att sjukdomen sprids vidare.