Streptokocker – symtom, orsaker och behandling

Smitta kan överföras via föremål som leksaker och dricksglas.⁴ Även handdukar och andra saker som flera personer använder kan bidra till smittspridning. Nära kontakt i familjen, på förskolan eller i skolan kan därför göra det lättare för bakterierna att föras vidare.

En person kan smitta från någon dag innan symtomen börjar.³ Inkubationstiden vid halsfluss är ofta en till två dagar från smitta till symtom.² Smitta kan också komma från en person som inte känner sig sjuk, eftersom grupp A-streptokocker ibland finns hos personer utan symtom.

Vilka får infektionen och vem har högre risk?

Grupp A-streptokockinfektioner är vanligast hos barn mellan fem och femton år, men vuxna kan också få dem.¹ Halsfluss är ovanligt hos barn under tre år. Hos barn under tre år står luftvägsvirus för de allra flesta fallen.

Försvagat immunförsvar, öppna sår och vissa virusinfektioner kan öka risken för grupp A-streptokockinfektion.⁶ Exempel på virusinfektioner som kan öka risken är förkylning eller influensa. Personer som har en tidigare svår grupp A-streptokockinfektion kan också behöva bedömas med större försiktighet.

Bärarskap innebär att bakterien finns utan symtom eller immunologisk reaktion. Ett sådant bärarskap är ett stabilt tillstånd där immunförsvaret hindrar bakterien från att orsaka infektion. Hos barn kan grupp A-streptokockbärarskap pågå i ett par månader upp till ett år.⁴ Bärarskap av grupp A-streptokocker är ovanligt hos vuxna. Bärarskap hos barn är vanligare i vissa miljöer, till exempel på förskolor, och kan förekomma hos många barn vid lokala utbrott.

Symtom hos barn och vid scharlakansfeber

Små barn kan ha svårt att visa eller berätta exakt var det gör ont. Halsfluss kan därför märkas på andra sätt än hos vuxna.

• Barnet kan säga att det har huvudvärk.²
• Barnet kan säga att det har ont upp mot öronen.²
• Barnet kan säga att det har ont i magen.²
• Barnet kan visa smärtan genom att inte vilja äta eller dricka.²

Scharlakansfeber är en annan bild av infektion med grupp A-streptokocker. Den kan börja med feber och halsont, och barnet kan också få besvär från magen och huvudet.

• Febern kan vara måttlig eller hög.⁷
• Barnet kan få magont och huvudvärk.⁷
• Illamående och kräkningar kan förekomma.⁷
• Lymfkörtlarna på halsens utsida kan bli svullna och ömma.⁷
• Halsmandlarna kan bli större, röda och få vitgula varproppar.⁷

Utslagen vid scharlakansfeber kommer ofta efter att barnet har blivit sjukt. De består av små upphöjningar som känns sträva när du stryker med handen över huden. Utslagen börjar ofta vid armhålorna och ljumskarna och kan sedan sprida sig till mage och rygg.⁷ Ansiktet kan bli rosafärgat, medan huden runt munnen fortsätter att vara blek.

Tungan kan först få en gulvit hinna. Efter någon dag kan hinnan försvinna och tungan bli glänsande röd med svullna små upphöjningar, vilket brukar kallas smultrontunga.⁷

Andra former och sjukdomsförlopp

Grupp A-streptokocker kan ge infektioner på huden, inte bara i halsen. Svinkoppor, som också kallas impetigo, kan ge sår eller blåsor. Cellulit kan ge rodnad, svullnad och smärta i huden, ofta på benen.¹

Vid halsfluss förvärras symtomen vanligen under de första dygnen efter att du har blivit sjuk. Förbättring ses ofta inom fem dagar. Vid akut halsfluss i svalget har cirka 80 procent tillfrisknat inom en vecka.⁴

En halsböld är en komplikation där det har bildats var bakom en halsmandel. Den ger ofta kraftig smärta på ena sidan av halsen och kan göra det svårt att gapa eller svälja.

När du ska söka vård

Vid en allvarlig infektion med invasiva grupp A-streptokocker kommer symtomen snabbt. Det är vanligt att bli mycket trött och känna sig väldigt sjuk.³

• Hög feber kan förekomma.³
• Frossa kan förekomma.³
• Förvirring kan förekomma.³
• Snabb andning kan förekomma.³
• Kraftig hudrodnad som kan göra ont kan förekomma.³
• Plötslig smärta i armar, ben eller runt halsen kan förekomma.³

Sök genast vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du eller någon i din närhet har en infektion med invasiva streptokocker. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.³

Svårt att andas eller att inte kunna svälja saliven tillsammans med feber är tecken på en allvarligare infektion.⁸ Mycket ont på ena sidan av halsen och svårt att gapa kan vara tecken på halsböld.² Vid akut osäkerhet om symtomen kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.³

Det betyder att läkaren inte alltid kan avgöra orsaken enbart genom att titta i halsen. Den kliniska bedömningen används därför tillsammans med sjukdomshistorien och ibland prov från halsmandlarna. Vid misstanke om körtelfeber kan andra prover behövas.

Snabbtest och bakterieodling

Ett streptokocktest tas ibland från halsmandlarna med en bomullsklädd pinne.² Pinnen förs mot halsmandlarna och provet undersöker om streptokocker finns där. Provet kallas snabbtest.

• Ett snabbtest kan ge svar inom fem till tio minuter.⁸
• Bakterieodling tas från halsmandlarna på samma sätt, med en bomullsklädd pinne.
• Bakterieodling kan användas om du har fått halsfluss igen inom några veckor.²
• Bakterieodling kan också användas om snabbtestet är negativt men läkaren ändå misstänker en bakterieinfektion.²
• Svar från bakterieodling kommer efter några dagar.²

Snabbtestet tas inte alltid. Om läkaren bedömer att halsinfektionen är lindrig eller beror på virus och att antibiotika inte kommer att hjälpa, behöver du inte lämna prov för snabbtest. Efter en nylig streptokockinfektion kan döda bakterier finnas kvar och göra att testet visar fel.

Hur provsvaren tolkas

Ett positivt streptokocktest visar att grupp A-streptokocker finns i svalget.⁴ Testet kan däremot inte visa om bakterierna orsakar dina symtom eller om du är symtomfri bärare. Därför behöver provsvaret tolkas tillsammans med dina symtom och läkarens undersökning.

Centorkriterierna är ett hjälpmedel i bedömningen. De omfattar feber över 38,5 grader, ömma lymfkörtlar vid käkvinklarna, beläggningar på halsmandlarna och att du inte har hosta. Kriterierna kan hjälpa vården att hitta personer med viss sannolikhet för grupp A-streptokocker, men de utesluter inte en allvarlig infektion.⁵ Vid tre eller fler uppfyllda kriterier rekommenderas snabbtest för grupp A-streptokocker.

CRP överlappar stort mellan virusinfektioner och bakterieinfektioner vid halsfluss.⁴ Därför blir CRP-prover svåra att tolka och ska inte användas rutinmässigt vid halsfluss.

Om läkaren misstänker körtelfeber kan andra prover behövas.⁸ Vilket prov som passar beror på vad läkaren försöker ta reda på och på vilka symtom du har.

Antibiotikabehandling och följsamhet

Fenoximetylpenicillin är förstahandsbehandling vid grupp A-streptokockorsakad halsfluss.⁵ För barn anges fenoximetylpenicillin i tio dagar i behandlingsrekommendationer. Ta läkemedlet enligt den ordination du har fått.

Antibiotikabehandling vid streptokockorsakad halsfluss ges ofta i tio dagar.² Behandlingstiden ska inte understiga tio dagar för personer med immunsuppression eller som tidigare har haft en svår infektion med grupp A-streptokocker.

Fullfölj antibiotikakuren även om du känner dig frisk tidigare.⁷ Om behandlingen avslutas för tidigt kan bakterier finnas kvar och infektionen komma tillbaka. Det är särskilt viktigt att barn fortsätter behandlingen tills den är klar även när barnet har blivit friskt.

Vid säkerställd typ 1-penicillinallergi kan klindamycin användas enligt medicinsk bedömning.⁵ Vid misstänkt penicillinallergi som inte är typ 1 kan läkaren i stället välja ett cefalosporin, till exempel cefadroxil. Vilket läkemedel som passar beror på allergin och den medicinska bedömningen.

Antibiotika mot allvarliga infektioner med grupp A-streptokocker ges på sjukhus. Vilken behandling som behövs beror då på infektionens svårighetsgrad och var i kroppen infektionen finns.

Återkommande halsfluss och komplikationer

Det är ganska vanligt att få halsfluss igen inom en månad. Det kan bero på en ny smitta eller på att bakterier finns kvar inne i halsmandlarna. Vid ny halsfluss inom en månad kan en annan antibiotikabehandling behövas.²

Vid återfall kan läkaren välja klindamycin eller cefadroxil. Vid behandlingssvikt behöver läkaren också bedöma om antibiotikabehandlingen har följts och om diagnosen fortfarande stämmer. En bakterieodling kan ibland tas när halsflussen har kommit tillbaka inom några veckor.

Om flera personer i samma hushåll får täta streptokockinfektioner kan familjemedlemmarna undersökas. Det kan även gälla personer som inte har symtom, eftersom de kan bära på streptokocker och föra bakterierna vidare. Ibland behövs behandling av flera personer i hushållet för att bryta smittkedjan.²

En halsböld behandlas av läkare, ofta en specialist på sjukdomar i öron, näsa och hals. Läkaren öppnar bölden så att varet kan rinna ut.² Efteråt får du ofta antibiotikatabletter att ta hemma, och du får en tid för återbesök eftersom bölden kan fyllas på med mer var.

Halsmandlarna kan opereras bort vid mycket täta halsinfektioner.² Operation kan övervägas när du har haft halsfluss tre till fem gånger under ett eller två år och infektionerna har varit så besvärliga att de påverkar dina dagliga aktiviteter. Infektionerna behöver också ha behandlats med klindamycin eller cefadroxil utan att det har hjälpt enligt den medicinska bedömningen.

Hos barn som får halsböld kan bortoperation av halsmandlarna bli aktuell.² Detsamma gäller vuxna som har haft upprepade halsbölder, till exempel minst två halsbölder. En remiss till en öron-, näs- och halsmottagning kan behövas för bedömning och ställningstagande till operation.

Behandling av scharlakansfeber och särskilda grupper

Scharlakansfeber behandlas vanligtvis med antibiotika.⁸ Barn som har en streptokockinfektion får antibiotika, och behandlingen kan göra att barnet blir friskare snabbare och minska risken för allvarlig sjukdom.

Barn ska fortsätta antibiotikabehandlingen tills den är klar även om de har blivit friska.⁷ Om behandlingen stoppas för tidigt kan bakterier finnas kvar och infektionen komma tillbaka.

Personer med immunsuppression eller tidigare svår grupp A-streptokockinfektion handläggs med lägre tröskel för streptokocktest och antibiotika.⁴ Det beror på att en missad grupp A-streptokockinfektion kan få allvarligare följder i dessa grupper. Behandlingstiden för personer i dessa riskgrupper ska inte vara kortare än tio dagar.

Vätska, mat och vila

Matlusten kan minska när du har ont i halsen, men det är bra att ändå försöka dricka även om du har svårt att svälja.² Vätska hjälper dig att få i dig något när det gör ont att äta. Kall eller varm dryck kan samtidigt kännas lenande i halsen.

Mjuk mat kan vara lättare att äta när det gör ont i halsen.⁹ Kall mat som yoghurt eller glass kan också kännas bra. Välj det som fungerar för dig och försök få i dig mat när det går.

Vila och sömn kan hjälpa när du har en streptokockorsakad halsinfektion.¹⁰ Du behöver inte ligga ner hela tiden, men undvik fysisk aktivitet när du har en infektion i kroppen.⁸ Det är klokt att låta kroppen återhämta sig innan du tränar eller anstränger dig mer.

Minska smittspridning hemma

Stanna hemma när du känner dig sjuk, eftersom det kan minska risken att andra också blir sjuka.⁸ Du kan gå tillbaka till förskola, skola eller arbete när du mår bättre. Om du har fått antibiotika mot halsfluss behöver du vara hemma åtminstone två dygn efter att behandlingen har börjat. Därefter kan du återgå när du känner dig tillräckligt pigg för att orka med vardagen.

Om du inte har fått antibiotika kan du gå tillbaka till arbete eller skola när du mår tydligt bättre och är utan feber. Ett barn ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Barnet ska också ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel.

Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Det minskar risken att du smittas eller smittar andra. Dela inte handduk med någon annan, eftersom bakterier kan spridas när flera använder samma handduk.³ Använd en egen handduk i hushållet.

Dela inte tandborste med någon annan. Om du har fått antibiotika mot halsfluss ska tandborsten kokas efter varje användning i tre till fyra dagar efter att du har börjat behandlingen.² Rengör gärna nappar och leksaker som ett barn stoppar i munnen om barnet har fått antibiotika mot halsfluss.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Kontrollera gärna mottagningens öppettider och hur du bokar tid innan du kontaktar den. Om du behöver specialistvård kan en remiss behövas till den öppna specialiserade vården.²

En öron-, näs- och halsläkare kan behandla en halsböld.² En sådan specialistmottagning kan också bli aktuell när besvären återkommer och läkaren vill att du ska bedömas för fortsatt behandling. Vilken vård du behöver avgörs efter läkarens bedömning och eventuella provsvar.

Om du är osäker på vilken mottagning du ska välja kan du använda informationen på 1177.se om mottagningar eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Virusorsakad halsfluss ska inte antibiotikabehandlas. Onödig antibiotikaförskrivning kan bidra till resistensutveckling och ge biverkningar. Vilken behandling som behövs bedöms därför utifrån både symtom och provsvar.

Hur länge smittar halsfluss och scharlakansfeber?

Efter ungefär två dygns antibiotikabehandling brukar halsfluss inte längre smitta.² Om du har fått antibiotika behöver du vara hemma åtminstone två dygn. Därefter kan du gå tillbaka till förskola, skola eller arbete när du känner dig pigg nog att orka med det.

Ett barn med scharlakansfeber brukar inte smitta efter två dygns antibiotikabehandling.⁷ Barn ska stanna hemma från förskolan eller skolan i minst två dygn efter att behandlingen med antibiotika har börjat. Barnet behöver också orka vara i en barngrupp hela dagen och ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel.

Utan antibiotika kan scharlakansfeber smitta i flera veckor efter symtomdebut.⁷ Scharlakansfeber smittar från någon dag före barnet blir sjukt och flera veckor efteråt om barnet inte får behandling. Handtvätt med tvål och vatten kan minska risken för att smittan sprids.

Kan man få halsfluss igen?

Det är ganska vanligt att få halsfluss igen inom en månad. Ett återfall inom en månad kan bero på ny smitta eller på att bakterier finns kvar inne i halsmandlarna.² Vid halsfluss på nytt inom en månad får du ofta en annan sorts antibiotika.

Vid täta infektioner kan flera personer som bor tillsammans behöva undersökas, eftersom även personer utan besvär kan bära på streptokocker och sprida bakterierna till andra. Då kan behandling behövas för att ni inte ska fortsätta smitta varandra.

Vid tre till fyra halsinfektioner per år kan remiss till öron-, näs- och halsmottagning övervägas.⁴ Halsmandlarna kan ibland opereras bort vid täta halsinfektioner. Ett sådant beslut bedöms av vården utifrån hur ofta infektionerna kommer och hur mycket de påverkar dig.