Fästingbett – symtom, orsaker och behandling

Om fästingbett

Vad är ett fästingbett?

Fästingar är små spindeldjur som framför allt finns i skog och i högt gräs. De kan vara svåra att upptäcka på huden. En fästing biter sig fast i huden för att suga blod. Ofta känner du inte när den biter sig fast. Ett fästingbett ger oftast inga besvär.¹

Ibland kan det klia och bli lite rött på platsen där fästingen har bitit. Sådana besvär brukar gå över av sig själv inom några dagar.¹ Det är också vanligt att ett fästingbett kliar i några dagar. Ibland kan fästingar sprida sjukdomar som borrelia och TBE.²

Ett fästingbett kan därför finnas utan att du märker det, och du behöver inte alltid se ett tydligt märke i huden. Om en fästing sitter fast kan den vara kvar på kroppen i flera dagar.³ När fästingen fylls med blod blir den från att vara platt till att bli rundare.⁴

Hur fästingar ser ut och utvecklas

Fästingen genomgår tre aktiva stadier i sin utveckling:¹

• Först är den en larv.¹
• Därefter blir den en nymf.¹
• Till sist blir den en vuxen fästing.¹

I varje stadium behöver fästingen suga blod för att utvecklas vidare. Larven är ungefär en halv millimeter lång. Nymfen är cirka en millimeter lång. Den vuxna fästingen är 3–4 millimeter lång.¹ Fästingar kan ha olika färger och storlekar, och vissa är så små att de kan vara svåra att se.³

Överblick över möjliga följder

Det finns flera sjukdomar som kan spridas med fästingar. I Sverige är borrelia och TBE vanligast. Borrelia orsakas av en bakterie. TBE orsakas av ett virus.¹ Ett fästingbett leder alltså inte automatiskt till sjukdom, eftersom ett fästingbett oftast inte ger några besvär. Om du får nya besvär efter ett fästingbett finns mer information i avsnitten om symtom och när du ska söka vård.

Orsaker till fästingbett

Varför fästingar biter

Fästingar biter för att få blod som föda.⁴ Blodet behövs också för att fästingen ska kunna utvecklas vidare i vart och ett av sina aktiva utvecklingsstadier.¹ Därför kan både unga fästingar och vuxna fästingar söka sig till människor och djur.

En fästing kan sitta kvar och suga blod under flera dagar. Du behöver inte alltid märka när den biter, eftersom bettet ofta inte känns.³ Risken för att bli utsatt ökar därför när du vistas utomhus i områden där fästingar lever.

Miljöer där fästingar finns

Fästingar finns framför allt i skog och högt gräs.¹ De kan också finnas bland löv och buskar. När du går genom sådan vegetation kan en fästing komma över på kroppen.³

Fästingen kan först krypa omkring på kroppen innan den biter sig fast. Den söker sig ofta till varma och fuktiga delar av kroppen. Vanliga ställen där fästingar kan fästa är hårbotten och nacke, ljumskar, bakom knäna, naveln, öronen, armhålorna och runt midjan.

Symtom vid fästingbett

Vanliga lokala symtom

Ett fästingbett kan ge en liten upphöjning i huden. Det kan också bli svullet eller klia. Lokala besvär kan därför märkas som en liten förändring just där fästingen har suttit.

• Ett fästingbett kan ge en liten upphöjning.⁴
• Ett fästingbett kan ge svullnad.⁴
• Ett fästingbett kan ge klåda.⁴

Sådana lokala symtom är oftast begränsade till huden runt bettet. Det är vanligt att bettstället kliar och blir lite rött i några dagar efter fästingbettet. Det brukar gå över av sig själv inom några dagar.¹

När bettet knappt märks

Du känner ofta inte när en fästing biter. Därför kan du ha blivit biten utan att veta när det hände.³

Ett fästingbett syns ofta inte alls om du inte upptäcker fästingen medan den sitter fast.

Diagnos vid fästingbett

Bedömning av fästingbett

Vårdpersonal ställer ofta inte diagnosen fästingbett direkt. Ett fästingbett kan sakna synligt märke. Du kan också ha glömt att du blivit biten.⁴ Därför går det inte alltid att bekräfta själva bettet genom att titta på huden.

Bedömningen kan i stället bli aktuell om du får symtom på en fästingburen sjukdom. Då kan vårdpersonalen väga ihop dina symtom med uppgifter om att du kan ha varit utsatt för fästingar. Ett fästingbett är ofta inte märkbart om du inte upptäcker fästingen medan den fortfarande sitter fast.⁴

Uppgifter vid läkarbesöket

Om du får symtom på en fästingburen sjukdom är det viktigt att berätta om du vistats i ett område där fästingar kan finnas, även om du inte minns ett bett.⁴ Berätta också om du såg en fästing på kroppen eller om du tror att du kan ha blivit biten. Sådana uppgifter kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma om besvären kan hänga ihop med ett fästingbett.

Ett foto eller anteckningar om fästingens utseende kan hjälpa vårdpersonalen. Du kan till exempel ha antecknat om fästingen var platt eller rund och om den hade några märken på ryggen.⁴ Uppgifterna kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma hur länge fästingen kan ha bitit sig fast och hur sannolikt det är att den har överfört en sjukdom.

Behandling vid fästingbett

Behandling beror på sjukdomen

Behandlingen beror på vilken fästingburen sjukdom det handlar om. Vissa fästingburna sjukdomar behandlas med antibiotika eller läkemedel mot parasiter. För andra fästingburna sjukdomar finns ingen särskild behandling.⁴

Borrelia orsakas av en bakterie och kan behandlas med antibiotika.¹ TBE orsakas av ett virus, och därför finns det ingen särskild behandling mot själva viruset enligt den information som finns om TBE.

Behandling i samband med utredning

Blodprover kan användas för att undersöka fästingburna sjukdomar när symtom har uppstått. Flera fästingburna sjukdomar kan ge liknande tecken och symtom, och provsvar kan ibland ta flera veckor. Vårdpersonal kan därför ibland börja behandla en misstänkt fästingburen sjukdom innan provsvaren har kommit tillbaka.⁴

De flesta som får borrelia har lindriga besvär och blir friska efter antibiotikabehandling. Vilken behandling som behövs beror på sjukdomen och den bedömning som görs av vårdpersonal. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan också söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Egenvård vid fästingbett

Ta bort fästingen

Ta bort en fastsittande fästing så snart som möjligt. Det är viktigt att ta bort den så fort som möjligt, eftersom risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre fästingen biter sig fast.¹

Använd en pincett eller en fästingborttagare.¹ Båda finns att köpa på ett apotek och i en del butiker.

• Ta tag i fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut.¹
• Försök att få med hela fästingen.
• Smörj eller badda inte något på fästingen innan du tar bort den.¹
• Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel efteråt.¹

Håll ett lugnt och jämnt tag när du drar. Försök att inte klämma på fästingens kropp. När fästingen är borta kan du tvätta både bettstället och händerna med tvål och vatten eller rengöra med desinfektionsmedel.

Vem kan hjälpa dig vid fästingbett?

Vart du kan vända dig

Vid frågor om ett fästingbett kan du börja med en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård vid en rodnad efter fästingbett.¹ Det kan vara ett enkelt alternativ om du vill få en första bedömning utan att besöka en mottagning.

Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹ På 1177.se kan du också läsa information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.

Specialistvård och delaktighet

Du kan även söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Vårdcentralen kan då hjälpa dig vidare med en remiss om det behövs.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.¹ Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Vanliga frågor om fästingbett

Kan jag ta bort en fästing själv?

Ja, du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast. Använd en pincett eller en fästingborttagare. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut. Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.¹

Kan fästingar sprida sjukdomar?

Fästingar kan ibland sprida sjukdomar som borrelia och TBE.² I Sverige är borrelia och TBE vanligast bland sjukdomar som sprids av fästingar. Risken att bli smittad är liten om du tar bort fästingen direkt. Om en del av fästingen blir kvar kan du låta det vara.¹

Finns vaccin mot sjukdomar efter fästingbett?

Det finns vaccin mot TBE. TBE förekommer framför allt i vissa riskområden.¹ Vaccinera dig om du ska vistas där TBE-viruset finns.² Du kan inte vaccinera dig mot borrelia, men sjukdomen kan behandlas med antibiotika.