Stafylokocker – symtom, orsaker och behandling

Om stafylokocker

Vad är stafylokocker?

Gula stafylokocker är vanliga bakterier som du kan bära på utan att ha några besvär.¹ De flesta människor är periodvis bärare av bakterien utan att ha symtom.² Bakterierna ingår i människans normala bakterieflora och finns oftast i näsan, svalget eller på andra slemhinnor.^1,2 Du kan också ha dem på huden, till exempel i ljumskar och armhålor.¹

Att bära på gula stafylokocker är alltså inte samma sak som att ha en infektion. Bakterierna kan finnas på kroppen utan att ge besvär. Ibland kan de ändå orsaka infektioner i kroppen.

Bärarskap och infektion

Bärarskap av gula stafylokocker innebär inte i sig att personen har besvär. Stafylokocker kan orsaka bland annat matförgiftning, infekterade sår och infektioner i blodet. De kan också orsaka infektioner i andra delar av kroppen, till exempel i en led eller i skelettet.¹

Lindriga stafylokockinfektioner läker ofta av sig själva, men vissa infektioner behöver antibiotika. Det gäller inte alla infektioner, eftersom kroppen ofta själv kan hantera en infektion.¹ Vilken hjälp som behövs beror på vilken infektion det handlar om och hur allvarlig den är.

Motståndskraftiga gula stafylokocker

MRSA betyder motståndskraftiga gula stafylokocker. Det är gula stafylokocker som är motståndskraftiga mot meticillin. Motståndskraft innebär att bakterierna står emot behandling med många vanliga antibiotika, vilket gör att färre antibiotika kan fungera.³

MRSA kan finnas på kroppen utan att ge besvär. MRSA ger inte svårare infektioner än vanliga gula stafylokocker. De flesta lindriga infektioner som orsakas av MRSA läker av sig själv, men ibland behövs antibiotika.³ För att välja behandling behöver vården ibland ta hänsyn till vilket antibiotikum som fungerar mot bakterien.²

Orsaker till stafylokocker

När kan bakterierna orsaka infektion?

Gula stafylokocker kan orsaka infektion när bakterierna kommer in genom ett sår i huden.¹ Ett sår kan till exempel uppstå genom ett bett eller ett skärsår.⁴ Bakterierna orsakar alltså inte alltid besvär när de finns på huden, men de kan ge infektion om de tar sig in i kroppen genom skadad hud.

Risken för infektion med gula stafylokocker är större om du har en sjukdom som sänker immunförsvaret.¹ Ett försvagat immunförsvar kan göra det svårare för kroppen att hantera bakterierna. Även en öppning i huden efter en operation eller vid en allvarlig brännskada kan öka risken för infektion.⁵

Hur stafylokocker sprids

Vanliga stafylokocker kan spridas genom nära hudkontakt. Bakterierna kan också spridas genom att du delar saker som handdukar eller tandborstar med någon annan.⁴

Motståndskraftiga gula stafylokocker sprids främst genom kontakt mellan människor. De kan överföras vid kontakt mellan människor, mellan människor och djur samt via föremål och ytor.

Symtom vid stafylokocker

Bärarskap utan symtom

Du kan bära motståndskraftiga gula stafylokocker utan att ha några besvär.³ De flesta som har motståndskraftiga gula stafylokocker på huden har inga symtom.

Om du inte har sår eller eksem är du vanligtvis en kortvarig bärare och bakterien försvinner utan antibiotikabehandling.² Motståndskraftiga gula stafylokocker kan finnas i näsan, svalget, ljumskarna eller armhålorna utan att ge besvär.³ Bakterierna försvinner inte när du duschar eller tvättar händerna.

Hud- och sårinfektioner

En infektion med gula stafylokocker i ett sår kan göra såret rött, svullet och smärtsamt.¹ Vid en infektion med motståndskraftiga gula stafylokocker kan huden bli varm, röd och svullen. Ett infekterat sår kan också läcka vätska eller var.³

Diagnos vid stafylokocker

När prov tas

Om läkaren tror att du har en infektion med gula stafylokocker i ett sår kan du få lämna ett prov.¹ Provet tas med en odlingspinne. Provet kan sedan undersökas med vanlig odling, särskilt om bakterien har orsakat en infektion. Vid en vanlig odling kan motståndskraftiga gula stafylokocker vara svåra att hitta om de finns i låg mängd bland andra bakterier. Därför används särskilda odlingsmedier när vården letar efter bärarskap.⁷ Proverna analyseras på mikrobiologiska laboratorier.²

Vid misstänkt infektion med motståndskraftiga gula stafylokocker tas provet med en odlingspinne från till exempel ett infekterat sår, slemhinnor eller skadad hud.³ Ett sådant prov kan visa motståndskraftiga gula stafylokocker även när bakterierna finns i låg mängd och är svåra att hitta bland annan normalflora i en vanlig odling.⁷

Odling och snabbare test

Behandling vid stafylokocker

När antibiotika behövs

De flesta lindriga infektioner med gula stafylokocker läker av sig själva. Kroppen klarar ofta själv av att hantera infektionen, och då behövs inte antibiotika för att du ska bli frisk. Matförgiftning går över av sig själv. Antibiotika används i stället när läkaren bedömer att behandlingen verkligen behövs.¹

Antibiotika kan sluta fungera om de används i onödan eller på fel sätt.¹ Då blir det svårare att behandla infektioner. Det kallas antibiotikaresistens. Därför väljer läkaren antibiotika utifrån vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel som kan fungera mot den.

Motståndskraftiga gula stafylokocker behandlas med antibiotika som vid ett test som visar vilket antibiotikum som fungerar har visat sig vara verksamt mot den aktuella bakteriestammen.² Det finns färre antibiotika att välja mellan eftersom bakterierna står emot behandling med många vanliga antibiotika.³ Vilken behandling som används beror därför på testresultatet och på hur infektionen ser ut.

Behandling av hudinfektioner och bölder

Egenvård vid stafylokocker

Sköt om huden och sår

God handhygien är ett enkelt sätt att minska risken för att föra bakterier vidare. Det är särskilt viktigt om du har sår, eksem eller en pågående hudinfektion. Håll sår rena och täck dem med förband.

• Tvätta händerna regelbundet och noggrant med tvål och vatten.³
• Lägg om infekterade sår eller eksem med förband.³
• Använd handdesinfektion om du är bärare av motståndskraftiga gula stafylokocker. Motståndskraftiga gula stafylokocker avdödas vid handdesinfektion.²

Tvätta händerna före och efter att du har rört vid ett sår eller bytt förband. Om du har ett vätskande sår är det extra viktigt att såret är täckt, eftersom öppna eller vätskande sår ökar risken att föra bakterien vidare. God handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden mot smittspridning av motståndskraftiga gula stafylokocker.

Minska smitta i hemmet

I hemmet kan du minska risken för smitta genom att ha egna saker för personlig hygien. Det gäller särskilt när du har en hudinfektion, sår eller eksem.

• Använd egen handduk och egna hygienartiklar, särskilt vid pågående hudinfektion, sår eller eksem.

Vem kan hjälpa dig vid stafylokocker?

Första kontakt och rådgivning

Vårdcentralen är nästan alltid den mottagning du ska kontakta först om du är sjuk eller har något besvär. Där kan du få hjälp med provtagning.⁶ Om läkaren tror att du har en infektion med gula stafylokocker i ett sår kan du få lämna ett prov, som tas med en odlingspinne.¹

Du kan ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning. En sjuksköterska kan hjälpa till att bedöma dina besvär och ge råd om var du kan söka hjälp.⁶ Du kan också få råd om vad du kan göra själv. Hos vissa mottagningar kan du få rådgivning genom att logga in, och ibland kan ett videosamtal med en sjuksköterska eller läkare räcka för att få vård.

Specialist och val av mottagning

Om det behövs får du en remiss till en annan mottagning från vårdcentralen.⁶ Det kan till exempel vara en specialistmottagning inom hud eller infektionssjukdomar. Behandling av bärarskap av motståndskraftiga gula stafylokocker bör skötas av läkare med särskild kompetens.⁷

Vanliga frågor om stafylokocker

Kan man bära stafylokocker utan att vara sjuk?

Ja, många kan bära gula stafylokocker utan att ha några besvär.¹

Motståndskraftiga gula stafylokocker kan också finnas på huden utan att ge symtom.³

Smittar motståndskraftiga gula stafylokocker vid vanliga sociala kontakter?

Personer som bär motståndskraftiga gula stafylokocker smittar vanligtvis inte andra personer vid vanliga sociala kontakter.²

Smittrisken är större mellan personer som bor i samma hushåll eftersom kontakten ofta är närmare.²

Behöver motståndskraftiga gula stafylokocker alltid behandlas med antibiotika?

Nej, den som bär motståndskraftiga gula stafylokocker utan symtom behöver inte behandling.³